Hjärtinfarkt är en av de sjukdomar som har högst mortalitet i Sverige. Tack vare bättre akutvård överlever idag fler patienter än för bara tio år sedan, men antalet som dör är fortfarande stort. Att återhämta och rehabilitera sig efter en hjärtinfarkt tar tid och många blir aldrig helt återställda vare sig fysiskt eller psykiskt, dels för att det är många äldre multisjuka som drabbas, och dels på grund av psykiska besvär såsom rädsla kan finnas kvar i flera år. Dessutom kan oro för den drabbade påverka närstående i hög grad. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelser som patienter erfar i sitt dagliga liv en kort tid efter att ha fått en hjärtinfarkt. Sju vårdvetenskapliga artiklar har analyserats enligt Evans kvalitativa metod för att besvara syftet. I resultatet framkom det skilda upplevelser av vardagen och rehabiliteringen efter hjärtinfarkt. Patienternas skilda synsätt på hur de förhöll sig till hjärtinfarkten gjorde att en del var motiverade och klarade att anpassa sig till en hälsosammare livsstil, medan andra patienter hade svårare med anpassningen eller inte tog sig tid till förändringar överhuvudtaget. Många patienter kände sig överbeskyddade av sina närstående och att de var en börda för sin omgivning. De närstående gjorde bara vad de trodde var bäst för den drabbade. I diskussionen behandlas könsskillnader mellan kvinnor och män samt depression. Dessutom diskuteras sjuksköterskans ansvar och vikten av rätt och tydlig information i kliniska implikationer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

The main purpose of this Master’s thesis is to develop an understanding of why non-users do not use public libraries by studying their information and culture habits and their relationship to public libraries. One of the motivating factors behind this choice is the lack of earlier research on the subject, particularly qualitative research. The theoretical framework is stratified into three associated levels with Brenda Dervin’s sense-making theory on an individual level, Marianne Andersson’s and Dorte Skot-Hansen’s model of the roles of public libraries on an institutional level and Pierre Bourdieu’s theoretical apparatus on a social level. Eight interviewees were chosen based on a set of selection criteria and interviewed with semi-structured interviews. After an analysis and discussion of the collected empirical data the main conclusion is that there are obstacles to the use of public libraries on three related levels, corresponding to the levels in the theoretical framework. On an individual level the impediment is that the non-users are content without the public library: they have a lifestyle where the needs of culture and information are satisfied through the use of other channels than public libraries. The view of the public library as non-attractive and not adapted for their needs constitute a hindrance on an institutional level while the social distance between the non-users and people strongly linked to the public library, such as librarians and frequent users, constitute a barrier on a social level. Altogether, these obstacles rather clearly indicate why public libraries are not used. / Uppsatsnivå: D

Livsstil har en avgörande betydelse för folkhälsan. Vår hälsa försämras och felaktig kost, brist på motion, alkohol och tobak orsakar en allt större sjukdomsbörda i Sverige. Denna studie belyser vilka effekter livsstilsamtalet har på patientens förändring av livsstil. Metoden var att söka både kvalitativa och kvantitativa artiklar för en litteraturöversiktHälsoscreening kombinerad med ett livsstilsamtal har Färnkvist, Olofsson och Weinehall (2008) visat en lägre frekvens av hjärt-kärlsjukdom och diabetes elva år efteråt. Hur man ska använda den motiverande delen i samtalet behöver däremot studeras mer i framtiden. Ökade kunskaper krävs hos vårdpersonal, hur de på ett pedagogiskt sätt ska möta patientens behov och öka deras motivation. Livsstilsamtalet i sig har en stor betydelse för förändringsprocessen till ett bättre liv