Purpose: The housing demand remains high in Sweden and according to Boverket (2017) approximately 600 000 homes need to be built from 2017 to 2025. In order to make this a value-creating investment, the focus should be on trying to meet sustainable social, economic and environmental goals. The life cycle perspective should be the starting point for analyzing buildings. Analyzes such as LCA and LCC can be good tools for examining buildings from an environmental and cost perspective. These analyzes can be used to provide a broader basis for decision making in the future. The analyzes can also increase the likelihood of meeting the aforementioned social, economic and environmental goals.  The aim of the study is to investigate which roof type that performs best from an environmental and a cost perspective between the ceramic roof tiles and sedum roof. The goal is also to provide a basis for companies and customers in the construction industry for decision making. The research questions in the study are as following;  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="2" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">How does ceramic roof tiles and sedum roofs perform from an environmental perspective?  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">What does the cost of ceramic roof tiles and sedum roofs look like during construction versus their entire service life?  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">What does a comparison of both roof types look like based on the above analyses?  Method: To reach the goal, the methods literature studies, document reviews and interviews has been used. These have then been supplemented with a life cycle analysis (LCA), a life cycle cost analysis (LCC) and a multi-criteria analysis (MKA).  Findings: From an environmental perspective, the sedum roof had lower carbon dioxide emissions and used primary energy than the ceramic roof tiles, in contrast, the ceramic roof tiles performed better with the emissions that affects the ozone layer. From a cost perspective, the sedum roof performed better at the time of construction while the ceramic roof tiles performed better when considering the whole life cycle. When comparing the roof types with the help of weightings from an expert group in Europe, the ceramic roof tiles performed better and was ranked number one among the alternatives.  Implications: Conclusions drawn from the study is that sedum roof performs better in a life cycle analysis and thus have a less negative impact on the environment. Sedum roofs are cheaper compared to ceramic roof tiles in the first two years, then the ceramic roof tiles become cheaper until the year 30. From year 30 until demolition, the sedum roofs are cheaper and finally after demolition the ceramic roof tiles becomes the cheapest. In a multicriteria analysis, the ceramic roof tiles perform a bit better from an environmental and cost perspective.  Limitations: The study is limited to only two different roof types and doesn´t consider the differences required for the construction under the roofing felt. Transport is not included in the calculations while the working hours to climb the roof for maintenance of the sedum roof and the costs for repairs to irregular damage to the ceramic roof tiles are also not included in the lifecycle cost analysis.  Keywords: Lifecycle Analysis, LCA, Lifecycle Cost Analysis, LCC, Multicriteria Analysis, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP. / Syfte: Bostadsbehovet är fortsatt stort i Sverige och enligt Boverket (2017) behövs det byggas cirka 600 000 bostäder från år 2017 till 2025. För att byggnaderna ska kunna bli en värdeskapande investering bör fokus vara på att försöka uppfylla hållbara sociala, ekonomiska och miljömässiga samhällsmål. Livscykelperspektivet bör vara utgångspunkten för att analysera byggnader. Analyser som LCA och LCC kan vara bra verktyg för att undersöka byggnader ur ett miljö-och kostnadsperspektiv. Dessa analyser kan användas för att ge ett bredare underlag för beslutsfattning i framtiden. Analyserna kan också öka sannolikheten att de tidigare nämnda samhällsmålen uppfylls.  Målet med studien är att undersöka vilket av tegel- och sedumtak som presterar bäst utifrån ett miljö- och kostnadsperspektiv. Målet är också att kunna ge ett underlag till företag och kunder inom byggbranschen. Frågeställningarna i studien är följande;  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur presterar tegel- och sedumtak utifrån ett miljöperspektiv?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Hur ser kostnaderna ut för tegel- och sedumtak vid byggnationen kontra hela livslängden?  <li data-leveltext="" data-font="Wingdings" data-listid="3" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Hur ser en jämförelse ut mellan båda taktyperna utifrån ovanstående analyser?  Metod: För att nå målet har metoderna litteraturstudie, dokumentgranskning och intervjuer använts. Dessa har sedan kompletterats med en livscykelanalys (LCA), en livscykelkostnadsanalys (LCC) samt en multikriterieanalys (MKA).  Resultat: Ur ett miljöperspektiv presterar sedumtak bättre för koldioxidutsläppet samt för den primära använda energin, däremot presterar tegeltak bättre för utsläpp som påverkar ozonlagret. Ur ett kostnadsperspektiv presterar sedumtak bättre vid uppförandet medan tegeltaket presterar bättre för en livscykelkostnad. Vid en jämförelse av taktyperna med hjälp av en viktning från en expertgrupp i Europa presterade tegeltak bättre och blev rangordnad nummer ett av alternativen.  Konsekvenser: Slutsatser som dras av studien är att sedumtak presterar bättre i en livscykelanalys och har därmed en mindre negativ påverkan på miljön. Sedumtaket är billigare jämfört med tegeltak de två första åren, därefter blir tegeltak billigare fram till år 30. Från år 30 till rivning är sedumtaket billigare och slutligen efter rivning är tegeltaket billigast. Vid en multikriterieanalys presterar tegeltak lite bättre utifrån ett miljö- och ett kostnadsperspektiv.  Begränsningar: Studien är begränsad till enbart två taktyper och tar inte heller hänsyn till skillnader som krävs för konstruktionen under underlagspappen. Transporter är ej inkluderade i beräkningarna medan arbetstimmar för att klättra upp på taket vid underhåll av sedumtaket samt kostnader för reparationer till oregelbundna skador på tegelpannor är ej medräknat i livscykelkostnadsanalysen.  Nyckelord: Livscykelanalys, LCA, livscykelkostnadsanalys, LCC, multikriterieanalys, MKA, COPRAS, Analytic Hierarchy Process, AHP.

