Att lägga om sin livsstil är inte lätt, men i många fall kan det vara nödvändigt för att bibehålla en god hälsa. Ett exempel på ett sådant tillfälle är vid en diabetesdiagnos, där förstahandsbehandlingen består i livsstilsförändring, som främst innefattar kost, motion och rökstopp. Resultat från tidigare forskning visar att det är viktigt att patienten är motiverad att genomföra en livsstilsförändring, och även diabetessköterskorna i den här studien är av den uppfattningen. Det är viktigt att patienten själv tar ansvaret för sin sjukdom, det är bara han eller hon som kan förändra sin livsstil. Syftet med studien var att undersöka hur diabetessköterskorna hjälpte sina patienter att hitta motivation till livsstilsförändring. En kvalitativ intervjumetod användes för att samla material, fem diabetessköterskor intervjuades. Den efterföljande analysen är inspirerad av hermeneutisk metod. Resultatet av studien visar att patienten själv måste hitta sin motivation, det finns inget sätt för diabetessköterskan att konkret hjälpa sin patient att hitta den. Diabetessköterskans uppgift är att finnas där när patienten själv hittat sin motivation, och leda patienten rätt. / To change your way of living is not easy, but in many cases it might be necessary to sustain a good health. An example of this is when you get a diagnosis of diabetes and the first treatment is a change of lifestyle, especially concerning diet, exercise and no smoking. Former studies have shown that the patient has to be motivated to change their lifestyle and this is the opinion of diabetes nurses in this study as well. It is important that the patient takes the responsibility for the disease because it’s only himself who can change the lifestyle. The aim of this study was to look into how the diabetes nurses helped the patients to find motivation to a change of lifestyle. Five nurses were interviewed. A qualitative field survey has been used to gather the material and the following analysis is inspired of the hermeneutic method. Results of the study show that the patients have to find the motivation on their own and that the diabetes nurse doesn’t have a concrete way of helping him or her. The nurse’s task is to be there when the patient has found the motivation and lead them on to the right track.

Bakgrund   Vår utgångspunkt, att en hälsosam livsstil är gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebär att vi ser hälsa som en resurs - hälsa kan utnyttjas i positiv bemärkelse för att marknadsföra sig själv. Syfte och frågeställningar   Studien ämnar skapa insikt i huruvida hälsofrämjande faktorer efterfrågas av arbetsgivare i dagsläget, om efterfrågan kommer att förändras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare. Frågeställningarna är: - Efterfrågar arbetsgivare hälsofrämjande faktorer vid rekrytering av personal? - På vilket sätt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare? Metod   Kartläggning av registrerade CV:n upplagda på Arbetsförmedlingens webbplats, insända CV:n till en utlyst tjänst samt genomgång av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av två yrkesverksamma rekryterare. Resultat   Det råder en ojämnvikt mellan tillgång och efterfrågan. Arbetsgivare efterfrågade faktorer som berör livsstilen i låg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nämnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrämjande faktorn att lyfta fram av männen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna. Slutsatser   Det man väljer att lyfta fram i sin livsstil återger vilka värderingar/värdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumärket. Värdegrunden eller de värderingar en person har fungerar som en katalysator mellan livsstilen och det personliga varumärket. Personlig marknadsföring kommer att bli mer vanligt förekommande i framtiden, både i teorin och i praktiken. Även företag kommer att behöva stärka sitt varumärke. Ur hälsosynpunkt kan detta i sin tur leda till att de företag som satsar aktivt på hälsoarbete kan komma att påverka den framtida rekryteringsprocessen.

