<p>Andelen äldre i Sveriges befolkning blir allt fler då människor lever längre samtidigt som det föds fler barn. Det finns ett flertal studier som tar upp betydelsefulla områden för hälsan som påverkas av åldrandet och som är viktigt att bibehålla hela livet ut. Några av dessa är en god kosthållning, den funktionella förmågan och ett fungerande socialt nätverk. Flera projekt har bedrivits inom äldreområdet med fokus på dessa områden och några av dessa har utvärderats. Resultaten från projekten har varit varierande och det saknas kunskap om vad det är som gör att projektet vart framgångsrikt eller inte. Syftet med denna studie var att studera hur projektet <em>Passion för livet</em> i Sörmland län har påverkat seniorernas motivation och vilja till handling och förändring i sitt livsmönster. För att studera ämnet har en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer valts att använda. Resultatet visade att samtliga respondenter ansåg att <em>Passion för livet</em> har varit en positiv upplevelse och stärkt deras motivation och vilja till handling. ”Livshjulet” som används som verktyg i <em>Passion för livet</em> hade för vissa av seniorerna använts kontinuerligt medan flera ansåg att ”livshjulet” var en teoretisk modell som var svårbegriplig och felstrukturerad. Samtliga respondenter har efter sitt deltagande ökat sitt motionerande. De har även fått det understruket hur viktigt det är med en god kosthållning och blivit medvetna om säkerhetsrisker i hemmet.   </p>

<p>Folkhälsan har varit ett hett debattämne på 90-talet och dagligen utsetts vi för reklam av olika slag, där kroppen är i centrum. Våra levnadsvanor har förändrats i och med den snabba tekniska utvecklingen, vilket gör att vi inte rör oss lika naturligt nu som förr. Arbetet syftar till att ge en fördjupning i vad begreppet hälsa står för, uppmärksamma vad de två senaste läroplanerna säger om hälsobegreppet samt belysa vad elever i år 5 tycker och tänker om begreppet hälsa. Genom detta arbete har jag försökt ge en bild av vad som innefattas i begreppet hälsa samt vad skolan skall ge eleverna inom detta område. Följande frågeställningar var utgångspunkt för mitt arbete:</p><p>· Vad står begreppet hälsa för? </p><p>· Vilken syn hade man på hälsa förr i tiden? </p><p>· Varför bytte ämnet idrott namn till idrott och hälsa?</p><p>· Vad säger de två senaste läroplanerna om hälsobegreppet? </p><p>· Vad anser eleverna i grundskolan om begreppet hälsa?</p><p>I min undersökning har jag använt mig av litteraturstudier och en enkät. Jag valde att göra enkätundersökningen i tre klasser i år 5. Enligt min undersökning så tycker de flesta eleverna att hälsoundervisning är viktigt, men att skolämnet idrott bidrar med kunskap om hälsa var det ingen som tyckte. Enligt Lpo-94 så ska hälsoperspektivet få ett större utrymme i undervisningen men ändå har antalet idrottstimmar reducerats.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Förändringar i vår livsstil har lett till att diabetes typ 2 har blivit en global epidemi. Att försöka förändra beteendet och motivera patienter med diabetes typ 2 till egenvård är en central del av diabetesvården. <strong>Syfte: </strong>Beskriva olika tillvägagångssätt för sjuksköterskan att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. <strong>Metod:</strong> En litteraturstudie baserad på 13 artiklar har gjorts. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed samt via manuell sökning varpå de analyserades och kvalitetsgranskades. <strong>Resultat:</strong> Patienter med diabetes typ 2 kan motiveras till livsstilförändringar genom individuell utbildning, gruppbaserad utbildning samt genom användning av motiverande samtal (MI). Vid individuell utbildning är det viktigt med ett personligt anpassat samtal. MI gjorde att patienterna förändrade sitt beteende men däremot påvisades ingen effekt på HbA1c, det långsiktiga blodsockret. Vid gruppbaserad utbildning höjdes motivationen genom stödet från gruppmedlemmarna vilket resulterade i goda livsstilsval. <strong>Slutsats:</strong> Gruppbaserad utbildning bör användas av sjuksköterskan som motivation för patienter med diabetes typ 2 till livsstilförändringar. Även individuell utbildning kan användas om fokus ligger på personligt anpassat samtal, men däremot behövs mer forskning på MI.