men hur effekten blir kan också bero på patientens egna kunskaper, förväntningar och behov.De vetenskapliga artiklar som analyserats tyder på att livsstilssamtal med ett strukturerat arbetssätt med hjälp av hälsokurva kan leda till en livsstilsförändring och ökad hälsa men att frågan varför patienten gör sin förändring i livet kvarstårFör att få veta mer om människans motivation bakom beslut till förändring är författarna till denna studie överens om att en empirisk studie med frågor ställda till patienten via en enkät eller att ta del av patienters berättelser bättre belyser frågan. Även hur vårdpersonal ska arbeta pedagogiskt behöver studeras mer i framtiden.Det saknas tillräcklig kvalitativ forskning inom vårdvetenskap om hur vi ska närma oss patienter som är i behov av en livsstilsförändring. / Program: Fristående kurs

Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva praktiken inom affiliate marketing ochbloggar inom livsstilssegmentet över en tvåmånaders period. Studien beskriver och framför defaktorer som krävs för att skapa och driva en blogg som attraherar läsare och annonsörer.Design och metod: Uppsatsen presenterar en statistisk analys av de huvudkategorier sombloggare i livsstilssegmentet nyttjar i sitt nätbaserade dagboksskrivande samt en diskursanalysav innehållet i dessa kategorier. Första steget i studien är att lokalisera bloggar som uppfyllerde kriterier som kännetecknar en livsstilsblogg. Det andra steget är att kategorisera inläggen ibloggarna. Det tredje steget är att genom diskurs analysera innehållet i inläggen som tillhör deolika kategorierna.Resultat: En utförlig studie av bloggar inom livsstilssegmentet som dessutom arbetar medaffiliate marketing visar på tendensen att dessa kommunicerar med sina läsare på ett sätt därde eftersträvar ett djupare och mer familiärt förhållande till sina läsare. Detta så att intressethålls uppe och läsarna lockas att återvända till bloggen. Bloggarna kombinerar dettakommunikationssätt med rekommendationer och länkar för att marknadsföra företag ochprodukter.Originalitet/värde: Studiens resultat kompletterar studier gjorda kring bloggar ochbloggsfären och är relevant för forskare som söker ingående kunskap om bloggsfären inomlivsstilsgenern och fenomenet affiliate marketing. Resultaten är dessutom relevanta förbloggare som önskar att skapa en blogg som attraherar läsare och genererar inkomst.Purpose: The main purpose for this paper is to examine the practices of affiliate marketingand blogs in the lifestyle segment trough a selection of blogs and their publications over a twomonth period. The research describes and determines the key factors needed to execute a blogthat draw readers and advertisers.Design/methodology/approach: The paper presents a statistical analysis of the maincategories presented in three chosen blogs in the lifestyle segment and a discourse analysis ofthe content found in these categories. The first step in the research is to locate blogs consistentwith the research criteria. The second step is to categorize the blog posts and the third step istrough discourse analyze study the content of the categories.Findings: A thorough examination of blogs in the lifestyle segment who use affiliatemarketing programs shows a tendency to write in a style and manner that seeks to connectwith the audience on a deeper, more relatable level to keep readers interested and willing toreturn to the blog. The bloggers combine this with product recommendations and linkbacks toadvertise for products and companies.Originality/value: This paper contributes to studies done on blogs and the blogsphere and thefindings are relevant for reasearchers who wish to study the lifestyle blogsphere and theaffiliate marketing phenomenon. The findings are also relevant for bloggers who aspire tocreate a blog that attracts readers and generate an income. / Program: Textilekonomutbildningen

