Ett växande intresse för uppkomsten av kriminalitet i samhället har i vissa fall bidragit till en negligering av före-detta kriminellas återanpassning i samhället. Studien fokuserar på individer som kallar sig för ex-kriminella där studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är viktiga för ex-kriminella att ta sig ur en kriminell livsstil. Studiens frågeställning lyder vilka faktorer har betydelse för övergången från kriminell till icke-kriminell? Studien är baserad på fem intervjuer utförda på män som är medlemmar i kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället). Alla deltagare oavsett tidigare brottslighet, lever just nu ett liv utan kriminalitet. I studien används en kvalitativ metod som utformats av en tvärsnittsdesign, som innefattar semi-strukturerade intervjuer.  Respondenternas berättelser analyserades samt diskuterades utifrån Sampson och Laub’s åldersgraderande teori, likaså utifrån tidigare forskning som behandlar ämnet. Studiens resultat visar att det är individuellt vad som anses vara en viktig faktor för att ta sig ur en kriminell livsstil. Det som har kunnat igenkännas under intervjuerna är att det oftast är en eller flera faktorer som samspelar med varandra för att bidra till ett avståndstagande i kriminalitet. Tre faktorer har identifierats som betydelsefulla för att lämna en kriminell livsstil bakom sig; egen vilja, relationer samt stöd från samhället. Dessa behandlar centrala delar såsom motivation, relationer till familj, vänner och partner samt betydelsen av behandling, studier samt identitetsförändring. De centrala delarna utformades på grund av att dessa har genomgående i studien visat sig vara de mest ackurata för intervjudeltagarna. En försvagad anknytning till någon av dessa faktorer har visat sig öka risken för att individen återfaller i kriminalitet. Tidigare forskning samt åldersgraderande teorin stöds genomgående i studien då de vändpunkter som ansetts betydelsefulla för ex-kriminella att ta sig ur brottsligheten är de som varit av betydelse för deltagarna i studien. / A growing interest for the occurrence of criminality in society has in some cases contributed to a neglection of former-criminal’s reintegration in the society. The study focuses on individuals that call themselves ex-criminals where the purpose of the study is to investigate which factors that are of an importance meaning for ex-criminals to get out of a criminal lifestyle. The question formulation of the study is which factors have a meaning for the transformation from a criminal to an ex-criminal? The study is based on five interviews performed on men who are members of the Swedish association KRIS (Criminals Return Into Society). All participant’s regardless previous delinquency, are living currently a life without criminality. The study uses qualitative method that is shaped by a cross-section design, that comprises semi-structured interviews. The respondent’s stories were analysed and discussed from Sampson and Laub’s age-graded theory, as well as previous research dealing with the topic. The result of the study shows that it is individually to what is considered as an important factor to leave a criminal lifestyle. What has been recognized during the interviews is that there are usually one or more factors that interact with each other to contribute to a desistance in crime. Three factors have been identified as important to leave a criminal lifestyle behind; self-will, relations and community support. These address central parts as motivation, relationship to family, friends and partner but also the meaning of treatment, studies and identity change. These central sections were formulated because they throughout the study proved to be the most accurate for the interview participants. A weakened association to any of these factors has shown to increase the risk for the individual to relapse into criminality. Previous research as well as the age-graded theory are supported throughout the study because the turning points that are considered important for ex-criminals to get out of crime are those that have been of significance to the study participants.