I Sverige används många olika interiöra golvmaterial i offentliga byggnader. Studien har undersökt fyra interiöra golvmaterial, keramik, enomer, massivt furu och linoleum. Dessa material är vanligt förekommande i svenska offentliga miljöer och de jämfördes ur ett livscykelperspektiv. Studien undersökte materialens olika livsskeden, från produktion till slutskede och omfattade materialens totala GHG-utsläpp för en referensbyggnad med en livslängd på 75 år, belägen i Växjö.Denna fallstudie visar att en byggnads klimatpåverkan går att minimera vid val av interiört golvmaterial. Keramik är att rekommendera i fuktkänsliga utrymmen då klimatpåverkan är 38 % minder och linoleum rekommenderas i allmänna utrymmen då klimatpåverkan är 20 % mindre. Det finns ytterligare möjlighet att minimera klimatpåverkan genom att använda trägolv i utrymmen med mindre folk i rörelse. / In Sweden, lots of different interior flooring materials are used in public buildings. This study examines four interior flooring materials, ceramics, mineral based, solid pine floor and linoleum flooring. These materials appear regularly in public buildings in Sweden and are compared to each other in a life cycle assessment perspective. The study examines the materials different life stages from production to its end of life and included the materials GHG-emissions for a reference building with a lifespan of 75 years in Växjö, Sweden.This case study shows that a buildings climate impact can be minimized through choices for interior flooring materials. Ceramics are to recommend in areas sensitive to moisture, do to 38 % less climate effect and linoleum are to recommend more public areas do to 20 % less climate effect. Further possibilities to minimize climate impact is through use of massive pine flooring in areas with low traffic.

I den här studien har en beräkningsmodell byggts för hur PHA skulle kunna produceras av substrat i avloppsvatten från Gruvöns bruk. Därefter har en jämförande livscykelanalys utförts där PP-sugrör inom Europa ersätts med PHA-sugrör från bruket. Målet med studien är att utvärdera och jämföra miljöpåverkan för en engångsprodukt av PHA med en engångsprodukt av PP. Syftet är att undersöka ett alternativt material till PP på grund av att fossila resurser är ändliga samt att alternativa material kommer krävas i och med europeiska kommissionens förbud mot engångsplast som träder i kraft 2022. Arbetet utförs också för att bidra med mer forskningsunderlag gällande PHA från restströmmar. Livscykelanalysen utfördes med ISO-standard: 14040 och 14044 som riktlinje för utförande. 1 ton sugrör valdes som funktionell enhet och hela produktens livscykel undersöktes med undantag för användningsfasen. PHA-produktion på bruket beräknades teoretiskt där mass- och energiflöden från modellen sedan användes för miljöbedömning. SimaPro valdes som programvara för LCA-beräkning, miljödata hämtades från databasen Ecoinvent 3 och ELCD där 10 av 18 miljöfaktorer inom metoden ReCiPe midpoint (h) undersöktes kompletterat med kumulativt energibehov (CED).   Resultaten i studien visar en minskning av miljöpåverkan med 99 % om sugrör av PP skulle ersättas med sugrör av PHA från Gruvöns bruk. Samtidigt beräknades CED öka med cirka 50 %. Analyser av resultatet visar att giftighet för ekosystem i sjöar och hav vid materialframställning för PP är de största faktorerna för PP-sugrörets påverkan, motsvarande cirka 85 % av den totala miljöpåverkan. Inkludering av fler produktionsvariationer indikerar också att det finns potential att ytterligare sänka miljöpåverkan från PHA-sugrör samt att få en lägre energianvändning än för PP-sugrör genom att ändra metod för extraktion samt temperatur i fermenteringsprocessen. Resultaten är osäkra på grund av LCA-verktygets osäkerheter, brist på miljödata samt brist på studier. Resultaten kan dock användas för att se trender och potential. Ett exempel är att ingen större skillnad ses mellan engångsprodukter av PP och PHA när enbart klimatpåverkan och energi för produktion undersöks men när hela livscykeln undersöks med fler miljöfaktorer så verkar PP ha klart högre miljöpåverkan än PHA. Slutsatsen som dras är att engångsprodukter av PHA från varma restströmmar har potential att ersätta engångsprodukter av PP på ett för miljön hållbart sätt. Det kan vara en möjlig lösning till att fortsätta producera engångsprodukter som berörs av plastförbudet samt att lätta på en del av problematiken kring utarmning av fossila resurser. Mer