Andelen äldre i Sveriges befolkning blir allt fler då människor lever längre samtidigt som det föds fler barn. Det finns ett flertal studier som tar upp betydelsefulla områden för hälsan som påverkas av åldrandet och som är viktigt att bibehålla hela livet ut. Några av dessa är en god kosthållning, den funktionella förmågan och ett fungerande socialt nätverk. Flera projekt har bedrivits inom äldreområdet med fokus på dessa områden och några av dessa har utvärderats. Resultaten från projekten har varit varierande och det saknas kunskap om vad det är som gör att projektet vart framgångsrikt eller inte. Syftet med denna studie var att studera hur projektet Passion för livet i Sörmland län har påverkat seniorernas motivation och vilja till handling och förändring i sitt livsmönster. För att studera ämnet har en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer valts att använda. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att Passion för livet har varit en positiv upplevelse och stärkt deras motivation och vilja till handling. ”Livshjulet” som används som verktyg i Passion för livet hade för vissa av seniorerna använts kontinuerligt medan flera ansåg att ”livshjulet” var en teoretisk modell som var svårbegriplig och felstrukturerad. Samtliga respondenter har efter sitt deltagande ökat sitt motionerande. De har även fått det understruket hur viktigt det är med en god kosthållning och blivit medvetna om säkerhetsrisker i hemmet.

Bakgrund: Hypertoni är en av de vanligaste orsakerna till att besöka primärvården och en av de viktigaste modifierbara riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdom. Livsstilsbehandling är grunden i all behandling av hypertoni. En stor andel av hypertonipatienter är obehandlade eller når ej behandlingsmål. Ett vårdprogram har därför tagits fram för att förbättra omhändertagandet av hypertonipatienter i primärvården. Syfte: Syftet är att undersöka personalens upplevelser och erfarenheter från implementeringen av vårdprogrammet för hypertoni på en vårdcentral. Metod: Studien är en explorativ intervjustudie. Datainsamlingsmetoden var enskilda semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av nio personer som arbetade på Tierps vårdcentral. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanterna var positiva till implementeringen av vårdprogrammet. De upplevde att implementeringen av vårdprogrammet för hypertoni skapade struktur och ökade kvaliteten på vårdcentralen. Vårdprogrammet förkortades och anpassades efter lokala förutsättningarna. Rutinerna dokumenterades i ett kvalitetsdokument. Samtliga yrkesgrupper som berördes av förändringarna fanns representerade i den arbetsgrupp som tog fram de lokala rutinerna, inklusive verksamhetschefen själv. En blodtrycksmottagning öppnades där en specialutbildad sjuksköterska arbetar. På så vis kunde utredning och uppföljning av hypertonipatienterna säkerställas, vilket förmodligen gynnar resurssvaga grupper. Implementeringen ledde till ett mer likriktat arbetssätt över hela verksamheten och medförde att livsstilsarbetet kunde utföras mer strukturerat. Utmaningar med att få patienterna till hälsosamtal kvarstår. Uppföljning planeras till hösten 2013. Slutsats: Informanternas upplevelse var att vårdprogrammet för hypertoni skapade struktur och ökade kvaliteten på vårdcentralen. Framgångsfaktorer var bl.a. att ha alla yrkesgrupper representerade arbetsgruppen, inklusive verksamhetschefen själv. Ett hinder för att implementera vårdprogram var att verksamheten är väldigt stor vilket försvårar att kommunicera ut tydlig information till alla enheter. Tidsbristen ses som ett hinder för att kunna följa upp implementeringsarbetet. / Background: Hypertension is one of the most common reasons for visiting primary care and one of the most important modifiable risk factors for cardiovascular disease. Lifestyle change is the foundation of all treatment of hypertension. Many hypertensive patients are untreated or unsuccessful in reaching treatment goals. Regional guidelines have therefore been developed to improve the care of hypertensive patients in primary care. Purpose: The aim is to study the staff’s experiences of an implementation of regional guidelines for hypertension at a medical centre. Method: The study is an exploratory interview study. Method for data collection was individual semi-structured interviews. The study selection consisted of nine employees at a medical center. The material was analyzed according to qualitative content analysis. Results: The participants were positive to the implementation of the regional guidelines. They experienced that the guidelines created structure and improved the quality at the medical centre. The guidelines were shorted and adjusted to the local settings.  They were documented in a quality document. All involved occupational groups were represented in the workgroup the developed the local routines, including the manager of the medical centre. A nurse reception opened especially for blood pressure patients, led by a specially trained nurse.   Success factors were to have all the professions represented in the work group, including the manager. Guidelines were shortened and localized with the best of the patient in favor. A nurse led practice was created to ensure that the guidelines are followed. The work resulted in a more consistent way of work and a more standardized way to work with life style. Challenges in making patients come to lifestyle counseling persist. An evaluation of the implementation is planned to take place autumn 2013.  Conclusion: They experienced that the guidelines created structure and improved the quality at the medical centre. A success factor was to have all occupational groups represented in the work group, including the manager. An obstacle was that the medical centre is very big which obstruct clear communication.  Lack of time was an obstacle for ensuring evaluation.

