Vi hade ett intresse av att se om vi med hjälp av den realistiska livsformsanalysen kunde få fram vilka livsformer våra deltidsbrandmän lever och hur de hanterar balansen mellan ordinarie arbete, arbetet på Räddningstjänsten och sitt övriga liv. Vi ville på så vis få en ökad förståelse för deras ”livspussel” och varför man väljer att vara deltidsbrandman.  Livsformsanalysen löper som en röd tråd genom hela vår uppsats då den belyser hur olika människors vardag kan te sig. Alla har en egen definition på vad ”det goda livet” innebär och vilka medlen är för att nå dit. Genom att ta hjälp av de strukturella livsformer som idag levs i vårt västerländska samhälle, kan vi lättare se orsaker till de handlingar och drivkrafter som ligger bakom varför människor gör de val som de gör. Våra sex kvalitativa intervjuer genomfördes på tre av Räddningstjänstens stationer i Värmland. Vi valde tre kvinnor och tre män för att se om vi kunde få fram eventuella skillnader eller likheter. Vi kom fram till att våra deltidsbrandmän lever varierande livsformer och att männen lever mer arbetarlivsformen medan kvinnorna lever mer karriärens livsform. Det är vanligt att leva en blandning mellan två eller flera livsformer, en så kallad blandform. Vi kan också i vår studie se att alla våra brandmän lever lite olika varianter av blandformer.   ”Livspusslet” för våra brandmän skiljer sig från person till person oavsett om de lever samma livsform. Detta beror på var man befinner sig i livet och hur mycket tid man spenderar på de tre delarna familj, arbete och egen tid.

<p> </p><p>Abstract</p><p>This study is performed by studying seven livestock businesses in the agricultural sector. The focus of the essay has been put on the structures that limit and enable the lives of the farmers in this study. One of these major structures that affect everyday life is the gender structure and to this day the housewife role exists where the women are responsible for the home, family and domestic pets while the men are responsible for the production, machinery and the heavier tasks on the farm. This is grounded in the history and the development that agriculture has gone through, but also in the strong patriarchal power structure that exists in this industry. In this essay I also show how the life form analysis of Liselotte Jakobsen and the independent life form can not be fully applied to the farmer as he is not completely independent in his work. The livestock and the family are two of the things that affect the farmer, but these also include suppliers, weather and so forth. All these factors that in one way or the other affect the farmer in his daily life creates an individual stress, partly by the sheer amount of work at hand, but also the task of organizing the economy. An important factor in dealing with life on a farm is the possibility to reflect and discuss with other people. Through associations and social networks the farmers find a sounding board in everyday life. These parts that create necessities and limitations for the life as a livestock farmer creates the life form in which the farmers live. In the life form we find the norms that surround the individual and this creates the picture of "the good life" in which the individual lives and grants the farmer a greater will to live the life that livestock farming comes with.</p> / Utfärdat betyg: VG

Abstract This study is performed by studying seven livestock businesses in the agricultural sector. The focus of the essay has been put on the structures that limit and enable the lives of the farmers in this study. One of these major structures that affect everyday life is the gender structure and to this day the housewife role exists where the women are responsible for the home, family and domestic pets while the men are responsible for the production, machinery and the heavier tasks on the farm. This is grounded in the history and the development that agriculture has gone through, but also in the strong patriarchal power structure that exists in this industry. In this essay I also show how the life form analysis of Liselotte Jakobsen and the independent life form can not be fully applied to the farmer as he is not completely independent in his work. The livestock and the family are two of the things that affect the farmer, but these also include suppliers, weather and so forth. All these factors that in one way or the other affect the farmer in his daily life creates an individual stress, partly by the sheer amount of work at hand, but also the task of organizing the economy. An important factor in dealing with life on a farm is the possibility to reflect and discuss with other people. Through associations and social networks the farmers find a sounding board in everyday life. These parts that create necessities and limitations for the life as a livestock farmer creates the life form in which the farmers live. In the life form we find the norms that surround the individual and this creates the picture of "the good life" in which the individual lives and grants the farmer a greater will to live the life that livestock farming comes with. / Utfärdat betyg: VG