Bakgrund: En miljon svenskar bedöms idag att lida av fetma. Och över 50 procent av den svenska vuxna befolkningen mellan 16-84 år lider av övervikt eller fetma. Detta får konsekvenser för den egna hälsan i form av följdsjukdomar och är kostsamt ur ett samhällsperspektiv. Olika behandlingsformer som idag används för att minska kroppsvikten är kostråd, motion, läkemedel eller kirurgi. Samtidigt som forskning tyder på svårigheter att förändra sina livsstilsvanor. Motiverande samtal (MI) är en metod som handlar om att stödja och leda personen till att själv förstå vilka saker i sitt egna liv som måste ändras för att ens livsstil ska fungera långsiktigt och med syfte att optimalt främja den egna hälsan. Syfte: Syftet var att beskriva om MI kan hjälpa personer med övervikt/ fetma att genomgå livsstilsförändringar. Metod: Denna studie genomfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där 16 utvalda artiklar granskades och analyserades genom integrerad analysmetod. Resultat: Resultatet visade på att studier som använde sig av MI med personliga möten generellt hade ett bättre resultat på livsstilsförändringar än de studier där mötet skedde online. MI tillsammans med kost- och motions utbildning bidrog till positiva resultat. Resultaten visade också på att de studier som upprättat en kontinuitet av personliga möten ihop med realistiska mål fick viktminskningsresultat som följd. Slutsats: Motiverande samtal i rätt form kan vara ett fungerande behandlingsalternativ för personer med övervikt och fetma att få hjälp med en fungerande livsstil i syfte att förebygga ohälsa och främja hälsan. Samtidigt behövs mer forskning kring ämnet, framförallt i form av kvalitativa studier för att kunna få en djupare förståelse i personernas upplevelse av MI som behandlingsmetod mot övervikt och fetma. Vilket kan leda till att klinisk vårdpersonal får en bättre kunskap om hur man på bästa sätt skall kunna tillämpa MI för denna patientgrupp.

På samma gång som våra världar har blivit alltmer digitala, har det uppkommit allt fler konton på Instagram som dedikeras till hållbarhet och framför allt användarens egen hållbara livsstil. Genom digitala observationer och intervjuer söker denna studie att förstå hur Instagram fungerar som en plattform för identitetsskapande, samt hur konsumtion är sammanflätat med såväl identitetsprocesser som hållbarhet. Med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv på identitet och Pierre Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält fördjupas analysen och diskussionen av materialet. Genom att dela bilder med personliga gestaltningar konstruerar individen en digital identitet. Även gestaltningar av hållbar konsumtion bidrar till identitetskonstruktionen. Detta genom att konsumtionen utgör en del av den egna livsstilen som är individens narrativ av den egna identiteten. Att i bilder gestalta hur och vad individen konsumerar signalerar således vem hen är. Denna digitala självframställning sker inför en publik, som på Instagram utgörs av kontots följare. Med hjälp av intryckskontroll styr användaren sin identitetskonstruktion, såväl som publikens mottagande och uppfattning av individen. Instagram förstås i denna studie som ett fält i Bourdieus meningen. Detta eftersom de hållbara Instagramkontona strävar efter ett gemensamt mål, samtidigt som det även förekommer spänningar och kamper om makt samt tolkningsföreträde mellan dem. Samtidigt verkar även fältet som en gemenskap för informanterna och denna upplevda gemenskap är avgörande för huruvida individen lyckas med sin digitala självframställning.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Bakgrund: Diabetes är ett folkhälsosjukdom och 95% av alla med diabetes har diagnosen Diabetes mellitus typ 2. Risken för Diabetes typ 2 (DMT2) ökar i samband med fetma och fysisk inaktivitet. Det är viktigt att personer med diabetes utför egenvård för att främja hälsan, utan egenvården kan svåra komplikationer uppstå. Kända komplikationer som kan uppstå i samband med diabetes är hyperglykemi, hypoglykemi, hjärt-och kärlsjukdomar samt stroke. Utöver egenvård kan sjukdomen behandlas med läkemedel. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med Diabetes mellitus typ 2. Metod: Metoden som användes är litteraturöversikt. Artiklar valdes ut från databaserna Cinahl och Pubmed för att svara på problemformuleringen samt syftet. De artiklar som inte besvarade syftet exkluderades och 10 relevanta artiklar valdes ut till resultatet. Resultat: Resultatet presenterades i fyra övergripande teman: Vuxnas upplevelser med egenvården, Rädsla och Oro, Brist på kunskap, Livsstilsförändring. Sammanfattning: Sammanfattningsvis är Diabetes mellitus typ 2 en sjukdom med hög risk för komplikationer, men den är relativt lätt att hantera med hjälp av medicinering och en förändrad livsstil. Brist på kunskap och erfarenhet kan leda till att individen blir överväldigad, orolig och hjälplös på grund av upplevd brist på stöd från hälso- och sjukvårdssystemet. För att förhindra detta kan konsultation i kombination med praktisk planering för den diagnostiserade individen i ett tidigt skede hjälpa patienten att hantera sitt tillstånd och göra det möjligt för individen att leva ett fullvärdigt liv.