</p> / <p><strong>Background: </strong>Changes in our lifestyle have resulted in a global epidemic of the type 2 diabetes. Essential issues for the diabetes care are to try to change the behaviour as well as motivate patients with type 2 diabetes. <strong>Aim: </strong>To describe different approaches for nurses to motivate patients with type 2 diabetes to lifestyle changes. <strong>Method: </strong>A literature review based on 13 articles, found through the database CINAHL and PubMed and through manual search, has been analyzed and quality assessed. <strong>Results: </strong>Patients with type 2 diabetes can be motivated to lifestyle changes through individual education, group education as well as through motivational interviewing (MI). In the individual education it’s important to have a personal adapted conversation. MI resulted in changes in the patients’ behaviour, but no effects have been shown on HbA1c, which is the long-term blood glucose level. Results show that the motivation increased in the group education, due to the support from other group members, and which resulted in good choices of lifestyle. <strong>Conclusion: </strong>Group education should be adopted by nurses as a method to work with motivation of patients with type 2 diabetes in order to lifestyle changes. Individual education can as well be used if the focus lies on personal adapted conversations, but however, more research is needed on the method MI.</p>

<p>Hypertoni relaterat till livsstilsfaktorer är ett ökande problem i Sverige och enligt gällande riktlinjer ska förändringar i livsstilen kopplat till dessa faktorer vara prioriterat i behandlingen av hypertoni. Distriktssköterskans arbete med dessa patienter innefattar att kontrollera blodtrycket och i samband med detta ge råd angående livsstilsförändringar som kan sänka detta. Syftet med studien var att beskriva samtalet med patienten med nyupptäckt essentiell hypertoni såsom det erfars av distriktssköterskan. Studien har en kvalitativ ansats och datamaterial samlades in med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju distriktssköterskor.. Analysen av datamaterialet gjordes med hjälp av manifest och latent innehållsanalys och resulterade i följande tre huvudkategorier: alternera mellan olika funktioner, skapa tillit i patientrelationen och anpassa samtalet till patientens behov. Resultatet visade att distriktssköterskorna i samtalet med patienten med hypertoni strävade efter att skapa en tillitsfull relation och i denna erbjuda livsstilsrelaterad omvårdnad.  Distriktssköterskan alternerade i samtalet mellan olika funktioner såsom att fungera som en katalysator och att framföra budskap. Hon arbetade för att se patientens behov. Ibland uppstod dilemman då distriktssköterskan fick prioritera mellan de ämnen som ansågs viktiga för livsstilsförändringar men som kunde anses kränkande för patienten och därmed riskera att skada relationen. Konklusionen av det framkomna resultatet var att samtalet och därmed omvårdnaden av patienten med hypertoni skiljde sig beroende på vilken distriktssköterska denne kom till.</p> / <p>Hypertension related to lifestyle factors is an increasing problem in Sweden and according to current guidelines should changes in lifestyle associated with these factors be highly prioritized in the treatment of hypertension. District nurse's work with patients with the diagnosis of hypertension includes checking blood pressure and giving advice in lifestyle changes that can reduce the blood pressure. The purpose of this study was to describe the conversation with the patient with newly discovered essential hypertension as it was experienced by the district nurse. The study has a qualitative approach and was conducted with qualitative, semi-structured interviews with seven district nurses. The analysis of the collected data material was done with a content analysis including both the manifest and latent content and resulted in three main categories; alternate between different functions, create confidence in the relationship with the patient and adapt the conversation to the patients needs. The results showed that the district nurses in the conversation with the patient with hypertension were striving to create a trusting relationship and in this relationship provide lifestyle-related healthcare to the patient. In the conversation the district nurse alternated between various functions such as acting as a catalyst and express messages. She tried to ensure the patient's needs. Sometimes dilemmas arose when the district nurse had to prioritise between topics which were important for lifestyle changes, but could be considered as offensive to the patient. Thereby she prevented negative effects that could impact on the relationship. The conclusion of the result was that the conversation and thus the care of patients with hypertension differed depending on which district nurse the patient came to.</p>

