Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs Universitet, 2005.

<p>Att lägga om sin livsstil är inte lätt, men i många fall kan det vara nödvändigt för att bibehålla en god hälsa. Ett exempel på ett sådant tillfälle är vid en diabetesdiagnos, där förstahandsbehandlingen består i livsstilsförändring, som främst innefattar kost, motion och rökstopp. Resultat från tidigare forskning visar att det är viktigt att patienten är motiverad att genomföra en livsstilsförändring, och även diabetessköterskorna i den här studien är av den uppfattningen. Det är viktigt att patienten själv tar ansvaret för sin sjukdom, det är bara han eller hon som kan förändra sin livsstil. Syftet med studien var att undersöka hur diabetessköterskorna hjälpte sina patienter att hitta motivation till livsstilsförändring. En kvalitativ intervjumetod användes för att samla material, fem diabetessköterskor intervjuades. Den efterföljande analysen är inspirerad av hermeneutisk metod. Resultatet av studien visar att patienten själv måste hitta sin motivation, det finns inget sätt för diabetessköterskan att konkret hjälpa sin patient att hitta den. Diabetessköterskans uppgift är att finnas där när patienten själv hittat sin motivation, och leda patienten rätt.</p> / <p>To change your way of living is not easy, but in many cases it might be necessary to sustain a good health. An example of this is when you get a diagnosis of diabetes and the first treatment is a change of lifestyle, especially concerning diet, exercise and no smoking. Former studies have shown that the patient has to be motivated to change their lifestyle and this is the opinion of diabetes nurses in this study as well. It is important that the patient takes the responsibility for the disease because it’s only himself who can change the lifestyle. The aim of this study was to look into how the diabetes nurses helped the patients to find motivation to a change of lifestyle. Five nurses were interviewed. A qualitative field survey has been used to gather the material and the following analysis is inspired of the hermeneutic method. Results of the study show that the patients have to find the motivation on their own and that the diabetes nurse doesn’t have a concrete way of helping him or her. The nurse’s task is to be there when the patient has found the motivation and lead them on to the right track.</p>

Sociala skillnader i hälsa är ett välkänt och väl utforskat fenomen inom kvantitativ hälsoforskning. Dylika skillnader i tandhälsa är emellertid mindre välstuderade. Syftet med den här studien var därför att testa om sociala skillnader i tandhälsa kan förklaras med hjälp av Cockerhams hälsolivsstilsteori, framförallt kopplat till begrepp som livschanser och livsval. Teorin tar hänsyn till den sociala kontext i vilken individen utövar hälsorelevanta beteenden. Som mått för livsstil användes rökning och som indikator på begränsade livsval användes undvikande av tandvård av ekonomiska skäl. Positionen i den sociala strukturen antas bero på utbildningsrelaterade och ekonomiska faktorer vilka antas påverka förutsättningarna för ett hälsosamt leverne. Tidigare forskning har påvisat sociala skillnader i tandhälsa men få studier har testat huruvida dessa kan medieras av beteenden som rökning och att avstå tandvård, vilket var fokus för den här studien. Data som användes var levnadsnivåundersökningens material från år 2000, med ett urval av respondenter mellan 25-65 år. De statistiska analyser som genomfördes var logistiska regressioner med ett mått för dålig självskattad tandhälsa som utfallsvariabel. Resultaten påvisade att lågutbildade och personer med ekonomiska svårigheter hade störst riskskillnader (i form av riskökningar) medan högutbildade hade en viss minskad risk för dålig tandhälsa jämfört med gymnasieutbildade. Den sämre tandhälsan hos personer med ekonomiska svårigheter kunde delvis förklaras av rökning och att avstå tandvård av ekonomiska skäl. Riskskillnaderna för de olika utbildningsgrupperna kvarstod dock oförklarade. Slutsatserna är att Cockerhams teori gällande livschanser, livsval och livsstil i viss mån är tillämpbar för att förklara ojämlikhet i tandhälsa. Detta gäller emellertid enbart då individens position i den sociala strukturen mäts med ett ungefärligt mått för låg inkomst. En brist är att måttet som antas mäta detta inte har fullgod validitet varför antagandet är i behov av vidare forskning. Framtida forskning som använder fler livsstilsrelaterade förklaringsvariabler rekommenderas för att undersöka varför i synnerhet utbildning är kopplad till sämre tandhälsa.

