Astrid Lindgren is one of Sweden’s most beloved writers of all time and many of her works include many hard topics, such as for example death. It has not always been as common to include such difficult topics in children's literature as it is today. The change in the sociopolitical attitude during the late 1960s brought in a new level of awareness and aspects of reality in children’s literature which is thought to be noticeable in works by Lindgren. This thesis aspires to explain kinds of representations of death prevalent in Mio's Kingdom and The Brothers Lionheart, and what these representations make visible in relation to the theoretical background based on what literary representation is and how it is constructed mostly by culture.Despite the fact that both books share similar representations of death and those feelings associated with it, the overall perception is that The Brothers Lionheart depicts death as a salvation, something to find hope in and not to be scared of to a greater extent than Mio’s Kingdom does, where death is portrayed as dark and inescapable. Furthermore, this thesis concludes that Lindgren has incorporated the standards of social realism into both of these stories and that they originate from personal experiences.

No description available.

Denna uppsats undersöker Torgny Lindgrens roman Ormens väg på hälleberget och dess didaktiska potential vad gäller det dubbla uppdraget i skolan. Inledningsvis avhandlas en rad teoretiska förhållningssätt vad gäller den rådande synen på såväl läsning som skönlitteraturens relation till läsaren. Därefter följer en analys av romanen som tar stöd i tidigare forskning kring Lindgrens författarskap samt redan existerande analyser av verket i fråga. I den sista och avslutande delen diskuteras resultatet av analysen i relation till skolans värdegrundsuppdrag samt kunskapsuppdrag som tillsammans utgör det dubbla uppdraget. Stilen i boken har didaktiska möjligheter vad gäller ämneskunskaper för svensklärare och den tematik som presenteras under analysdelen erbjuder en rad ämnen att ta avstamp i vad gäller värdegrundsuppdraget. Resultatet tyder på att Ormens väg på hälleberget har mycket goda didaktiska möjligheter och att lärare, med rätt förberedelse, med fördel kan använda sig av verket för att förverkliga det dubbla uppdraget.

Syftet med studien är att analysera hur svarta barn gestaltas i barnlitteraturen. Böcker som kommer att analyseras är följande: Pippi i Söderhavet och Superhjälteprinsessan. Vidare kommer det att undersökas om hur gestaltningen skiljer sig åt tidsepokerna 1948–2022. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys. Studien grundar sig på ett postkolonialt perspektiv. Resultatet och slutsatsen visar på skillnader i synen på representationen av svarta barn beroende på tidsskillnaderna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka likheter och skillnader mellan de två ensamstående papporna Loranga av Barbro Lindgren och pappa Bertil Åberg av Gunilla Bergström. Genom att studera familjefäderna i böckerna och studera deras sätt att uppfostra sina barn görs en komparativ litteraturanalys av text och bild dem emellan. DE områden i böckerna som undersöks är fädernas agerande inom matsituationer, läggningsrutiner, hur de ställer sig till fysiskt våld, lek, samt barnets trots mot sin pappa. Uppsatsen söker svar om det finns likheter och skillnader i respektive pappas faderskap. Jag har använt maskulinitetsteori för att ta reda på om den var relevant att applicera på Lorangas värld och Bertil Åbergs värld. Undersökningen visar att det finns likheter i faderskapen, så som hur de förhåller sig till våld och i leken och i barnets trots mot sin far. Det finns också skillnader som hittats inom områdena matsituationer och läggningsrutiner, samt hur de ser på arbete och andra rutiner som finns i den vuxna världen. Jag tror att likheterna beror på att böckerna skrevs under ungefär samma tidsperiod och att skillnaderna beror på att de olika böckerna befinner sig inom olika subgenrer inom barnlitteraturen. Loranga drar åt absurdismen och nonsen-litteraturen (Boëthius, 2020, s 37-42) och pappa Åberg befinner sig i genren vardagsrealistiska skildringar (Gustafson, 2019, s. 181). I det undersökta materialet syns också intressanta exempel på trots/uppror där barnen på olika sätt utövar den makt denna har gentemot sin förälder. Litteraturen som kom ut på 60-70 talet beskrivs som att barnet får ett mer jämlikt förhållande till sina föräldrar och kanske därav vågar säga ifrån mer än tidigare, även i barnböckerna (Kåreland, 2012, s. 59).