<p><strong><em><p>Bakgrund</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Vår utgångspunkt, att en hälsosam livsstil är gynnsamt i relation till yrkeslivet, innebär att vi ser hälsa som en resurs - hälsa kan utnyttjas i positiv bemärkelse för att marknadsföra sig själv.</p><p><strong><em><p>Syfte och frågeställningar</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Studien ämnar skapa insikt i huruvida hälsofrämjande faktorer efterfrågas av arbetsgivare i dagsläget, om efterfrågan kommer att förändras i framtiden samt hur arbetssökande presenterar sin livsstil gentemot arbetsgivare.</p><p>Frågeställningarna är:</p><p>- Efterfrågar arbetsgivare hälsofrämjande faktorer vid rekrytering av personal?</p><p>- På vilket sätt presenterar arbetssökande sin livsstil för att marknadsföra sig mot arbetsgivare?</p><p><strong><em><p>Metod</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Kartläggning av registrerade CV:n upplagda på Arbetsförmedlingens webbplats, insända CV:n till en utlyst tjänst samt genomgång av platsannonser. Detta har kompletterats med intervjuer av två yrkesverksamma rekryterare.</p><p><strong><em><p>Resultat</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Det råder en ojämnvikt mellan tillgång och efterfrågan. Arbetsgivare efterfrågade faktorer som berör livsstilen i låg grad samtidigt som 68 % av de undersökta arbetssökandena nämnde sin livsstil i sitt CV/ansökan. Fritidsintressen var den vanligaste livsstilfrämjande faktorn att lyfta fram av männen och sociala faktorer var vanligast hos kvinnorna.</p><p><strong><em><p>Slutsatser</p></em></strong></p><p><em> </em></p><p>Det man väljer att lyfta fram i sin livsstil återger vilka värderingar/värdegrund individen har, som i sin tur skapar det personliga varumärket. Värdegrunden eller de värderingar en person har fungerar som en katalysator mellan livsstilen och det personliga varumärket. Personlig marknadsföring kommer att bli mer vanligt förekommande i framtiden, både i teorin och i praktiken. Även företag kommer att behöva stärka sitt varumärke. Ur hälsosynpunkt kan detta i sin tur leda till att de företag som satsar aktivt på hälsoarbete kan komma att påverka den framtida rekryteringsprocessen.</p>

Denna uppsats är en kvalitativ studie av kvällspressens hälsolarm. Hälsolarm är enligt undersökningens definition löpsedlar och artiklar som skriver om företeelser som påstås utgöra ett hot för människors hälsa och som skadar, har skadat eller kan skada en eller flera personer. Dessa hot kan exempelvis handla om dolda sjukdomar, ett visst livsmedel eller en viss livsstil. Syftet med denna undersökning är att undersöka och diskutera vad som karaktäriserade Aftonbladets och Expressens hälsolarm under år 2009 med fokus på artiklarnas ordval, källhänvisningar och tillhörande bilder. Undersökningens centrala forskningsfråga är således: Hur gestaltades hälsolarmen i Aftonbladet och Expressen under år 2009? Andra relevanta underfrågor har varit: Hur ser eventuella källhänvisningar ut? Refererar artiklarna till forskningsrapporter, till enskilda experter eller till något annat? Vem eller vilka får komma tills i artiklarna? På vilket sätt personifieras larmen om detta förekommer? En ytterligare frågeställning kretsar kring vad artiklarnas tillhörande bilder föreställer samt vilka associationer dessa föder. Underlaget för studien utgörs av sex löpsedlar och artiklar i form av hälsolarm som publicerats i Aftonbladet och Expressen under år 2009. De respektive tidningarna representeras således av tre löpsedlar och artiklar vardera. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är teorier om journalistik med fokus på sanning, källkritik, nyhetsvärderingar och tabloidpress. I en mindre skala berör även den teoretiska ramen relationen mellan journalistik och forskning samt teorier om hur människor tar till sig hälsolarm från massmedia.  Det rör sig om en kvalitativ studie och den metodologiska ansatsen utgörs främst av den kritiska diskursanalysen där det textbaserade materialet analyseras på en makro- och mikrostrukturell nivå. I en mindre utsträckning analyseras även artiklarnas tillhörande bilder och då tillämpas den semiotiska tolkningsmetoden. Det sammanfattade resultatet visade att samtliga hälsolarm gestaltades av en individuell sjukdomsberättelse och personifieringen var således ett genomgående faktum i alla artiklar. De drabbade personerna är således i fokus då de figurerar i både text och bild. Artiklarnas källor är främst expertpersoner i form av läkare och professorer, vilka citeras flitigt i artiklarna. Resultatet visade även att hälsolarmen har ett alarmerande tilltal men artiklarna hänvisar i regel inte till några forskningsrapporter som rättfärdigar det budskapet. Undersökningen visar således att det i dessa fall är tidningen själv som larmar, inte forskningen.