Folkhälsan har varit ett hett debattämne på 90-talet och dagligen utsetts vi för reklam av olika slag, där kroppen är i centrum. Våra levnadsvanor har förändrats i och med den snabba tekniska utvecklingen, vilket gör att vi inte rör oss lika naturligt nu som förr. Arbetet syftar till att ge en fördjupning i vad begreppet hälsa står för, uppmärksamma vad de två senaste läroplanerna säger om hälsobegreppet samt belysa vad elever i år 5 tycker och tänker om begreppet hälsa. Genom detta arbete har jag försökt ge en bild av vad som innefattas i begreppet hälsa samt vad skolan skall ge eleverna inom detta område. Följande frågeställningar var utgångspunkt för mitt arbete: · Vad står begreppet hälsa för? · Vilken syn hade man på hälsa förr i tiden? · Varför bytte ämnet idrott namn till idrott och hälsa? · Vad säger de två senaste läroplanerna om hälsobegreppet? · Vad anser eleverna i grundskolan om begreppet hälsa? I min undersökning har jag använt mig av litteraturstudier och en enkät. Jag valde att göra enkätundersökningen i tre klasser i år 5. Enligt min undersökning så tycker de flesta eleverna att hälsoundervisning är viktigt, men att skolämnet idrott bidrar med kunskap om hälsa var det ingen som tyckte. Enligt Lpo-94 så ska hälsoperspektivet få ett större utrymme i undervisningen men ändå har antalet idrottstimmar reducerats.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om skillnader fanns i mängd vardagsmotion mellan olika socioekonomiska områden. Detta genom att undersöka användandet av rulltrappa och vanlig trappa i offentlig miljö. Även eventuella skillnader i trappanvändande mellan könen samt gällande tidpunkt på dagen studerades. Metod: För denna studie valdes en kvantitativ observation. En förstudie gjordes för att kartlägga olika socioekonomiska områden och deras byggda miljö i tunnelbanan för att kunna göra urvalet av lämpliga trappor. Som representant för hög socioekonomi valdes Traneberg, för låg socioekonomi valdes Skärholmen. Observerade var alla som hade möjlighet att gå på egen hand, både barn, vuxna och äldre. Personerna delades upp utefter val av transportsätt; stående i rulltrappa, gående i rulltrappa samt gående i vanlig trappa. Observationer genomfördes vid låg- respektive högtrafik under totalt åtta tillfällen. Resultat: Totalt observerades 1 958 personer, av dem stod tre fjärdedelar stilla i rulltrappan i de båda områdena. Det var en signifikant större andel som gick i rulltrappan i området för hög socioekonomi men större andel som gick i den vanliga trappan i den lägre socioekonomin. Det var en signifikant större andel kvinnor som stod i rulltrappa jämfört med män, även en signifikant mindre andel kvinnor gick i rulltrappan. Däremot fanns ingen skillnad mellan könen vid gång i den vanliga trappan. Det var en signifikant större andel som valde att stå i rulltrappan under lågtrafik jämfört med högtrafik. Det var även skillnad för större andel gående i rulltrappan under högtrafik. Det fanns ingen skillnad för gående i vanlig trappa mellan tidpunkterna. Slutsats: Det fanns ett samband mellan val av transportsätt och kön samt mellan val av transportsätt och socioekonomiskt område, en indikation för samband mellan val av transportsätt och tidpunkt kunde urskiljas. Skillnader i gående och stående transportsätt skiljde sig ej mellan de olika socioekonomiska områdena. Dock är det totalt sett mindre än en tiondel som väljer ett aktivt transportsätt i trappa och därför har samhället en viktig uppgift i att förbättra möjligheterna för denna typ av vardagsmotion och därmed främja folkhälsan.