Instagram är ett socialt nätverk som är väldigt populärt i Sverige. Nätverket används för att dela information eller ta del av information i bildform från konton som användaren har valt att följa. Spridningen av information om klimatförändringarna behöver bli mer verkningsfull då människors miljöförstörande vanor är ett problem och måste ändras, men invanda beteendemönster kan vara svåra att bryta. Allmänheten behöver en knuff i rätt riktning för att leva mer klimatsmart och göra miljövänligare val. Studiens syftar till att, på ett kvalitativt sätt, undersöka hur ett flöde på Instagram kan påverka universitetsstudenter med fokus på klimatförändringar. Frågeställningen som uppsatsen utgår från är; Hur påverkas användaren, ur ett miljöperspektiv, av ett flöde på Instagram? Tillvägagångssättet för att undersöka detta innebar att deltagarna använde ett modifierat instagramkonto, och de metoderna som undersökningen använder är dagbok och individuella semistrukturerade intervjuer. Mönster i det insamlade materialet från dagböckerna och intervjuerna struktureras under olika teman och resultatet visar att studiens deltagare har påverkats på olika sätt. De har lärt sig nya saker, agerat efter tips och recept, handlat second hand, följt konton som sprider information om miljön från sitt egna instagramkonto samt haft klimatsituationen mer frekvent i huvudet. Alla dessa typer av handlingar har gemensamt att de inte är några stora livsomställningar, utan snarare enklare handlingar som är lätta att tillämpa i vardagen. Mer komplicerade handlingar, som att börja odla kryddor själv, väckte mer ett intresse och handlingen utfördes inte. Diskussionen tar upp orsakerna till de olika sätten som deltagarna har påverk och knyter an till teorier om socialt inflytande och nudging. / Instagram is a social network that is very popular in Sweden. On Instagram, users take part of information in the form of images from accounts they have chosen to follow. The dissemination of information regarding climate change needs to be more effective. People's environmental degradation habits are a problem and need to be changed, but rooted behavior patterns can be difficult to break. The public needs a nudge in the right direction to live more climate-smart and to make more environmentally-friendly choices. The aim of the study is to, in a qualitative way, investigate how a feed on Instagram, can affect university students with a focus on climate change. The research question which the paper is based on is; How is the user affected, from an environmental perspective, by a feed on Instagram? The approach to investigate this meant that the participants used a modified Instagram account, the methods used are diary and individual semi-structured interviews. Patterns in the collected material from the diaries and interviews are structured under different themes and the result shows that the participants of the study have been affected in different ways. They have learned new things, acted on tips and recipes, shopped second hand, followed accounts that spread information about the environment from their own Instagram account, and had the climate situation more frequent in their thoughts. All these types of actions have in common that they are no big life adjustments, but rather simpler actions that are easy to apply in everyday life. More complicated actions, like growing their own herbs, raised an interest and the action was not performed. The discussion addresses the reasons for the different ways in which the participants have been affected and ties in with theories of social influence and nudging.

Ungdomar begår brott och de utsätts för brott. De brott som begås av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett sambandmellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket påverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör på sin fritid, var de är och vem de umgås med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsättas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till derasdelaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen är det som för dessa ungdomar samman. Begår ungdomarna först brott och sedan blir de utsatta för brott eller utsätts de först för brott och sedan begår brott? Vad kommerförst? Denna studie visar ett starkt positivt samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott när hänsyn tas till andra relevanta variabler.