Sammanfattning Affärsmodeller utgår från att företag ska vinstmaximera, vilket kan göra att affärsmodeller inte passar de företag som inte har vinstmaximering som utgångspunkt eller fokus. Vinsten i dessa företag ses “bara” som något sekundärt som måste finnas för att företaget ska finnas kvar. Detta synsätt på vinst är ofta kopplat till småföretagares sätt att driva företag. Småföretagare har ofta en nära koppling till sitt företag och det kan närmast beskrivas som deras identitet. Det är därför viktigt för dem att verksamheten finns kvar trots ett högt pris i form av att de arbetar mycket och hårt, för relativt liten ekonomisk vinst. Det viktigaste för dessa individer är inte pengar, utan det är livet som småföretagare de vill ha. De värderar ett liv där de är fria och självständiga att bestämma hur de vill ha det. Detta är även en orsak till att de inte vill att deras verksamhet ska växa eller utvecklas i storlek. De vill behålla verksamheten liten eftersom de vill ha kvar kontrollen samt att de vill fortsätta verka i det lokala området på grund av deras personliga anknytning dit. Affärsmodellen skulle kunna omformuleras eller breddas i sitt fokus för att fånga upp och beskriva fler verksamheter än de som vinstmaximerar. I modellen skulle det kunna tas hänsyn till hur en individ, alltså företagaren, lever sitt liv och det är därför olika livsformer används i denna studie. Kopplingen mellan individ och företag är ofta stark när det handlar om småföretag och därför vore det önskvärt att fokuset flyttas från företaget till individen i affärsmodellen. När fokuset är bytt, eller åtminstone mer nyanserat, skulle en affärsmodell kunna användas för att på ett meningsfullt sätt beskriva en småföretagares verksamhet. Det största bidraget i denna studie är att ett perspektiv som utgår från individen istället för företaget används för att försöka förstå att en affärsmodell skulle kunna utvecklas till att omfatta fler fokusområden än vinstmaximering. Individen och dennes sätt att leva sitt liv påverkar hur företaget drivs och utifrån det vore det lämpligt att affärsmodeller anpassas för att beskriva verksamheten på ett mer användbart och rättvisande sätt. Nyckelord: småföretag, affärsmodell, livsstil, individualistisk, / Abstract Business models are based on that the company will maximize its profits, which may make the business models fit bad with companies who do not focus on profit maximization. The profit in these companies is seen as something secondary that needs to exist to make the company survive. This view on profit is connected to small business owners’ way to run a business. Small business owners often have a close connection to their company and it can almost be described as their identity. It is important for them that the business exists even if they need to pay a high price because they work hard and only get a small economic profit in return. The most important thing for these individuals is not money, but the life as a small business owner that they want to have. They value a life where they are free and independent to decide how they want to live their life. This is also a reason to why they do not want their business to develop or grow in size. They want to keep the business small because they want to keep their control and at the same time stay in the local area because of their personal connection to that place. The business model therefore could be reformulated or widened in its focus to describe more businesses than they who maximizes its profits. In the model it could be taken into account to how an individual, in this case the business owner, lives his/her life and that is why different life shapes are used in this study. The connection between the individual and the company is often strong when it comes to small businesses and that is why the focus could be moved away from the business itself to the individual itself in the business model. When the focus has been changed, or at least are more nuanced, a business model could be used to describe a small business owners business in a meaningful way. The biggest contribution with this study is that a perspective that originates from the individual instead of the business is used to try to understand that a business model could be developed to include more areas than profit maximization. The individual and its way to live life affect how the company is being run, and by that the business models could be adjusted to describe the business in a more useful and correct way. Keywords: small businesses, business model, lifestyle, individualistic.

No description available.