Syftetär att öka kunskapen om hur Kriminalvårdens representanter uppfattar sittarbete med att tillgodose äldre klienters behov av vård och omsorg på svenskafängelser samt, genom att studera Kriminalvårdens organisation, beskriva ivilken kontext detta arbete sker. För att besvara syftet har jag utgått frånfrågeställningen: Vilka faktorer kan påverka Kriminalvårdens representantersarbete med att tillgodose äldre klienters behov av vård och omsorg på anstalt? Utifrån en kvalitativ forskningsansatshar jag valt att utföra en fallstudie. Jag har intervjuat fem informanter somär yrkesverksamma på svenska anstalter och studerat Kriminalvårdens olikadokument och publikationer. Jag har även studerat statistik över klienter påsvenska anstalter. Studiens resultat visade på att antaletoch andelen äldre klienter ökat på svenska anstalter, samt att Kriminalvårdeninte har någon särskild plan eller strategi för de äldre. Kriminalvården hardock uppmärksammat de äldre inom området omvårdnad. Resultatet visade även påatt Kriminalvården praktiserar en vårdform som kallas kriminalvårdsmedicin ochatt de på ett par anstalter har särskilda omvårdnadsavdelningar där medelåldernhos klienterna är något högre än på ordinarie avdelningar. Resultatet visar påolika sätt hur Kriminalvården organiserar och tillhandahåller sjukvård påanstalt, det framgår att Kriminalvården har goda möjligheter att förmedla vårdvid sjukdom och sviktande hälsa. En informant uppger att de måste bli bättre påatt upptäcka olika slags demens hos klienterna. Det framkommer även information om attdet kan vara svårt att förhålla sig till ålder på anstalt då klienternaslivsstil kan påverka deras hälsa och hur snabbt de åldras, det är inte alltidlätt att avgöra vem som är gammal. Kriminalvård består av olika aktiviteter somska förebygga återfall i brott och ge klienten nya tankegångar ochförutsättningar för ett liv utan kriminalitet. Det råder arbetsplikt ifängelse, denna upphör vid 65 år. Resultatet visar att det är oklart hurkriminalvård ser ut för äldre klienter på de anstalter jag varit i kontakt med;vilken sorts, hur mycket och i vilken omfattning äldre klienter tillhandahållskriminalvård.