Varumärkesutvidgning är i dag en trend inom affärsutveckling, då metoden underlättaringången på nya marknader. Utvidgningar är dock ingen genväg till en garanteradpublikframgång. Om utvidgningen ska fungera måste den struktureras så att den framstår somsjälvklar i konsumentens huvud, förutsatt att man vill att utvidgningsprodukterna ska köpas.Många är företagen som lyckats med sin utvidgning men många är även de som misslyckats,och som med det fått betala ett högt pris för lärdomen. I takt med att utvidgningsstrategiernahar ökat bland företag, är det också många som glider in på närbesläktade marknader, eller påhelt andra branscher. Varumärket får då fungera som en garant för den nya produkten. Utifråndet har företagsnamnet fått en huvudroll att spela, både för företag såväl som förkonsumenter. Eftersom det vi köper indirekt får en betydelse för oss själva, och för andragenom det varumärket symboliserar. Produkten är således så mycket mer i dag än en fysiskvara. Det är en känsla, och en visualisering av köparens livsstil. Det transcendenta varumärketanvänds därför som en plattform när företaget branschglider.Syftet med studien är att undersöka och beskriva branschglidningens spelregler. Samtanalysera om livsstil kan komma att påverka branschutvidgningar inom mode- ochmöbelbranschen. Ralph Lauren och Lexington är båda aktörer på livsstilsmarknaden.Företaget Chilli karakteriseras som en diversehandel, men gemensamt för de tre företagen äratt de alla har branschglidit. Därför känns det intressant att ta reda på om livsstil kan påverkakundens acceptans av en ny kategori.Uppsatsen består av en kvalitativ studie med en deduktiv metodansats. Vilket innebär attutgångspunkten varit från teoristudier, även fast empirin och den teoretiska referensramen ipraktiken bearbetats sida vid sida. Studiens teoridel behandlar varumärkets territorium ochvarumärkets betydelse för varumärkesutvidgningar. Medan empiridelen undersökeracceptansen för utvidgningsprodukter i korrelation med vanligt varumärke vs. livsstilsföretag.Det är först efter en introduktion på marknaden som det syns om varumärkesutvidgningenkommer att lyckas. Företag kan emellertid ändå i förväg pröva branschglidningens chanser,genom att analysera de basfaktorer som avgör hur kunden kommer att ta emotvarumärkesutvidgningen. Studien visar att identiteten måste föregå imagen eftersom det ärföretagets varumärke som bestämmer vad som faktiskt är en möjlig branschglidning.

I Sverige beräknas strax över hälften av alla vuxna vara överviktiga eller ha utvecklat fetma (Folkhälsomyndigheten, 2018). Enligt WHO (2017) är ökningen av tillståndet inte bara ett allvarligt samhällsproblem, utan utgör även ett växande globalt hot mot folkhälsan. Ett hot som går att åtgärda, men utan åtgärd kan tillståndet ha förödande konsekvenser, i värsta fall förkortat liv (ibid). Med detta i åtanke växte mitt intresse fram att studera problematiken utifrån en pedagogisk synvinkel. Syftet med föreliggande studie var att belysa de erfarenheter och upplevelser av socialt stöd om beskrivs av en grupp individer som deltar i ett viktminskningsprogram genomsyras att behandlingsmetoden kognitiv beteendeterapi [KBT], ställt i relation till förändring av livsstil genom ett lärande perspektiv. Studien hade ett induktivt förhållningssätt och inspirerades av en hermeneutisk-fenomenologisk ansats med livsvärden som fokus. Som insamlingsmetod användes två fokusgruppsdiskussioner och två ”tillfällen i sammanhanget”, likt observation. Urvalet bestod av sex personer som deltog i en viktminskningsgrupp där KBT praktiserades. Av resultatet framgick att deltagarna upplevde behandlingen som gynnsam, dels genom viktreducering samt av ett generellt ökat hälsotillstånd, vilket kan kopplas till den nya mer hälsosamma livsstilen. Det har varit av intresse att belysa ämnet utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Många studier fokuserar på ett viktminskningsresultat och inte vad som möjliggör ett långsiktigt lärande. Genom att synliggöra lärandet genom den sociala kontexten och upplevelsen om vad som möjliggör lärande kan vi även öka förståelsen för problematiken och vidare metoden.