The purpose of this study is to illustrate if structural factors to welfare indicators and the internal organisation of handle social assistance in combination with dominating ways of living with their values and norms can be used to explain why the costs of social assistance are low in Säffle township. The character of this study is exploratory, though important aspects in this case was unknown. The empiricism come from descriptive secondary statistics and from qualitative interwievs with three inhabitants in Säffle, whom are experts which means they know the township of Säffle and it´s inhabitants well. Säffle has been studied from four perspectives, of which the first two have a top- or macroperspective. In the study appears two divergent pictures. In the first macroperspective, the planning perspective, are several structural factors that used to imply high costs of social assistance. The level of education is low in Säffle, and the unemployment is high, especially among the young people. However there are positive structural factors that seem to counteract or ease the effects of the negative factors. The character of Säffle is high promotion of Self-employed and farmers. The high promotion of self-employed and farmers and their traditions of supply from many sources can be important reasons for the inhabitants of Säffle getting by without asking for help at the public institutions. In the second macroperspective, that focus on individual welfare indicators, the study shows that the inhabitants of Säffle have a low level of ill health respect several of the welfare indicators. In the mesoperspective the study shows that causes to low costs of social assistance in Säffle are not to be found in organisation or methods for handle the social assistance. The study indicates in a microperspective that the inhabitants in Säffle may have a traditional way of being and have values and norms that it is worthily to fend for oneself in exposed situations and that it is unworthy to ask for social assistance. The informants tell that the privat social relations of the inhabitants in Säffle indicates a divided place with solid groups hard to break. If there are norms and values in the group that says it is unworthy to ask for social assistance, though you might be entitled, there is a strong reason not to ask for social assistance. Though my empiricism about the norms and values of the inhabitants in Säffle are limited, the area is important and interesting for further studies. The social services in Säffle should look for better processing routines for handling the social assistance and to develop and improve the information about rights and obligations for the social assistance. Increasing costs for social assistance in Säffle hereafter would be motivated because of the non take up of social assistance that probably exists in Säffle.

Vi har valt att göra en studie om hur egenföretagare och entreprenörer kombinerar sitt arbetsliv med privatliv. De teorier som vi har valt att använda är främst kopplade till work-life balance begreppet och den realistiska livsformsanalysen.   Vårt syfte är att utreda entreprenörer och egenföretagares synsätt på deras work-life balance med hjälp av livsformsanalysen. Syftet är även att ta reda på huruvida balansen alternativt obalansen mellan arbetslivet och privatlivet påverkar dem. I vår studie har vi tre frågeställningar: “Hur upplever egenföretagare och entreprenörer balansen mellan arbetsliv och privatliv med ett livsformsperspektiv i beaktning?”, “Hur påverkas egenföretagare och entreprenörer av de krav som ställs respektive den kontroll de har?” samt “Huruvida en hög arbetsbelastning är eller inte är en stressfaktor som leder till en obalans mellan arbetsliv och privatliv”

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Vi lever i en tid av ständiga och snabba förändringar. Detta sägs även gälla i arbetslivet. Framförallt kvinnornas roll i arbetet är i förändring, de tar allt större plats inom företagsmarknaden. Det blir allt vanligare att kvinnor startar och driver företag, många av dessa är små.</p><p>Vårt gemensamma intresse för den realistiska livsformsanalysen och kvinnligt företagande blev grunden för detta arbete. Det var av intresse för oss att söka finna svar på hur kvinnliga småföretagare upplever sin situation gällande balans mellan fritid och arbete. Vi ville ta reda på vilka livsformer dessa kvinnor lever för att öka vår förståelse för hur detta påverkar synen på vad som är viktigt i livet och vilka medel de tar till för att nå sina mål i enlighet med detta.</p><p>Livsformsanalysen söker öka vår förståelse för andra individer och hur de väljer att leva sina liv. Alla har vi olika mål och medel för att nå dessa och olika definitioner på vad som är det goda livet. Den livsform vi lever styr på många sätt hur vi ser på verkligheten. Vi utgick från att ett livsformsperspektiv skulle vara fruktbart för denna undersökning då det skulle ge oss förklaringar till det som skiljer olika företagare åt. Vår förförståelse var att kvinnor till större del tar ansvar för hem och familj, det var därför spännande att utröna hur de klarar av att balansera detta ansvar med företagande.</p><p>Då det är upplevelsen av de kvinnliga småföretagarnas situation vi velat undersöka valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Vi genomförde fem intervjuer med småföretagande kvinnor som visade sig leva olika livsformer och därmed ha olika förutsättningar för sitt företagande. Gemensamt för dem är att de alla delvis lever självständighetens livsform. I enlighet med detta har de svårt att skilja arbetsliv från privatliv. Analyser av materialet visade att den eller de livsformer företagaren lever påverkar hur hon söker finna balans i tillvaron.</p><p>Nyckelord: Livsformer, kombinationslivsform, balans, småföretagare och kvinnor</p> / <p>ABSTRACT</p><p>We are living in a time of constant and rapid change. This also applies to work life. This applies in particular on the women’s role at work, women gain more ground in the business market. It is becoming more common for women to start and lead their own businesses, many of these are small.