Konsumenter stöter på mängder av förpackningar både i butik och via nätet. En förpackning har stor betydelse när det kommer till att återspegla en produkt och ett varumärke. En ökad miljömedvetenhet hos konsumenter har påverkat företag till att skapa mer hållbara produkter och förpackningar där den visuella kommunikationen har en avgörande roll i hur varumärket uppfattas och försäljningen påverkas. Genom miljömärkningar, förpackningsmaterial och grafiska element som typografi, bild och färg kan förpackningar kommunicera hållbarhet.    Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys har ett urval engångsartikelförpackningar analyserats för att se hur de kommunicerar hållbarhet och miljö till konsumenterna.    Resultatet tyder på att varumärkena har tänkt till hur de kommunicerar hållbarhet med hjälp av de olika element som förekommer på förpackningarna, även fast de i sig själv inte är helt hållbara med tanke på att en majoritet av alla förpackningar är tillverkad av plast. Detta resultat visar på att det fortfarande finns potential för att skapa en mer hållbar marknad för engångsartiklar och deras förpackningar. Utifrån den vetenskapliga undersökningen fick jag komma på idéer för vad min designlösning skulle bli. Efter genereringar av idéer hamnade jag i att skapa ett varumärke med en stark inriktning på hållbarhet med produkter för hår- och hudvård för hotell, samt resor och hemmabruk. Genom att tillverka hållbara produkter och förpackningar ska det negativa trycket på miljön minskas. I den kreativa delen har jag arbetat utifrån fyra faser; idéfas, prototypfas, funktionsfas och gestaltningsfas där jag presenterar min arbetsprocess och slutligen mitt resultat.

Syftet med denna studie är att analysera och beskriva kockars och pedagogers uppfattning om måltidspedagogik i förskolans verksamhet. Detta för att ta reda på förhållningsättet och tillvägagångsättet som verksam personal väljer för att utöva måltidspedagogik i vardagen. Utifrån syftet formuleras två frågeställningar: På vilket sätt beskriver respondenterna barns lärande i måltidspedagogik och hur beskriver respondenterna att de möjliggör och arbetar för att främja barns kunskap om kost och hälsa. Frågeställningarna besvaras genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare, två barnskötare och två kockar som respondenter. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och begrepp hämtade från sociokulturella perspektivet för att hitta mönster och likheter. Enligt deltagarnas uppfattningar om måltidspedagogik är att det bidrar med viktig kunskap till barnen för att ge förutsättningar att kunna stegvis nå en hållbar livsstil. I resultatet framgår det att pedagogernas förhållningsätt är en viktig faktor när det kommer till att vara en god förebild. Att stötta och utmana barnen är avgörande för barns utveckling i måltidspedagogik. Något som framgick tydligt i respondenternas svar var att måltidspedagogik är en viktig del i förskolan då barnen äter många måltider på förskolan / <p>Betyg i Ladok 240513.</p>

Syftet med studien är att undersöka vilka som är de avgörande faktorerna till att individen lämnar den kriminella livsstilen samt upprätthåller den prosociala livsstilen. Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För att besvara studiens syfte har fem respondenter inkluderats från föreningen KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället i Malmö. Alla fem respondenter har suttit i fängelset och haft en tidigare kriminell livsstil. Resultatet påvisade att fyra faktorer var avgörande för att lämna den kriminella livsstilen: avslutande av missbruk, familj, påföljd och hälsa. Där missbruksproblematiken hade en stark koppling till deras kriminalitet. Gällande den prosociala livsstilen menade respondenterna att relationer, förändrat konsekvenstänk, sysselsättning och avslutande av missbruk var drivkraften till upprätthållandet. Avslutningsvis menade respondenterna att det oftast inte finns endast en specifik faktor till avslutandet eller upprätthållandet, utan viljan att förändra sin livsstil måste finnas där. / This study aims to investigate what the crucial factors for an individual leaving the criminal lifestyle and maintaining the prosocial lifestyle are. The study has used a qualitative method in the form of semi-structured interviews. To respond to the purpose of the study, five respondents have been included from the association KRIS-Kriminellas Revansch I Samhället in Malmö. All five respondents have been in prison and had a previous criminal lifestyle. The results showed that there were four crucial factors to leaving the criminal lifestyle: the termination of addiction, family, penalty and health. Where the problem of abuse had a strong connection to their crime. Regarding the prosocial lifestyle respondents argued that relationships, mindfulness of consequences, employment and termination of addiction were the driving force for maintaining a prosocial lifestyle. In conclusion the respondents expressed that there is often not only a specific factor that dictates if one is able to maintain nor end criminal behavior, but instead the will to change lifestyle is what must be prominent.