studier gällande möjliga användningsområden samt en småskalig pilotanläggning på Gruvöns bruk rekommenderas som vidare steg för att utforska potentialen av PHA från restströmmar. / In this study, a calculation model has been built on how PHA could be produced from forest industrial wastewater at Gruvöns pulp- and paper mill. Subsequently, a comparative life-cycle analysis has been carried out where production of PP-drinking straws in Europe is replaced with PHA-straws from the mill. The objective of the study is to assess and compare the environmental impact of a disposable PHA product with a disposable PP product. The purpose of the study is to examine an alternative material for PP due to the finite nature of fossil resources and the fact that alternative materials will be required when the plastic ban from the European Commission on disposable products comes into force 2022. An additional purpose is to provide more research data on PHA from residual streams. The lifecycle analysis was performed with ISO standard: 14040 and 14044 as a guideline and 1 ton of straw was selected as the functional unit. The entire life cycle was examined with an exception of the usage phase. PHA production at the mill was theoretically calculated and mass and energy flows from the model was then used in the environmental assessment. SimaPro was selected as the software for LCA calculation, environmental data was retrieved from the Ecoinvent 3 database and ELCD database. 10 out of 18 environmental factors within the ReCiPe midpoint (h) method were investigated complemented with cumulative energy demand (CED). The results of the study show a 99 % reduction in environmental impact if drinking straws of PP would be replaced with straws from PHA from Gruvön's mill. At the same time, CED was estimated to increase by about 50 %. Analyses of the results show that the toxicity of material production to marine and freshwater ecosystems is the most influential factor in the impact of PP straws, representing around 85 % of the total environmental impact. Expansion of the calculation model showed that there is potential to further reduce the environmental impact of PHA straws as well as the energy requirements to a level that is lower than that of PP straws by changing method of extraction and fermentation. The results are uncertain due to the uncertainties of the LCA tool, lack of environmental data and lack of studies. However, the results can be used to see trends and potential. One example is that no major difference is seen between disposable PP and PHA products when only climate impact and energy for production are examined, but when the entire life cycle is examined with more environmental factors, PP appears to have a significantly higher environmental impact than PHA. The conclusion drawn in the study is that disposable PHA products from hot residual streams have potential to replace disposable PP products in an environmentally sustainable manner. This may be a possible solution to continue producing disposable products that are affected by the plastic ban and to alleviate some of the problems surrounding depletion of fossil resources. Further studies on possible uses and a small-scale pilot plant at Gruvön's mill are recommended as further steps to explore the potential of PHA from residual streams.

Today, the construction and property sector accounts for close to 40% of the global climate emissions. In Sweden, the waste from the construction industry is almost half of the total waste. That is a major problem and people need to get more aware of and increase the reuse, recycling and circular economy to reduce the climate footprint. The purpose of the study is to establish which materials can be reused to construct a public toilet building. A study has been made to illustrate if a building can be built in only reused materials and products. The goal is thereby to present an illustrated public toilet building with the materials that can be used to construct the building. The goal is also to display obstacles when building with only reused products. Through the use of a case study a public toilet building was designed to be placed in a fairytale world constructed by Aktiebolaget Boll &amp; Stropp. Some of the materials that can be and is reused in the building is brick, glass, wood and procelain products. This case study has proven that it is to a high degree possible to build a public toilet in only reused materials.