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en växande folksjukdom och är förenad med följdsjukdomar. Ökningen beror främst på ohälsosamma levnadsvanor. Behandlingen av typ 2 diabetes innebär att förändra livsstilen, vilket medför stora utmaningar för den enskilda personen. En bristande följsamhet till behandlings råd bidrar oftast till komplikationer och följdsjukdomar, vilket leder till ökade samhällskostnader och stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens följsamhet till behandlingsråd hos personer med typ 2 diabetes. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats. Artiklarna samlades in via databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Viktiga beståndsdelar som framkom i resultatet och påverkade följsamheten av behandlings råd hos personer med typ 2-diabetes var information, kunskapsbrist, utbildning, självmedvetande, socialt stöd och personcentrering. Alla ovanstående faktorer var viktiga för att uppnå livsstilsförändring. Slutsats: Sjuksköterskan måste ha en förståelse för vilka behandlingsråd som påverkar följsamheten vid typ 2 diabetes. Sjuksköterskan måste få en bild av patientens tidigare erfarenheter, kunskap och personliga egenskaper för att sedan anpassa information och utbildning till patienten. Dessa faktorer ökar självmedvetenheten och motivation tillsammans med stöd av anhöriga vilket leder till god följsamhet till behandlingsråd vid typ 2 diabetes. / Background: Type 2 diabetes is a increasing and is associated with complications. The increase is mainly due to unhealthy living habits. The treatment of type 2 diabetes primarily involve changing of lifestyle, which poses great challenges for the individual. A lack of compliance to change lifestyle advice may contribute to complications which leads to increased cost and major challenges for healthcare. Aim: The purpose of this literature review is to describe factors that affect the adherence to treatment advice among persons with type 2 diabetes. Method: A Literature review based on 15 scientific publications with qualitative and quantitative design. Articles were collected from the databases Cinahl and Pubmed. Results: Factors that emerged that affected the adherence to treatment advice in people with type 2 diabetes were information, lack of knowledge, education, self-awareness, social support and person centred approach. All the above factors were important to achieve lifestyle changes. Conclusion: Nurses must have an understanding of the factors that affect the compliance to lifestyle advice of Type 2 diabetes. Nurses need to be aware of the patients previous experience, knowledge and personal characteristics. To make the information and education feasible to the patient these factors increase self-awareness and motivation together with support from relatives resulting in good adherence to lifestyle advice to patients with type 2 diabetes.

Sociala medier kan användas som ett effektivt verktyg för att engagera människor, bygga sociala nätverk och influera människors beslut, dock efterfrågas forskning om hur sociala medier främjar engagemang då det finns en begränsad förståelse om detta. För att öka förståelsen kring detta utfördes en undersökning om hur medlemmar engagerar sig i grupper på sociala medieplattformar som syftar till att skapa hållbara livsstilar. Kontexten som användes för att undersöka detta var facebookgrupper där medlemmarna har tillämpat eller är intresserade av att tillämpa en vegansk eller vegetarisk livsstil. Att reducera sin animaliekonsumtion kan vara en hållbar livsstil eftersom hållningen och produktionen av animaliska livsmedel är en av de främsta orsakerna till de allvarligaste miljöproblemen i både lokal och global skala. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där en netnografisk studie utfördes i den valda kontexten. Resultatet från den netnografiska studien analyserades med hjälp av en tematisk analys. Utifrån analysen identifierades olika sätt medlemmar engagerar sig i grupper på sociala medieplattformar med syftet att skapa hållbara livsstilar. / Social media can be used as an effective tool for engaging people, building social networks and influencing people's decisions, however, research is requested regarding how social media promotes engagement as there is a limited understanding of this. In order to increase this understanding, a study was conducted on how members engage in groups on social media platforms with the goal to create sustainable lifestyles. The context in which this was investigated was facebook groups where members have committed to, or interested in a vegan or vegetarian lifestyle. Reducing the consumption of animal products can be a sustainable lifestyle because the consumption and production of animal foods is one of the main causes of the most serious environmental problems on both a local and global scale. The study was conducted with a qualitative research approach in which a netnographic study was performed in the chosen context. The results of the netnographic study were analyzed using a thematic analysis. Based on the analysis, various ways were identified regarding how members engage in groups on social media platforms with the aim of creating sustainable lifestyles.