</p><p>Our mutual interest in the realistic life mode analysis and in women who run their own businesses became the base of this composition. It was in our interest to find answers about how self employed women experience their situation concerning balance between leisure time and the time of work. We aspired to find out what life modes these women live. This in order to increase our understanding of how this influences their view of what is most important in life and the means they use to acquire their goals.</p><p>The life mode analysis was created to increase our understanding of other individuals and the way they chose to live their lives. All of us have different goals and means to reach them, we have also got different views of what the good life is. The life mode one person lives in many ways predicts how he or she looks upon reality. We assumed that a life mode perspective analysis would be productive on this study since it would explain the differences amongst the self employed women. Our pre understanding was that women usually take on the main responsibility for the home and family .It was interesting to us to find out how they manage to balance this responsibility and their businesses.</p><p>Since we wanted to explore the women’s experiences in our study we chose to make a qualitative research. We made five interviews with self employed women. We found out that they live different life modes, this gives them different conditions under witch they run their businesses. What they all have in common is that they, in part, live the independent life mode. In accordance to this they find it difficult to separate their time of work from their leisure time. Our analysis shows that the life mode or life modes influences how the business woman chooses to find her balance in life.</p><p>Key words: Life modes, combinations of life modes, balance, self employed women</p>

Tiden i senmodernt vardagsliv utgör en teoretisk fördjupning av den tidigare utgivna rapporten Tid, pengar och sociala nätverk (2005). Där undersöks klyftorna mellan tidrika och tidfattiga levnadsförhållanden. Kontraster som visar på en obalans i fördelningen av tid, pengar och sociala roller på och utanför arbetsmarknaden i vardagslivet. Syftet i denna rapport är att undersöka teorier om de sociala rollernas betydelse genom att jämföra två konkurrerande teoribildningar och granska deras generaliserbarhet och förklaringsvärde. I huvudsak används teorierna för att analysera tidrika och tidfattiga livsformers levnadsmönster i förhållande till självupplevd tid, multipla roller och stress. Tillsammans utgör de två rapporterna författarens licentiatavhandling. / This licentiate thesis is based on the empirical results published in Tid, pengar och sociala nätverk (Enokson 2005a), a study that examine the division of time and economic resources in a Swedish community. The purpose was to explore the living conditions of two groups in society: those who are established in the labour force that experience great demands on their efficiency and educational level and those who are unwanted and who do not have a natural place in the labour market. The study increases knowledge about those who live in time-rich and time-poor conditions and examines in which way these contrasts are the breeding ground for new patterns of inequality. The results of this study do not only exhibit the polarizing tendencies in terms of time and finance. The purpose is to explore if multiple social roles is a resource or a burden to time-rich and time-poor forms of life. By using the role strain theory and the role expansion theory on the time-rich and time-poor living conditions, the analyze shows that the scientific value of each theory depends on what form of life is investigated. Time-poor are living with a relatively high pace of life, with active stress cooping in flexible living conditions. The lack of time also have consequences in their social relations in a sense that conflicts and restricted patterns of behaviour not only appears in the working conditions, but also in the household and in the leisure time. In order to compensate, arrangements to engage the whole family in their work are being made as well as the consuming of household services and technical means to ease up the time-poor conditions. These results confirm the role strain theory. At the same time, people living under time-rich conditions expresses frustration due to the lack of social roles and social recognition. In this case, improved living conditions does not demand a restriction of social roles, rather an expansion to enhance a higher quality of life. A change not so easy to accomplish when time-rich forms of life have a hard time finding alternative social networks outside the labour market. Long time active stress cooping in too many roles without time to recover indicates a risk for ill-health, as well as passive stress cooping in few social roles. Such a wide platform of interpretation in role theory issues pose a possible risk in the sense that theoretical options can suit beforehand given goals. Due to the fact that a variation of roles in everyday life can be rewarding, a certain limit or level can be desirable in finding the balance of everyday life. None of the theoretical models shows us just that. I therefore suggest a theoretical development towards a holistic role context model that emphasize a diverse image of life at work, at home and in the leisure time. In that way we would be able to deepen the knowledge of the polarizing tendencies in time-rich and time-poor living conditions and discuss a balanced time budget as a question of welfare and well being, beyond traditional measures as economic growth and consumption.