Abstract Background: An unhealthy living and lifestyle contributes to 20 percent of the total illness in Sweden and previous research has shown that it is difficult to change lifestyle on your own. Nurses meet many of these patients in healthcare and it is of value to get an understanding of patients experience of nursled counseling. Aim: The aim of the literature study was to describe patient's experience of nursled counseling in lifestyle changes and to describe the study group in the chosen articles. Method: The design was a descriptive literature study. The result was based on 13 scientific articles that were sought in the Medline through Pubmed database. Result: The main result was divided into two parts; The meeting between the patient and the nurse and Nursled counselings impact on the patient. Patients described the importance of interaction and the feeling of being involved in managing a lifestyle change. The counseling increased patients motivation to make a lifestyle change, ability to implement it as well as maintain it. It also gave them insight that self-care is their own responsibility. The total amount of participants was 3863 people between 20-88 years. Cause of counseling were patients with diagnosed disease in seven studies and preventive health care in five studies. Conclusion: A summary of the results of the present study shows that the patients experienced that interaction and participation was important. They wanted to be individually treated and with respect. Patients experienced that nurses was supportive and had a positive impact on patients' motivation and ability to implement a new lifestyle. A summary of how patients experienced nurseled counseling can be helpful in nursing patients in a lifestyle change. Keywords:, counseling, lifestyle, lifestyle changes, nurseled / Bakgrund: Ett ohälsosamt leverne och livsstil bidrar till 20 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige och tidigare forskning har visat att det är svårt att ändra livsstil på egen hand. Sjuksköterskor möter många av dessa patienter inom vård och omsorg och därför betydelsefullt att få förståelse för hur patienter upplever sjuksköterskeledd rådgivning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskeledd rådgivning vid livsstilsförändring samt beskriva undersökningsgruppen i de valda artiklarna. Metod: Designen var en beskrivande litteraturstudie. Resultatet var baserat på 13 vetenskapliga artiklar som söktes fram i databasen Medline via Pubmed. Resultat: Huvudresultatet delades in i två delar, Mötet mellan patient och sjuksköterska och Den sjuksköterskeledda rådgivningens inverkat på patienten. Patienterna upplevde sjuksköterskor stödjande och supportande. Patienterna beskrev att det var betydelsefullt med interaktion och känslan av delaktighet. Rådgivningen ökade patienter motivation att göra en livsstilsförändring, förmåga att genomföra den samt bibehålla den. Det gav dem insikt i att egenvård är deras egna ansvar. Det totala antalet deltagare var 3863 personer mellan 20-88 år. Orsak till rådgivning var patienter med diagnostiserad sjukdom i sju studier och förebyggande hälsovård i fem studier. Slutsats: En sammanfattning av resultaten från den föreliggande studien visade att patienter upplevde att interaktion och deltagande var viktigt. Patienterna ville bli individuellt bemötta utifrån sina behov och med respekt. Patienter upplevde sjuksköterskorna stödjande och rådgivningen hade en positiv inverkan på patientens motivation och förmåga att genomföra en livsstilsförändring. En sammanfattning av hur patienter upplever sjukvårdsrådgivning kan vara till hjälp i omvårdnaden vid en livsstilsförändring.

The purpose of this study is to investigate and find an understanding of what has been crucial for my respondents to be able to leave a criminal lifestyle and identify possible turning points. The main issue is to find out what factors have been used to leave a criminal lifestyle. In order to answer the questions and identify possible turning points, the study has been based on a qualitative method. In order to find such information for the study, semistructured interviews were conducted with six former criminal men. To understand and analyze empirically, I have used Hirschi's social control theory and four previous research on factors that are important for breaking crime.   The contributing factors to respondents' cessation of their criminal lifestyle are primarily the family and their own strength. Furthermore, these factors have led to other changes in respondents' lives. In order to continue and maintain a life without crime, environmental change and exchange of social assistance, as well as other bodies' assistance from society, have been contributing. / Syftet med denna studie är att undersöka och hitta förståelse om vad som har varit avgörande för att mina respondenter ska ha kunnat lämna en kriminell livsstil och identifiera möjliga vändpunkter. Huvudfrågeställning är att ta reda på vilkafaktorer som varit verksamma för att kunna lämna en kriminell livsstil. För att kunna besvara frågeställningarna och identifiera möjliga vändpunkter har studien utgått från en kvalitativ metod. För att kunna hitta sådan information för studien genomfördessemistrukturerade intervjuer med sex före detta kriminella män. För att förstå och analysera empirin har jag använd mig av Hirschis sociala kontrollteori och fyra tidigare forskning om faktor som har betydelse för att bryta med kriminalitet.De bidragande faktorerna till respondenternas upphörande av sin kriminella livsstil är främst familjen och den egna styrkan. Vidare har dessa faktorer lett till andra förändringar i respondenternas liv. För att fortsätta och upprätthålla ett liv utan kriminalitet har även miljöombyte och byte av umgänge samt andra instansers hjälp från samhället har varit bidragande.

The purpose of this essay is to examine how students, who are not active in a competitive sport in their spare time, experience how the physical education contributes to their approach to physical exercise. To be able to study this, Pierre Bourdieu made a basis to visualise the factors considering their approach to physical exercise in school and in their spare time. The study shows a tendency of students being more individual in their approach, and wishes that their education should be more adapted to their needs. Bourdieu’s thoughts about habitus, capital and taste takes expression during the interviews. Even though the respondents are not active in any competitive sports, they still tend to enjoy the physical education in school and most of them receive enjoyment in physical exercise in their spare time.

Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom som kan orsaka andra hjärt- och kärlsjukdomar. Eftersom att personerna hanterar sin egenvård på olika sätt skiljer sig deras upplevelser från varandra. Genom att se hur dessa egenvårdsstrategier skiljer sig åt ges en tydligare inblick i vad personerna upplever och även hur de själva påverkar sin egenvård genom att förändra sina levnadsvanor. Syfte: att beskriva upplevelser av egenvård vid hypertoni. Metod: Litteraturöversikten gjordes utifrån 12 kvalitativa studier. Analys utfördes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: framställs i tre huvudkategorier och tio underkategorier. I studien beskrevs vikten av tydlig information och stöd för att kunna hantera sin egenvård vid hypertoni. Personerna beskrev olika hinder som försvårade egenvårdsstrategier. I vissa studier belystes personernas upplevelser av otillräckligt stöd och information från sjukvårdspersonal vilket försvårade egenvårdsåtgärder. I andra studier där personerna upplevde tillräckligt med stöd och tydlig information ökade självförmågan positivt att utföra egenvårdsåtgärder. Slutsats: Sjukvårdpersonal ska bemöta personer med hypertoni utifrån personcentrerat förhållningssätt och utgå från individuella behov för att främja egenvårdsarbetet. Personer med hypertoni behöver få utbildning och ökad kunskap kring sin sjukdom för att kunna hantera sin egenvård / Background: Hypertension is a people`s disease that can cause other cardiovascular diseases. Because people handle their self-care in different ways, their experiences differ from one another. By seeing how these self-care strategies differ, you get a clearer insight into people’s experiences and how they themselves affect their self-care by changing their living habits. Aim: to describe experiences of self-care in hypertension. Method: the literature review was based on 12 qualitative studies. Analysis was performed on the basis of Friberg's five-step model. Results: in the results, three main categories and ten subcategories are presented. The study described the importance of clear information and support for managing self-care in hypertension. The individuals described various obstacles such as impaired self-care strategies. In some studies, individuals experiences were highlighted by insufficient support and information from healthcare professionals, which impeded self-care measures. In other studies where the people experienced sufficient support and clear information, self-esteem increased positively to perform self-care measures. Conclusion: Healthcare professionals should respond to people with hypertonia based on person-centered approaches and based on individual needs to promote selfcare. People with hypertonia need training and increased knowledge about their illness to be able to handle their self-care.

Sociala mediers ideal är något som påverkar, speciellt i unga åldrar där man redan kämpar med att skapa sigen identitet. Det finns en problematik med att alltid behöva framställa sig positivt på grund av det påverkar ungdomars identitetsskapande och kan skapa press. Ungdomar vill visa en utsida som är perfekt och allt vad det innebär för att skapa social acceptans. Alkohol är något som historiskt alltid har funnits där och har genom tider symboliserat olika saker. På grund av den tidiga exponeringen av ungdomar skapar de sig en image som de behöver upprätthålla genom olika sociala medier vilket påverkar deras identitet. Popularitet, status och likes är något som går hand i hand vilket visar sig på de sociala kanalerna där behöver bevisa och dokumentera för den sociala massan vad man gör och vilka man umgås med för att skapa social status och acceptans. Undersökningar visar att konsumering av alkohol tycks ta sig mindre plats i ungdomars liv, samtidigt finns det en press om ett visst ideal och en livsstil som ungdomar ska ha för att bli socialt accepterade där alkohol är inkluderat. Man skålar i champagneglas vid 14 års ålder men är det champagne i glasen eller är det endast en yta? Genererar alkohol fortfarande status och behöver ungdomar upprätthålla en image om att de lever i en alkoholkultur? Denna studie vill belysa hur förhållandet mellan ungdomar och alkohol som statusmarkör är på Instagram. För att kunna ta reda på ungdomars upplevelser och erfarenheter är det lämpligt att prata med dem, därför har jag valt att använda mig av kvalitativa samtalsintervjuer med 14 - och 15 åriga ungdomar från två olika delar i Göteborg. Genom tidigare forskning, teorier och egna erfarenheter har jag kunnat utvinna utgångspunkter för studien. Framförallt har denna studien förankrats med Erving Goffmans teorier om självpresentation och image management och dragit paralleller till dagens samhälle och hur ungdomar använder sig av olika självpresentationstekniker för att visa olika versioner av dem själva online och offline. Sammanfattningsvis kan man se ett mönster av att vissa ungdomar som intervjuades vill framhäva sig själva på ett visst sätt på sitt offentliga konto för att skapa social interaktion och social acceptans vilket alkohol är en stor del av den acceptansen trots att man inte dricker själv. För samhället är det viktigt att förstå hur stor plats Instagram och den press som följer med och hur viktigt det är för dom att visa en sida utåt som är perfekt och hur alkohol har en inverkan på ungdomar trots att det inte syns i alkoholkonsumtionsmätningar.