Bakgrund: På uppdrag av regeringen har Barnombudsmannen år 2010 skrivit en rapport där syftet var att ta reda på hur placerade barn och unga upplever sin situation på HVB-hem och familjehem. De intervjuer som gjorts med flertalet ungdomar runt om i Sverige tyder på en negativ inställning till Socialtjänsten som bottnar i en oärlig kommunikation från myndighetens sida men även en missaktning från samhällets sida. Syfte: Med en utgångspunkt i de resonemang som skildras i uppsatsen går det att anta att en placering till stor del har en stark inverkan på den unge på olika vis, samt att det är många aspekter som ska samspela för att vårdformen ska vara den bästa för individen. Uppsatsens syfte är att lyfta fram och synliggöra vilken påverkan och betydelse vården kan ha för den unge under och på vägen ut från en placering samt på vilket sätt. Jag vill även skapa en förståelse för hur det påverkar dennes motivation till en strävan att vilja lämna vården. Metod: Studien baseras på kvalitativ metod med en central utgångspunkt i hermeneutiken, men utgår även till viss del från den narrativa metoden med angreppssättet livsberättelser. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa intervjuer med två personal i deras yrkesroll samt genom livsberättelser med två ungdomar som båda blivit omhändertagna och haft vård med stöd av LVU. Teori: De begrepp som studien lyfter fram är den signifikante andre, livsstilar och livsplanering, den totala institutionen samt disciplin och normalisering. Dessa begrepp har använts som vitala verktyg i framställningen av analyseringen av empirin samt således i besvarandet av studiens syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet visar att såväl ungdomarna och personal upplever bemötandet i samarbetet som den centrala delen i en gemensam strävan mot en avslutad vårdperiod. Resultatet visar även att beroende på vilken vårdinsatsen var så präglades ungdomarnas inställning under deras förändringsprocess. / Background: On behalf of the Government's in Sweden, the Ombudsman for Children in 2010 wrote a report where the aim was to find out how placed children perceive their situation at HVB-homes and foster homes. The interviews with several young people around Sweden indicate towards a negative attitude against the social services rooted in a non-honest communication. The children also feel that society betrays them. Purpose: Based on the reasoning outlined in the essay one can assume that the social service intervention has a strong impact on children and that there are many aspects that must interact in order for the intervention to be the best for the individual. This essay seeks to highlight the impact and importance that health care can have on the children and in what different ways. The essay also seeks for an understanding of how the impact affects the individual and his motivation to want to leave the care. Methodology: The study is based on qualitative methodology with a central starting point of hermeneutics, but also narrative method and life stories. The empirical material was gathered through interviews with two people through their professional roles in social services and foster homes, and two young people's life stories about their own experiences. Theory: The terms in the study are the significant other, the choice of lifestyles and life-planning, the total institution, discipline and normalization. Those terms have been used as vital tools in analyzing the empirical and answering the purpose with the essay. Results: The result shows that all interviewees feel that the hospitality in the cooperation is important in order to create a mutual safety and trust in the relationship. The result also shows that depending on the health care effort, it characterized the young people's attitude during their process of change.

Högt blodtryck (hypertoni), en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, ökar. Studiens syfte var att undersöka hur patienter med högt blodtryck upplever samtal med personal i primärvården. En kvalitativ intervjustudie med 10 deltagare där semistrukturerade frågor ställdes resulterade i tre kategorier: ”känsla av trygghet- otrygghet”, ”förståelse av information” och ”drivkrafter och hinder till förändring”. Samtal med personal i primärvården upplevdes positivt. I de fall där upplevelsen av samtal angående levnadsvanor inte upplevdes som positivt var anledningen att informanterna kände att de var tvungna att engagera sig. De flesta intervjuade upplevde att de fått frågor om levnadsvanor i början, när hypertoni konstaterades, men sedan togs det upp mer sällan. Det var oftast läkaren som samtalade med patienten om levnadsvanor. Samtliga hade fått frågor om kostvanor, motionsvanor och tobaksvanor men frågor om alkoholvanor ställdes inte i samma omfattning. Alla informanter hade förändrat sina motionsvanor och majoriteten hade även gjort förändringar i kostvanor. Flera informanter ansåg att de visste för lite om samband mellan levnadsvanor och högt blodtryck. I de fall uppföljning skedde avtog intensiteten med tiden. Önskemål om samtal där orsaken till hypertonin, samband mellan levnadsvanor och hypertoni och vad den enskilda individen kan göra för att förbättra sitt blodtryck framkom. / High blood pressure (hypertension), a risk factor for cardiovascular diseases is increasing. The aim of this study was to investigate how patients with high blood pressure perceive talks with primary care personnel. A qualitative study by means of interviewing ten participants was conducted. Semi-structured questions were asked which resulted in three categories of perception: "sense of security versus insecurity", "understanding information" and "incentive versus unwillingness to change ones lifestyle". Talks with primary care personnel were perceived in a positive manner. In those cases where the perception of talks regarding ways of everyday life and daily living habits however, was not as positive, it was mainly because the informants felt they had to get involved on a personal level. A majority of those interviewed pointed to the fact, that they had been asked questions about their living habits at the beginning, when diagnosed with hypertension, but as time progressed these were addressed more infrequently. Most often it was the physician who spoke to the patient about his or her living habits. All participants were asked questions pertaining to their habits regarding diet, exercise and tobacco. Questions about alcohol were not asked to the same extent. All informants had changed their exercise habits and the majority had also changed their eating habits. A number of informants felt they knew too little about the connection between living habits and hypertension. In those cases where a follow-up was done the intensity of the follow-ups decreased with time. Requests for talks emerged, where not only reasons for hypertension but also the connection between living habits and hypertension could be explained, as well as how the individual himself could improve his blood pressure.