Syftet med denna studie var att analysera lokaliseringsbeslut för en Factory-In-A-Box (FIAB) produktionsanläggning med fokus på dess klimatpåverkan genom användning av livscykelanalys (LCA). En FIAB produktionsanläggning användes som ett exempel för att utföra analysen. Metoden som användes för att bedöma klimatpåverkan var LCA, där kategorin global uppvärmningspotential (GWP) valdes som den primära indikatorn. Materialen som användes för tillverkning av personlig skyddsutrustning, såsom polyeten (PE), polyetentereftalat (PET), polypropen (PP), polyuretan (PUR) och syntetiskt gummi, analyserades. Dessutom studerades energianvändningen i produktionsanläggningen samt avfallshanteringsstrategier i både Turkiet och Sverige. Anledningen till det var att den utvalda Factory-In-A-Box fabriken hade sitt ursprung i Sverige, och Turkiet identifierades som en plats med avsevärd potential för produktion av enkla produkter som skulle kunna tillverkas med hjälp av FIAB-anläggningen i händelse av nödsituationer. Resultaten av detta arbete visade att mer än hälften av utsläpp av de personliga skyddsutrustningar som producerades av FIAB-fabriken av EQpack AB kom från material som hade använts i tillverkning och att användningen av återvunnet material borde prioriteras, då utsläppen av återvunnen polyeten var endast hälften så stora som utsläppen från primära material. Resultaten visade också att det inte fanns någon klimatmässig nackdel med att omlokalisera FIAB-fabriken till Turkiet, eftersom energianvändningen i Turkiet skulle medföra endast 4.4% ökning av emissionen än att producera varorna i Sverige, vilken jämnades ut med transport av varor från Sverige till Turkiet. Dock identifierades andra aspekter som behövde beaktas vid omlokalisering av en FIAB-fabrik till områden som hade drabbats av kris, till exempel krig eller jordbävningar. Sammanfattningsvis gav denna studie insikter om klimatpåverkan av EQpack AB:spersonliga skyddsutrustning och diskuterade olika aspekter som behöver övervägas vid beslut om lokalisering av en FIAB-produktionsanläggning. / This thesis describes a study aimed at analyzing the location decision for a Factory-In-A-Box (FIAB) production facility in terms of its climate impact using life cycle assessment (LCA). A FIAB production facility was used as a case study to conduct the analysis. LCA was employed to assess the climate impact, with global warming potential (GWP) chosen as the primary indicator. The materials used for manufacturing personal protective equipment, such as polyethylene (PE), polyethyleneterephthalate (PET), polypropylene (PP), polyurethane (PUR), and synthetic rubber, were analyzed. Additionally, the energy use in the production facility and waste management strategies in both Turkey and Sweden were examined. The reason to this was that Sweden is a baseline FIAB location and Turkey was chosen as one of the locations with high potential for simple products that can be produced using the FIAB-facility for emergency situations. This study showed that more than half of the emissions derived from the production of Personal Protective Equipment at the FIAB-factory, operated by EQpack AB, originated from the manufacturing materials. The results suggest prioritizing the use of recycled materials, as the emissions from recycled polyethylene were only half as large as those from primary materials. The results also revealed that, from a climate perspective, there was no obvious disadvantage in relocating the FIAB factory to Turkey. As the energy consumption in Turkey would result in 4.4% greater environmental burdens compared to producing the goods in Sweden, which would be covered by the transport of goods from Sweden to Turkey. However, other aspects needed to be considered when relocating a FIAB factory to areas affected by crises, such as war or earthquakes. In conclusion, this study provides insights into the climate impact of EQpack AB'spersonal protective equipment and discusses various aspects to consider when making decisions regarding the localization of a FIAB production facility.