En jämlikt fördelad hälsa är ett mål för den svenska folkhälsopolitiken, och därför är det viktigt att studera de sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan. Den här uppsatsen undersöker om det går att fastställa ett samband mellan medelinkomst och allmän hälsonivå i Sveriges församlingar. Tidigare studier visar att hälsan påverkas negativt av att leva under sämre ekonomiska förhållanden. Jag använder data från Socialstyrelsens patientregister från slutenvården samt IFAU-databasen och genomför en regression med hjälp av en fix effekt modell som rensar för områdesspecifika fixa effekter. Resultaten visar på ett negativt signifikant samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar per capita i församlingarna. Jag testar även hur sambandet ser ut mellan medelinkomsten i ett område och tre specifika sjukdomsgrupper. Det verkar finnas negativa samband mellan medelinkomst och antalet inläggningar för mental ohälsa och hjärtkärlsjukdomar, men resultaten är inte robusta för modellens  specifikationsform. Jag kan inte fastställa något samband mellan en församlings medelinkomst och antalet inläggningar för infektionssjukdomar.

Bakgrund: Förändringar i vår livsstil har lett till att diabetes typ 2 har blivit en global epidemi. Att försöka förändra beteendet och motivera patienter med diabetes typ 2 till egenvård är en central del av diabetesvården. Syfte: Beskriva olika tillvägagångssätt för sjuksköterskan att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 artiklar har gjorts. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed samt via manuell sökning varpå de analyserades och kvalitetsgranskades. Resultat: Patienter med diabetes typ 2 kan motiveras till livsstilförändringar genom individuell utbildning, gruppbaserad utbildning samt genom användning av motiverande samtal (MI). Vid individuell utbildning är det viktigt med ett personligt anpassat samtal. MI gjorde att patienterna förändrade sitt beteende men däremot påvisades ingen effekt på HbA1c, det långsiktiga blodsockret. Vid gruppbaserad utbildning höjdes motivationen genom stödet från gruppmedlemmarna vilket resulterade i goda livsstilsval. Slutsats: Gruppbaserad utbildning bör användas av sjuksköterskan som motivation för patienter med diabetes typ 2 till livsstilförändringar. Även individuell utbildning kan användas om fokus ligger på personligt anpassat samtal, men däremot behövs mer forskning på MI. / Background: Changes in our lifestyle have resulted in a global epidemic of the type 2 diabetes. Essential issues for the diabetes care are to try to change the behaviour as well as motivate patients with type 2 diabetes. Aim: To describe different approaches for nurses to motivate patients with type 2 diabetes to lifestyle changes. Method: A literature review based on 13 articles, found through the database CINAHL and PubMed and through manual search, has been analyzed and quality assessed. Results: Patients with type 2 diabetes can be motivated to lifestyle changes through individual education, group education as well as through motivational interviewing (MI). In the individual education it’s important to have a personal adapted conversation. MI resulted in changes in the patients’ behaviour, but no effects have been shown on HbA1c, which is the long-term blood glucose level. Results show that the motivation increased in the group education, due to the support from other group members, and which resulted in good choices of lifestyle. Conclusion: Group education should be adopted by nurses as a method to work with motivation of patients with type 2 diabetes in order to lifestyle changes. Individual education can as well be used if the focus lies on personal adapted conversations, but however, more research is needed on the method MI.