Bakgrund: Övervikt är ett internationellt hälsoproblem. Tidiga insatser av barnhälsovården är betydelsefulla och kan förebygga och förhindra framtida komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att stödja familjer med ett överviktigt barn till en mer hälsosam livsstil. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor inom barnhälsovården i södra Sverige. Analysen av intervjuerna genomfördes med en metod för kvalitativ manifest innehållsanalys.                  Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier: ”Relationer mellan distriktssköterskor och föräldrar”, ”Betydelsen av föräldrarnas insikt och vilja att förändra” samt ”Stödja familjerna till hälsosammare matvanor och motion” . I studien framkom att föräldrarnas insikt och vilja att förändra samt motivation var avgörande för att en förändring till en mer hälsosam livsstil skulle ske när ett barn var överviktigt. Att försöka stödja en familj när föräldrarna saknade insikt var en svår balansgång som krävde ett professionellt bemötande. Distriktssköterskornas förförståelse, erfarenheter, fördomar och attityder påverkade säkert medvetet eller omedvetet deras bemötande och familjernas reaktioner. De kunde ibland känna frustration när familjerna var ointresserade av det stöd de hade att erbjuda. Tvärprofessionellt samarbete förekom sällan.                       Slutsats: Det är betydelsefullt att som distriktssköterska vara medveten om att inte alla uppfattar övervikt som ett problem. Egna förutfattade meningar och värderingar kan påverka samspelet med familjerna. Föräldrarnas insikt och motivation är helt avgörande för att distriktssköterskor ska kunna stödja familjerna till en mer hälsosam livsstil. / Background: Obesity is an international health problem. Early intervention of child care is important and can avoid and prevent future complications. Purpose: The purpose of the study was to describe the district nurses' experiences of supporting families with an overweight child to a healthier lifestyle. Methodology: Qualitative interviews were conducted with eight district nurses in child health care in southern Sweden. The analyses of the interviews were done by manifest qualitative content analysis. Results: Study findings are reported in three categories:”Relationships between district nurses and parents”, “The importance of parents' awareness and willingness to change” and “Supporting families to healthy nutrition and exercise”. The study showed that parents understanding and willingness to change and motivation was the key to change to a healthier lifestyle when a child was overweight. Trying to support a family when parents lacked insight was a difficult balancing act that required a professional approach. District nurses' pre-understanding, experiences, prejudices and attitudes may affect their treatment and family reactions consciously or unconsciously. They could sometimes feel frustration when families were not interested in the support they had to offer. Multidisciplinary collaboration was infrequent. Conclusion: It is significant that district nurses are aware of that not all perceive obesity as a problem. Own preconceived ideas and values can affect the interaction with families. Parents’ knowledge and motivation are determining factors for district nurses to support families to a healthier lifestyle.