This study assesses the primary drivers of CO2e footprint for three types of water damage resolution methods and identifies relevant focus areas to support a reduced environmental footprint from water damage restoration. To face the global challenge of climate change, mitigation actions need to be taken on a broad level, with the reduction of greenhouse gas emissions from buildings being a key part. Although the number of environmental assessments of buildings is increasing, there is a lack of scientific literature quantifying the CO2e footprint of water damages, which makes it difficult for stakeholders in the industry to make sound decisions in order to combat climate change. In particular, this relates to the various methods that can be applied to resolve water damages. Therefore, this study conducts an attributional life cycle assessment of the CO2e footprint of three actual water damages, resolved using different methods requiring various degrees of material replacement. The study finds that both the total CO2e footprint and its main drivers vary significantly depending on the selected method. It further finds that the choice of method is crucial in order to reduce the CO2e footprint from water damage restoration, more specifically that a higher degree of material reuse, enabled by drying of damaged materials, appears to be preferred where applicable. / Denna studie undersöker de huvudsakliga faktorerna som påverkar det koldioxidavtryck som kan kopplas till tre typer av hanteringsmetoder av vattenskador, samt identifierar relevanta områden att fokusera på för att minska den miljömässiga effekten från vattenskadehantering. Flertalet åtgärder behöver genomföras för att möta utmaningen med klimatförändringar, och att minska växthusgaser kopplade till byggnader är att anse som en viktig del av detta. Trots att antalet miljöstudier relaterade till byggnader ökar är antalet vetenskapliga studier kopplade till CO2e från vattenskador begränsat, vilket gör det svårt för intressenter i industrin att fatta välgrundade beslut. I synnerhet är detta relaterat till de olika metoder som kan användas för att hantera skadorna. Av den anledningen genomför denna studie en livscykelanalys med bokföringsmetodik för att undersöka koldioxidavtrycket från tre faktiska vattenskador. Dessa har åtgärdats med olika hanteringssmetoder vilket medför en variation i den mängd material som behöver bytas ut. Studien konstaterar att både det totala avtrycket samt de huvudsakliga drivarna varierar betydligt beroende på vilken metod som använts. Vidare konstateras att valet av metod är avgörande för att kunna minska mängden CO2e från vattenskadehantering, mer specifikt att en högre grad av materialåteranvädning, möjliggjort av torkning av skadade delar, förefaller vara att föredra när det är tillämpbart.

Västlänken i Göteborg är ett tunnelprojekt för järnväg som skall byggas under centrala Göteborg. Tunneln byggs genom både berg och lera, projektet kommer att använda sig av ett flertal tekniker och konstruktionslösningar. Västlänken är ett av de första stora infrastrukturprojekt i Sverige där slitsmurar används som permanenta konstruktioner. På uppdrag av Trafikverket har två olika typer av stödmurskonstruktioner undersökts med avseende på deras klimatpåverkan. Konstruktionslösningarna är en temporär spont med tillhörande tunnelvägg och en slitsmur. Slitsmuren används både som en temporär konstruktion under byggskedet och en del i den permanenta tunnelväggen. Slitsmurar har först nyligen blivit godkända att användas som delar av permanenta konstruktioner av Trafikverket. Av denna anledning finns det inte mycket information om konstruktionens klimatpåverkan. Syftet med rapporten är att undersöka klimatpåverkan från de två olika konstruktionslösningarna. Jämförelsen har gjorts med hjälp av livscykelanalyser för att få den mest övergripande analysen. En livscykelanalys (LCA) är ett verktyg för att synliggöra en produkts totala miljöpåverkan under dess livstid. Detta åstadkoms genom att alla de olika delprocesser som krävs för att skapa produkten inventeras och analyseras. LCA har utförts med datorprogrammet SimaPro och databasen Ecoinvent. I SimaPro har båda konstruktionslösningarna modellerats och deras miljöpåverkan sedan beräknats med ReCiPe 2016. Indata till LCA har samlats in från ritningar och diskussioner med experter på området. Resultatet från livscykelanalysen visar att slitsmurarna i detta projekt har större klimatpåverkan än konstruktionslösningen med spont och en platsgjuten betongmur. För slitsmuren står armering samt betong för den största delen av klimatpåverkan och för sponten är det den stora mängden stål som krävs vid de kraftiga dimensionerna. Då en del av konstruktionerna inom projektet ej var färdigprojekterad när denna rapport författades rekommenderas ytterligare studier på ämnet för att validera resultaten / The West Link Project is as tunnel project for the railroad that will be constructed below central Gothenburg. The project is built through clay and solid rock thus making use of several techniques and structural solutions. The West Link Project (Västlänken) is the first major infrastructure project in Sweden where diaphragm walls are used as a part of the permanent structure. Two different structures have been examined on behalf of the Swedish Transport Administration, with regards to their climatic impact. The two structures examined are a temporary sheet pile with a cast-in-place concrete wall that is used as a part of the tunnel wall, and a diaphragm wall. The diaphragm wall is used as an earth retaining wall during the construction stage and as a part of the permanent tunnel wall. Diaphragm walls have just recently been approved as parts of permanent structures by the Swedish Transport Administration. Due to this there isn’t a lot of information available on their climatic impact. The purpose of this paper is to examine the climatic impact of these two different structures. The comparison has been performed by the use of a lifecycle analysis to get the most comprehensive analysis. A lifecycle analysis (LCA) is a tool that helps to get a perspective on a product’s total environmental impact over the course of its lifetime. This is accomplished by doing an inventory of all the different processes involved in its production. For the LCA the computer program SimaPro, and the database Ecoinvent were used. In SimaPro both of the structure have been modelled and their environmental impact has been calculated with ReCiPe 2016.Input for the LCA have been gathered from drawings and communication with experts. The result of the LCA shows that in this project the diaphragm walls have a higher climatic impact than the sheet pile and concrete wall. With regards to the diaphragm wall the majority of its climatic impact is from the large amounts of reinforcement and concrete used. For the sheet pile the steel used to manufacture sheets of the dimensions used in the project is the largest contributing factor. Due to the fact that some of the structures in the project are still being at the design stage at the time of writing further studies are recommended to validate the results.