SAMMANFATTNING Vi lever i en tid av ständiga och snabba förändringar. Detta sägs även gälla i arbetslivet. Framförallt kvinnornas roll i arbetet är i förändring, de tar allt större plats inom företagsmarknaden. Det blir allt vanligare att kvinnor startar och driver företag, många av dessa är små. Vårt gemensamma intresse för den realistiska livsformsanalysen och kvinnligt företagande blev grunden för detta arbete. Det var av intresse för oss att söka finna svar på hur kvinnliga småföretagare upplever sin situation gällande balans mellan fritid och arbete. Vi ville ta reda på vilka livsformer dessa kvinnor lever för att öka vår förståelse för hur detta påverkar synen på vad som är viktigt i livet och vilka medel de tar till för att nå sina mål i enlighet med detta. Livsformsanalysen söker öka vår förståelse för andra individer och hur de väljer att leva sina liv. Alla har vi olika mål och medel för att nå dessa och olika definitioner på vad som är det goda livet. Den livsform vi lever styr på många sätt hur vi ser på verkligheten. Vi utgick från att ett livsformsperspektiv skulle vara fruktbart för denna undersökning då det skulle ge oss förklaringar till det som skiljer olika företagare åt. Vår förförståelse var att kvinnor till större del tar ansvar för hem och familj, det var därför spännande att utröna hur de klarar av att balansera detta ansvar med företagande. Då det är upplevelsen av de kvinnliga småföretagarnas situation vi velat undersöka valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Vi genomförde fem intervjuer med småföretagande kvinnor som visade sig leva olika livsformer och därmed ha olika förutsättningar för sitt företagande. Gemensamt för dem är att de alla delvis lever självständighetens livsform. I enlighet med detta har de svårt att skilja arbetsliv från privatliv. Analyser av materialet visade att den eller de livsformer företagaren lever påverkar hur hon söker finna balans i tillvaron. Nyckelord: Livsformer, kombinationslivsform, balans, småföretagare och kvinnor / ABSTRACT We are living in a time of constant and rapid change. This also applies to work life. This applies in particular on the women’s role at work, women gain more ground in the business market. It is becoming more common for women to start and lead their own businesses, many of these are small. Our mutual interest in the realistic life mode analysis and in women who run their own businesses became the base of this composition. It was in our interest to find answers about how self employed women experience their situation concerning balance between leisure time and the time of work. We aspired to find out what life modes these women live. This in order to increase our understanding of how this influences their view of what is most important in life and the means they use to acquire their goals. The life mode analysis was created to increase our understanding of other individuals and the way they chose to live their lives. All of us have different goals and means to reach them, we have also got different views of what the good life is. The life mode one person lives in many ways predicts how he or she looks upon reality. We assumed that a life mode perspective analysis would be productive on this study since it would explain the differences amongst the self employed women. Our pre understanding was that women usually take on the main responsibility for the home and family .It was interesting to us to find out how they manage to balance this responsibility and their businesses. Since we wanted to explore the women’s experiences in our study we chose to make a qualitative research. We made five interviews with self employed women. We found out that they live different life modes, this gives them different conditions under witch they run their businesses. What they all have in common is that they, in part, live the independent life mode. In accordance to this they find it difficult to separate their time of work from their leisure time. Our analysis shows that the life mode or life modes influences how the business woman chooses to find her balance in life. Key words: Life modes, combinations of life modes, balance, self employed women

<p>Tiden i senmodernt vardagsliv utgör en teoretisk fördjupning av den tidigare utgivna rapporten Tid, pengar och sociala nätverk (2005). Där undersöks klyftorna mellan tidrika och tidfattiga levnadsförhållanden. Kontraster som visar på en obalans i fördelningen av tid, pengar och sociala roller på och utanför arbetsmarknaden i vardagslivet.</p><p>Syftet i denna rapport är att undersöka teorier om de sociala rollernas betydelse genom att jämföra två konkurrerande teoribildningar och granska deras generaliserbarhet och förklaringsvärde. I huvudsak används teorierna för att analysera tidrika och tidfattiga livsformers levnadsmönster i förhållande till självupplevd tid, multipla roller och stress. Tillsammans utgör de två rapporterna författarens licentiatavhandling.</p> / <p>This licentiate thesis is based on the empirical results published in Tid, pengar och sociala nätverk (Enokson 2005a), a study that examine the division of time and economic resources in a Swedish community. The purpose was to explore the living conditions of two groups in society: those who are established in the labour force that experience great demands on their efficiency and educational level and those who are unwanted and who do not have a natural place in the labour market. The study increases knowledge about those who live in time-rich and time-poor conditions and examines in which way these contrasts are the breeding ground for new patterns of inequality.