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom där antalet individer med sjukdomen ständigt ökar. Allt fler tonåringar drabbas av sjukdomen oftast till följd av övervikt med inslag av hereditet och etnicitet. Orsaker till diabetes typ 2 är förknippat med riskfaktorer i relation till ohälsosamma levnadsvanor.Syfte: Syftet med studien är att beskriva tonåringars upplevelser av diabetes typ 2.Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturöversikt med 7 vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet framgår det att tonåringar med diabetes typ 2 upplever svårigheter med anpassningen till nya vanor efter sjukdomsdebuten. Livsstilsförändringar genomförs i form av ändrade kost- och motionsvanor vilket påverkas av hinder eller möjligheter. Tonåringarna upplever oförståelse från vården och önskar bättre stöd från vårdpersonal. De upplever rädsla och oro över att berätta om sjukdomen för vännerna. Behovet av stöd från både vänner och familj är betydelsefullt. Konklusion: Tonåringar med diabetes typ 2 kämpar med att upprätthålla en god livsstil som krävs för att hålla sjukdomen under kontroll. Rädslan för att vara annorlunda speglar svårigheterna tonåringarna upplever. Tonåringarna behöver stöd och uppmuntran för att upprätthålla hälsosamma vanor samt ett gott välbefinnande. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a disease where the number of individuals with the condition is constantly increasing. Adolescents are affected by the disease as a result of being overweight with featuring elements of heredity and ethnicity. Reasons for diabetes type 2 are associated with risk factors regarding unhealthy living habits.Aim: The purpose is to describe adolescents’ experiences of living with diabetes type 2.Method: The method is a qualitative literature review including 7 scientific articles.Results: Adolescents with diabetes type 2 find it difficult to adapt to new habits after the onset of illness. Lifestyle changes are implemented in the form of changed diet- and exercise habits, which are affected by various obstacles or opportunities. The adolescents experience a lack of understanding from health care professionals and wish for more support. Adolescents experience fear and concern about telling their friends about the illness. The need for support from both friends and family is significant.Conclusion: Adolescents with diabetes type 2 struggle to maintain a healthy lifestyle that is required to keep the illness under control. The fear of being different reflects the difficulties the adolescents’ experience. Adolescents need support and encouragement to maintain healthy habits as well as their well-being.

<p>Denna uppsats är en kvalitativ studie av kvällspressens hälsolarm. Hälsolarm är enligt undersökningens definition löpsedlar och artiklar som skriver om företeelser som påstås utgöra ett hot för människors hälsa och som skadar, har skadat eller kan skada en eller flera personer. Dessa hot kan exempelvis handla om dolda sjukdomar, ett visst livsmedel eller en viss livsstil. Syftet med denna undersökning är att undersöka och diskutera vad som karaktäriserade Aftonbladets och Expressens hälsolarm under år 2009 med fokus på artiklarnas ordval, källhänvisningar och tillhörande bilder. Undersökningens centrala forskningsfråga är således: <em>Hur gestaltades hälsolarmen i Aftonbladet och Expressen under år 2009?</em> Andra relevanta underfrågor har varit: <em>Hur ser eventuella källhänvisningar ut? Refererar artiklarna till forskningsrapporter, till enskilda experter eller till något annat? Vem eller vilka får komma tills i artiklarna? På vilket sätt personifieras larmen om detta förekommer?</em> En ytterligare frågeställning kretsar kring vad artiklarnas tillhörande bilder föreställer samt vilka associationer dessa föder. Underlaget för studien utgörs av sex löpsedlar och artiklar i form av hälsolarm som publicerats i Aftonbladet och Expressen under år 2009. De respektive tidningarna representeras således av tre löpsedlar och artiklar vardera. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är teorier om journalistik med fokus på sanning, källkritik, nyhetsvärderingar och tabloidpress. I en mindre skala berör även den teoretiska ramen relationen mellan journalistik och forskning samt teorier om hur människor tar till sig hälsolarm från massmedia.  Det rör sig om en kvalitativ studie och den metodologiska ansatsen utgörs främst av den kritiska diskursanalysen där det textbaserade materialet analyseras på en makro- och mikrostrukturell nivå. I en mindre utsträckning analyseras även artiklarnas tillhörande bilder och då tillämpas den semiotiska tolkningsmetoden. Det sammanfattade resultatet visade att samtliga hälsolarm gestaltades av en individuell sjukdomsberättelse och personifieringen var således ett genomgående faktum i alla artiklar. De drabbade personerna är således i fokus då de figurerar i både text och bild. Artiklarnas källor är främst expertpersoner i form av läkare och professorer, vilka citeras flitigt i artiklarna. Resultatet visade även att hälsolarmen har ett alarmerande tilltal men artiklarna hänvisar i regel inte till några forskningsrapporter som rättfärdigar det budskapet. Undersökningen visar således att det i dessa fall är tidningen själv som larmar, inte forskningen.</p>