Sedan 1900-talets mitt har användandet av tegelkonstruktioner i bostadsbyggandet minskat kraftigt; materialet har under modernismen upplevts otidsenligt och byggnadssättet har ansetts ineffektivt. Trots att kanalmurstekniken, som är en byggteknik med bärande tegelkonstruktion och högt isoleringsvärde, togs fram på 1930-talet för att följa hårdare energihushållningskrav, har ändå lätta träregelkonstruktioner dominerat det svenska småhusbyggandet. Kraven på energihushållning har under åren ökat successivt och livscykelanalysen (LCA) har utvecklats. LCA är en metodik som analyserar produkters eller tjänsters klimatbelastning ur livscykelperspektiv. Svårigheter har dock funnits i att omsätta metodiken på större komponenter än enskilda material. Därför har europastandarder tagits fram som enkom tjänar till att systematisera livscykelanalyser av hela byggnader och de kommer att följas i denna studie. Syftet med examensarbetet är att jämföra hur ett typhus med tegel som stommaterial belastar miljön under produktion och drift i en livscykel satt till 100 år, jämfört med ett motsvarande trätyphus. Till tegelhusets nackdel talar den höga energiåtgången vid materialframställningen. Trä å sin sida löper stor risk för förkortad livscykel i och med riskerna för fuktskador. För att undersöka skillnaderna i trä- och tegelkonstruktioner har en typhusritning i kanalmurskonstruktion analyserats mot en motsvarande träkonstruktion, där byggnadstyperna har samma boarea och väggkonstruktionerna samma värmemotstånd. För att få fram husens skillnad energiåtgång under driftskedet har energibehovsberäkningar utförts för byggnaderna. Livscykelanalysen har utförts i programvaran Anavitor utifrån 3D-modeller med byggnadsinformation som matchas mot en materialdatabas med livscykeldata. Ur jämförelsen har resultat kunnat hämtas på vilken av konstruktionerna som belastar miljön minst över livscykeln, med avseende på klimatbelastning räknat i koldioxidekvivalenter. Resultat visar att ett tegelhus belastar miljön dubbelt så mycket som ett trähus i produktionsfasen medan tegelhuset är miljövänligare avseende underhåll och drift. Efter 100 år är skillnaden 7,3 ton koldioxidekvivalenter, till trähusets fördel. Enligt livscykelanalysen har byggnaderna, enligt de antaganden som gjorts, belastat miljön lika efter 168 år. Till tegelhusets fördel talar dess säkerhet gällande livslängd, beständighet, fuktsäkerhet och goda möjlighet till återbruk av stommaterialet. / Since the mid-1900s has brick building marginalized; the material has in the modernist era been experienced as dated and the construction method considered inefficient. In the 1930s the canal wall technique were developed to meet the coming stringent energy requirements. Despite opportunities to meet modern building norms have yet lightweight timber structures dominated the Swedish construction sector concerning single-family houses since then. The requirements for energy conservation have increased over the years to an even greater degree, and Life Cycle Assessment (LCA) has been developed; a methodology that analyzes products from a life cycle perspective. There have been difficulties to put the methodology on larger components than individual materials. Therefore, European Standards have been developed that specifically serve to systematize Life Cycle Assessments of entire buildings, which will be followed in this study. The purpose of this study is to compare which impact a standard house with brick structure has a on the environment in a lifecycle set to 100 years, compared with a corresponding timber structure. To the disadvantage for a brick house speaks the high energy consumption in material production. Timber structures at their part are at high risk for shortened life cycle due to risk of moisture damage. To examine the differences in wood and brick structures has a standard house drawing in canal wall technique been analyzed against a corresponding wooden construction. The building types have the same floor area and the wall constructions have the same heat resistance. To receive the differences in energy use during the operational phase between the buildings has energy calculations been made. The life cycle analysis has been performed in the software Anavitor based on 3D models with building information that is matched against a database of materials life cycle data. The results from the comparison are measured in terms of carbon dioxide equivalents, and will show which construction type will make least impact on the environment. Results show that a brick house has doubled environmental impact compared to a wooden house in the production phase. The brick house is a better alternative concerning environmental impact during operational phase and maintenance. After 100 years, the difference is 7,3 tons of carbon dioxide equivalents to the advantage of the wooden house. According to the LCA and the assumptions made, the buildings have charged the environment equally after 168 years. To the advantage of the brick house speaks its longevity, durability, moisture resistance and good opportunity for reuse of the bricks.