</p><p>The results of this study do not only exhibit the polarizing tendencies in terms of time and finance. The purpose is to explore if multiple social roles is a resource or a burden to time-rich and time-poor forms of life. By using the role strain theory and the role expansion theory on the time-rich and time-poor living conditions, the analyze shows that the scientific value of each theory depends on what form of life is investigated. Time-poor are living with a relatively high pace of life, with active stress cooping in flexible living conditions. The lack of time also have consequences in their social relations in a sense that conflicts and restricted patterns of behaviour not only appears in the working conditions, but also in the household and in the leisure time. In order to compensate, arrangements to engage the whole family in their work are being made as well as the consuming of household services and technical means to ease up the time-poor conditions. These results confirm the role strain theory. At the same time, people living under time-rich conditions expresses frustration due to the lack of social roles and social recognition. In this case, improved living conditions does not demand a restriction of social roles, rather an expansion to enhance a higher quality of life. A change not so easy to accomplish when time-rich forms of life have a hard time finding alternative social networks outside the labour market. Long time active stress cooping in too many roles without time to recover indicates a risk for ill-health, as well as passive stress cooping in few social roles. Such a wide platform of interpretation in role theory issues pose a possible risk in the sense that theoretical options can suit beforehand given goals.</p><p>Due to the fact that a variation of roles in everyday life can be rewarding, a certain limit or level can be desirable in finding the balance of everyday life. None of the theoretical models shows us just that. I therefore suggest a theoretical development towards a holistic role context model that emphasize a diverse image of life at work, at home and in the leisure time. In that way we would be able to deepen the knowledge of the polarizing tendencies in time-rich and time-poor living conditions and discuss a balanced time budget as a question of welfare and well being, beyond traditional measures as economic growth and consumption.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka jobbcoachningsprocessen utifrån ett livsformsperspektiv, genom att utföra livsformsanalys på jobbcoacher och klienter. Relationen jobbcoach/klient står i fokus eftersom det existerar en liten mängd forskning inom området, och jobbcoachningens effekt på arbetslösheten i Sverige har på senare tid ifrågasatts. Livsformsanalysen är även bra verktyg för att undersöka vilka värderingar människor har och varför vi väljer att agera på ett visst sätt. Teorin om livsformsanalys utgår ifrån att människor har olika levnadsmönster och uppfattningar om "det goda livet", vilket benämns som att de lever livsformer. Vi har lagt fokus på kärnbegreppen sociocentrism och neokulturation inom livsformsanalysen: Sociocentrism handlar om människans oförmåga att förstå och erkänna andra livsformer än sin egen. Människor strävar alltid efter att hitta rimliga förklaringar till hur verkligheten är beskaffad utifrån sina egna livsformers syn på “det goda livet”. Eftersom människor som lever livsformer har olika uppfattningar om verkligheten uppstår konflikter när uppfattningarna ”krockar” med varandra. Människor försöker då omedvetet försvara den egna livsformens handlingsmönster och värderingar, vilket inom livsformsanalysen kallas för neokulturationsprocess. I C-uppsatsen ska vi undersöka om tendenser till livsformernas sociocentrism och neokulturation av livsformerna villkorar intervjupersonerna handlingar, på ett sådant sätt attjobbcoachningsprocessen påverkas. Vi intervjuade två jobbcoacher och fyra klienter. Vi kom fram till följande resultat: När jobbcoacher och klienter interagerar är det hög sannolikhet för att de lever olika livsformer och därmed tolkar varandra utifrån sina levda livsformers sociocentrism. Sociocentrism framträder i intervjupersonernas livsformsberättelser och ligger till grund för analysen av neokulturationsprocesser, vilka har delats in i tre områden: Arbetsbelastning, arbetslöshet och separation. Olika aspekter av områdena kan påverka jobbcoachningsprocessen på flera sätt: Hög arbetsbelastning kan medföra att jobbcoachen distanserar sig från klienterna; klienternas arbetslöshet kan leda till att jobbcoachningen fungerar som substitut för arbete; separation kan leda till att hemmafrun, som är ovan att arbeta, har svårt att sätta upp yrkesinriktade mål i jobbcoachningen. Områdena ska förstås som avancerade förlopp genom vilka livsformsanalysen delvis kan hjälpa till att förklara varför människor i utsatta situationer (till exempel klienter i jobbcoachningsprogram) agerar på ett visst sätt. Vi har även i undersökningen uppmärksammat skillnader i hur jobbcoachningsprocessen kan påverkas, beroende på vilken kärleksform som jobbcoacher och/eller klienter lever.