Vetskapen om att hjärtinfarkt till stor del kan förebyggas genom en hjärtskyddande livsstil gör området mycket intressant. Syfte: Att göra en undersökning över tid angående livsstilskunskap och beteende hos patienter som haft hjärtinfarkt med fokus på fysisk aktivitet, stresspåverkan, intag av frukt och grönsaker, samt rökning. Metod: Enkätutskick gjordes till två patientgrupper, som haft hjärtinfarkt för 2-4 månader sen (grupp 1, n = 35) respektive för ca 2 år sedan (grupp 2, n = 32). Svarsfrekvensen uppgick till 83 %.  Resultat: Kunskapsmässigt framgick det att båda grupperna hade överlägset bäst kunskaper gällande rökning och stress. Störst osäkerhet rådde inom området frukt/grönsaker. Efter två år såg man att samtliga områden hade minskat i sin betydelse, dock marginellt inom fysisk aktivitet. Ett relativt gott hjärtskyddande beteende kan konstateras i patientgrupperna inom samtliga områden förutom stresshantering, vilket skilde sig markant från de övriga. En förändring till något sämre beteende över tid såg man inom rökning och marginellt rörande fysisk aktivitet. Gällande intag av frukt och grönt hade förändring skett både till det sämre och till det bättre. En förändring till ett bättre beteende sågs dock beträffande stresshanteringen. Beträffande hur kunskap stämde överens med beteende ses samma mönster för båda grupperna, d v s att det inom rökningen är bäst överensstämmelse, följt av fysisk aktivitet, intag av frukt och grönt, samt sist området stress. En minskning angående överensstämmande kan konstateras i grupp 2 i följande ordning, frukt/grönsaker, fysisk aktivitet och sist rökning. Inom stressområdet ökade istället överensstämmandet mellan kunskap och beteende över tid. Slutsats: Denna kartläggning antyder att koronarpatienters kunskaper och beteende är relativt tillfredsställande på kort och lång sikt, men kunskapsmässigt är det främst inom området frukt/grönsaker det finns utrymme för ytterligare förbättringar och beteendemässigt inom stresshantering, vilket bör främjas genom större vårdinsatser inom respektive område.

Hypertoni relaterat till livsstilsfaktorer är ett ökande problem i Sverige och enligt gällande riktlinjer ska förändringar i livsstilen kopplat till dessa faktorer vara prioriterat i behandlingen av hypertoni. Distriktssköterskans arbete med dessa patienter innefattar att kontrollera blodtrycket och i samband med detta ge råd angående livsstilsförändringar som kan sänka detta. Syftet med studien var att beskriva samtalet med patienten med nyupptäckt essentiell hypertoni såsom det erfars av distriktssköterskan. Studien har en kvalitativ ansats och datamaterial samlades in med kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju distriktssköterskor.. Analysen av datamaterialet gjordes med hjälp av manifest och latent innehållsanalys och resulterade i följande tre huvudkategorier: alternera mellan olika funktioner, skapa tillit i patientrelationen och anpassa samtalet till patientens behov. Resultatet visade att distriktssköterskorna i samtalet med patienten med hypertoni strävade efter att skapa en tillitsfull relation och i denna erbjuda livsstilsrelaterad omvårdnad.  Distriktssköterskan alternerade i samtalet mellan olika funktioner såsom att fungera som en katalysator och att framföra budskap. Hon arbetade för att se patientens behov. Ibland uppstod dilemman då distriktssköterskan fick prioritera mellan de ämnen som ansågs viktiga för livsstilsförändringar men som kunde anses kränkande för patienten och därmed riskera att skada relationen. Konklusionen av det framkomna resultatet var att samtalet och därmed omvårdnaden av patienten med hypertoni skiljde sig beroende på vilken distriktssköterska denne kom till. / Hypertension related to lifestyle factors is an increasing problem in Sweden and according to current guidelines should changes in lifestyle associated with these factors be highly prioritized in the treatment of hypertension. District nurse's work with patients with the diagnosis of hypertension includes checking blood pressure and giving advice in lifestyle changes that can reduce the blood pressure. The purpose of this study was to describe the conversation with the patient with newly discovered essential hypertension as it was experienced by the district nurse. The study has a qualitative approach and was conducted with qualitative, semi-structured interviews with seven district nurses. The analysis of the collected data material was done with a content analysis including both the manifest and latent content and resulted in three main categories; alternate between different functions, create confidence in the relationship with the patient and adapt the conversation to the patients needs. The results showed that the district nurses in the conversation with the patient with hypertension were striving to create a trusting relationship and in this relationship provide lifestyle-related healthcare to the patient. In the conversation the district nurse alternated between various functions such as acting as a catalyst and express messages. She tried to ensure the patient's needs. Sometimes dilemmas arose when the district nurse had to prioritise between topics which were important for lifestyle changes, but could be considered as offensive to the patient. Thereby she prevented negative effects that could impact on the relationship. The conclusion of the result was that the conversation and thus the care of patients with hypertension differed depending on which district nurse the patient came to.