År efter år byggs det allt fler byggnader och med tanke på efterfrågan och behoven kommer det att fortsätta göra det framöver. Kommande åtta åren kommer Sverige att behöva bygga ca 600 000 nya bostäder för att möta hushållstillväxten. Trots medvetenheten om byggbranschens utsläpp och miljöpåverkan samt dess kostnader vid framtagning/tillverkning av nya byggnadsmaterial och fortsatt byggande, fortsätter det byggas på grund av bostadsbristen. Parallellt med byggandet pågår en världsomfattande klimatförändring, vilket lett till varmare temperaturer som orsakat naturkatastrofer etc. Sveriges bygg- och fastighetssektorn stod 2019 för hela 21,1% av Sveriges totala koldioxidutsläpp (CO2) som motsvarar 19,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar en femtedel av Sveriges totala utsläpp. Ett av de vanligaste byggnadsmaterialen att bygga stommen för ett flerbostadshus med är betong, där den domineras av två stommetoder, prefabricerad- och platsgjutenbetongstomme. 2020 tillverkades 80 procent av Sveriges flerbostadshus med en stomme av betong.Syftet med denna fallstudie är att jämföra skillnaden mellan betongstommetoderna platsgjuten betongstomvägg mot Prefab stomvägg med avseende på koldioxidutsläppen och ur kostnadsaspekten under byggskede A1-A5, detta för att underlätta valet för entreprenören att välja en lönsam stommetod som släpper ut mindre koldioxidekvivalenter.Denna studie har använt olika undersökningsstrategier för att stärka underlaget för empirin, det vill säga litteraturstudier och fallstudier, dokumentanalys, Livscykelanalys och kalkylering. För att besvara frågeställningarna och uppnå målet med fallstudien har sex olika projekt erhållna från Peab Bostad Syd undersökts med avseende på tillverkningsmetoderna massiva Prefab-, Semi-Prefab- och platsgjutna metoden. Livscykelanalys har undersökts med Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg och där kostnadskalkylerna undersöktes med Excel med hjälp av MAP kalkyleringsunderlaget.Resultatet indikerar att den platsgjutna stomväggen ger upphov till utsläpp som är 53,5% respektive 75,3% mindre CO2e/m2 Bruttoarea än skalväggarna respektive massiva Prefabväggen. Resultatet indikerar också att den platsgjutna metoden släpper ut 60,4% CO2e/m3 betong mindre än skalväggarna och 84% CO2e/m3 betong mindre än den massiva Prefabmetoden. Den platsgjutna väggen blir 5,6% billigare än skalväggarna och 21,4% billigare än den massiva prefabricerade väggen per m2 bruttoarea. Den platsgjutna väggen blir 10,4% billigare än skalväggarna och 33,6% billigare per m3 betong för den massiva prefabricerade väggen.Slutsatserna ur studien är att den platsgjutna metoden medför mindre CO2 utsläpp och är ett billigare alternativ jämfört med de prefabricerade metoderna. Denna fallstudie iakttar produkt skedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4 och A5) för stomväggar av betong enbart. Denna fallstudie har undersökts med avseende på sex byggnader som har en geografiskplacering i södra Sverige, vilket inte tar hänsyn till norra Sverige som har en kallare temperatur. / Sweden's construction and property sector accounted for 21,1% of Sweden's total carbon dioxide emissions (CO2) in 2019, which corresponds to 19,3 million tons of CO2e. One of the most common building materials to build the structure of an apartment building with is concrete, which is dominated by two structural methods, prefabricated and cast-in-place concrete structures. In 2020, 80% of Sweden's apartment buildings were manufactured with concrete structures. The purpose of this study is to compare the difference between the concrete structure methods, cast-in-place concrete structure walls versus Prefab structure walls about CO2 emissions and from the economic aspect during the construction phase, the production phase, and the construction production phase A1-A5, to facilitate the choice for the contractor to choose a profitable structure method that emits less CO2e.The result indicates that the cast-in-place structure wall emits 53,5% and 75,3% less CO2e/m2 gross area than the semi-prefab and solid Prefab wall. The result indicates that the cast-in-place method emits 60,4% CO2e/m3 less concrete than semi-precast and 84% CO2e/m3 less concrete than the massive Prefab method. The cast-in-place wall will be 5,6% cheaper than the semi-prefabricated- and 21,4% cheaper than the massive prefabricated wall m2 gross area. The cast-in-place wall will be 10,4% cheaper than the semi-prefabricated- and 33,6% cheaper SEK/m3 concrete for the massive Prefab walls. The conclusions from the study are that the cast-in-place method entails fewer CO2 emissions and is a cheaper alternative compared to the prefabricated methods. This study observes the LCA stages A1-A5 for concrete structure walls only. This study has investigated about six buildings that have a geographical location in southern Sweden, which does not take into account northern Sweden, which has a colder temperature.