Denna uppsats analyserar Astrid Lindgrens roman Vi på Saltkråkan (1964), det enda av Lindgrens alla verk som till en början skrevs som manus till TV-serien innan den publicerades som bok. Syftet med denna uppsats är att analysera Lindgrens verk utifrån ett genusperspektiv. Boken kommer att granskas utifrån hur flickor och pojkar framställs samt ifall dessa framställs i motsatsförhållande till varandra. I slutet av uppsatsen diskuteras även hur lärare på mellanstadiet kan använda sig av Vi på Saltkråkan i undervisningen för att belysa genus. I uppsatsen tillämpas metodansatsen kvalitativ textanalys med ett genusperspektiv. En karaktärsanalys av de fem huvudkaraktärerna: Malin, Pelle, Tjorven, Melker och Stina, genomförs utifrån hur de framställs genom handlingar och hur de är beskrivna. För att genomföra analysen av karaktärerna används två analysverktyg: Maria Nikolajevas (2017) motsatsschema för manliga och kvinnliga egenskaper samt Maria Österlunds (2005) indelning av det stereotypa manliga och kvinnliga. Resultatet visar att Lindgren tillskriver alla fem karaktärer såväl normbrytande som stereotypa, utifrån dess egenskaper. Varje huvudkaraktär framställs med både manliga och kvinnliga egenskaper, oavsett det biologiska könet.

Uppsatsen jämför tre klassiska verk av Astrid Lindgren. Emil i Lönneberga (1963) handlar om en busig liten pojke, som bor på en bondgård, och hans till antalet många hyss. Madicken (1960) handlar om en flicka, boendes i ett överklasshem med tjänstefolk, som också är flitig på att hitta på olika hyss. Ronja rövardotter (1981) handlar om en rövarflickas äventyr i skogen. Syftet med uppsatsen är att göra en komparativ analys av de tre mammorna Alma, Kajsa och Lovis, och det genomförs genom att söka efter likheter och skillnader mellan de tre mammorna. Metoden som används är komparativ, vilket betyder att analysen är jämförande. Det som jämförs är mammornas egenskaper, handlingar och hur de beskrivs i berättelserna. Analysen kommer fram till att det finns klara likheter mellan mammorna i böckerna, men också att det finns skillnader i hur de porträtteras i de tre olika verken.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens bok Boken om Pippi Långstrump (2015), en bok som innehåller Lindgrens tre första böcker om Pippi Långstrump: Pippi Långstrump (1945), Pippi Långstrump går ombord (1946) och Pippi Långstrump i Söderhavet (1948). Verket jämförs med tre böcker ur bokserien om LasseMajas Detektivbyrå av Martin Widmark: LasseMajas Detektivbyrå - Diamantmysteriet (2002), LasseMajas Detektivbyrå - Födelsedagsmysteriet (2012) och LasseMajas Detektivbyrå - Musikmysteriet (2021). Analysen syftar till att synliggöra vilka budskap som förmedlas i de valda verken via ett intersektionellt perspektiv. Uppsatsen utgår från ett intersektionellt perspektiv och verken jämförs med en komparativ analysmetod. Analysen visar att intersektionaliteten som framskrivs både har utvecklats i takt med samhällsutvecklingen, men samtidigt är det inte så stor skillnad som en hade förväntat sig efter nästan 60 år. Detta visas genom hur karaktärer beskrivs av författaren och hur karaktärerna talar om varandra i texten.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur syskonrelationer framställs i två av Astrid Lindgrens böcker. Än lever Emil i Lönneberga (1967) och Madicken (1967). Vidare är syftet att undersöka hur pojkar respektive flickor skildras i dessa böcker. Med hjälp av en kvalitativ textanalys och en närläsning av böckerna har dessa analyserats utifrån Maria Nikolajevas (1998) redskap för en boks karaktärer. Nikolajevas abstrakta schema för vilka egenskaper som anses vara normativa för flickor respektive pojkar kommer även det att ligga till grund för analysen. Resultatet visar att de analyserade karaktärerna visade upp egenskaper som både är typiskt manliga/pojkiga respektive kvinnliga/flickiga.

Syftet med studien är att undersöka om Ronja Rövardotter har didaktisk potential genom en ekokritisk analys utifrån hållbar utveckling. Metoden för studien är närläsning och ekokritisk analys. Resultatet visar på flera troper som ingår i ekokritiken och går att finna i vår studie, dessa troper är animals och wilderness. Vi kan se att fler troper ryms i boken Ronja Rövardotter, som avgränsning har ovannämnda valts. Studien undersöker även olika natursyner och synen på djur i Ronja Rövardotter. Natursyner som används i analysen är ekocentrism, biocentrism och antropocentrism. Begrepp som använts i studien utifrån synen på djuren är antropomorfisering och zoomorfisering. Resultat visar att boken har didaktisk potential för att arbeta med ämnesövergripande undervisning för hållbar utveckling.