Idag görs livscykelanalyser (LCA) för att identifiera de byggkomponenter somorsakar stora koldioxidutsläpp i byggbranschen.Syftet med denna studie är att med hjälp av livscykelanalysverktyget One ClickLCA jämföra hur stora koldioxidutsläpp som bildas av materialen i enlimträstomme, som tillhör en inomhusarena jämfört med materialen i en fiktivstålstomme, som är dimensionerad för att klara samma laster och funktion somlimträstommen. Detta görs i syfte att lyfta fram skillnaderna mellankoldioxidutsläppen i produktskedet (A1-A3) mellan en limträstomme och enstålstomme.En konstruktör har konstruerat stålstommen för jämförelsen. Konstruktören togfram dimensionerna och byggmaterialen, men stålstommen blev inte tillräckligtgenomarbetad och projekterad för att jämförelsen skulle kunna göras direkt.I One Click LCA behövs mängderna och byggkomponenterna för båda stommarnaför att kunna göra fullständiga livscykelanalyser. Med mängder menas volymeroch vikter för byggkomponenterna. I studien saknades från början mängder förvissa av byggkomponenterna och en del av syftet blev därför att ta fram allamängder för stommarna. För att få rätt mängder i studien användes bland annat tvåprogram, Bluebeam och Excel. Med dessa program togs längdmåtten för olikabyggkomponenter från ritningar. Tillsammans med de övriga uppgifterna ombyggkomponenterna kunde mängderna sedan tas fram.I One Click LCA behöver resurser väljas. Dessa kan vara kopplade till specifikabyggkomponenter och innehåller data om hur stora koldioxidutsläpp sombyggkomponenter orsakar. Med byggkomponenter och mängder som grund valdessedan resurser i One Click LCA. När resurser väljs räknar programmet ut hur storakoldioxidutsläpp som bildas i produktskedet (A1-A3) för byggkomponenterna.Med mängder och resurser kunde två resultat erhållas i programvaran. Resultatetvisar att 55 ton koldioxid bildas av limträstommen och 779,9 ton koldioxid bildasav stålstommen. I stålstommen är det fackverken som orsakar mestkoldioxidutsläpp och i limträstommen är balkarna i högdelen av inomhusarenansom orsakar mest koldioxidutsläpp. / Today, life-cycle assessment (LCA) are performed to identify the buildingcomponents that cause large carbon dioxide emissions in the construction industry.The purpose of this study is to use the life-cycle assessment tool One Click LCA tocompare how large carbon dioxide emissions are formed by the materials in aglulam frame, which belongs to an indoor arena compared to the materials in afictitious steel frame, which is dimensioned to withstand the same loads andfunction as the glulam frame. This is done in order to highlight the differencesbetween the carbon dioxide emissions in the product phase (A1-A3) between aglulam frame and a steel frame.A designer has designed the steel frame for comparison. The designer producedthe dimensions and building materials, but the steel frame was not sufficientlyworked out and projected for the comparison to be made directly.In One Click LCA, the quantities and building components for both frames areneeded to be able to make complete life-cycle assessment. By quantities is meantvolumes and weights for the building components. The study initially lackedquantities for some of the building components and part of the purpose wastherefore to produce all quantities for the frames. To get the right amounts in thestudy, two programs were used, Bluebeam and Excel. With these programs, thelength measurements for different building components were taken from drawings.Together with the other information about the building components, the quantitiescould then be produced.In One Click LCA, resources need to be selected. These can be linked to specificbuilding components and contain data on how large carbon dioxide emissions thatbuilding components cause. Based on building components and quantities,resources were then selected in One Click LCA. When resources are selected, theprogram calculates how large carbon dioxide emissions are formed in the productphase (A1-A3) for the building components. With quantities and resources, tworesults could be obtained in the software. The results show that 55 tonnes ofcarbon dioxide are formed by the glulam frame and 779.9 tonnes of carbon dioxideare formed by the steel frame. In the steel frame, it is the trusses that cause themost carbon dioxide emissions and in the glulam frame, the beams in the upperpart of the indoor arena cause the most carbon dioxide emissions.