Studiens syfte är att få en större förståelse för barnfria kvinnors subjektiva upplevelser av att vara barnfria med fokus på att belysa de möjligheter och begränsningar som framkommer med det. Vi har använt en hermeneutisk metodansats och samlat in material från tio stycken semistrukturerade intervjuer med barnfria kvinnor. Studien har med hjälp av den existentiella teorin med två centrala begrepp, intentionalitet och man-omdömen, bidragit till att uppmärksamma kvinnornas förhållning till samhällets normer samtidigt som de följer sin egna barnfria riktning i livet. Utöver det har vi även använt oss av Anthony Giddens begrepp om det reflexiva projektet som har uppmärksammat hur barnfria kvinnor genom sina val skapar en sammanhängande identitet i senmoderniteten. Studiens resultat visar att de barnfria kvinnorna har uttryckt sig reflekterat hårt över vilken riktning som de själva vill ta i sitt liv och hur samhällets normer ser på deras barnfrihet. Gällande möjligheter har kvinnorna en stor tillfredsställelse av att vara barnfria, där de uttrycker glada känslor av frihet och spontanitet i sin livsstil utan barn. Medan när det kommer till begränsningar uttrycker kvinnorna att andra har fördomar om dem som en barnfri individ, med upplevelser av att barnfriheten ses som något “onaturligt”, "barnsligt" och “själviskt”.

Malignt melanom är en av de tio vanligaste cancerformerna. Insjuknandet har ökat på grund av ändrade sol- och resvanor. Utvecklingen beror främst på UV-strålningen från solen samt ökad användning av solarier. Idag är det främst de yngre kvinnorna som insjuknar. Det gäller att diagnostisera malignt melanom i ett tidigt stadie, då det ger en bättre förutsättning för överlevnaden. Sjuksköterskor ska arbeta preventivt mot ohälsa och ge information om riskfyllt beteende för att förebygga sjukdom och skada. Med tanke på detta var syftet med litteraturstudien att kartlägga riskfaktorer för malignt melanom som grund för sjuksköterskans preventiva arbete. Orems egenvårdsteori ligger till grund för studien. Litteraturstudien är baserad på elva vetenskapliga artiklar och resultatet presenteras i fem huvudteman: socioekonomiskt status, livsstilsfaktorer, sjukvårdspersonalens brister, patienternas kunskap och attityder samt individuella faktorer. Hög socioekonomisk position hade samband med ökat insjuknande och högre överlevnad. Högt intag av grönsaker, frukt och fisk hade skyddande effekt. Sjukvårdspersonalen hade bristande kommunikation om risker och för lite tid för att förmedla information om sjukdomen. Solarier användes mer bland yngre, trots att de hade vetskapen om att solarier ökade utvecklingen. Individuella faktorer såsom exempelvis ljus hud, fler fräknar och antal solbrännor under barndomen associerades med ökad utveckling av malignt melanom.Nyckelord: Kommunikation, kost, livsstil, malignt melanom, Orem, prevention, socioekonomiskt status, UV-strålning. / Malignant Melanoma is one of the ten most common cancer diseases. The disease has increased due to changed sun and travel habits. The development depends on UV-radiation from the sun and increasing use of sunbeds. Today it’s the younger women who are most affected. Malignant Melanoma has to be diagnosed in an early stage because it’s prerequisite with a better survival. The nurse should work preventive against illness and give information about risky behaviour so that diseases and injuries are obviated. Taking this into consideration the aim of this literature review was to determine risk factors for Malignant Melanoma that can be used by the nurse in the preventive work. Orem’s Self-Care Deficit Theory of Nursing underlies this study. The study was based on eleven scientific articles and the result was presented in five main themes: socioeconomic status, lifestyle, lack in the medical service, patient’s knowledge and attitude and individual factors. High socioeconomic position was associated with more illness and higher survival. A high intake of vegetable, fruit and fish had a protective effect. There was a lack in the medical service about risk communication and little information was given about the disease. It was the younger individuals who used sunbeds, even though they had knowledge about the relation between sunbed use and the development of Malignant Melanoma. Examples for individual factors which were associated with a higher development for Malignant Melanoma was fair skin, freckles and the quantity of sunburns during the childhood.Keywords: Communication, diet, lifestyle, Malignant Melanoma, Orem, prevention, socioeconomic status, UV-radiation.

Skolan är en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller då naturligt att denna kommer ha en stor inverkan på ungdomars liv. Denna självdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer är det som påverkar en individs brottslighet, är det de sociala banden till skolan eller är det deras livsstilsrisk? Om båda är av betydelse, vilken av faktorerna är då avgörande i förklaringen till ungdomsbrottslighet? Vi fann att både livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse. Dock kunde resultaten berörande de sociala banden till skolan inte förklaras utifrån Hirschis sociala band teori, detta då samvariationen var positiv. Detta indikerar på att ungdomar med starka sociala band begår fler brott än ungdomar med svaga sociala band. Dock påvisade vår multivariata regressionsanalys att den avgörande faktorn i förklaringen till ungdomsbrottslighet är en individs livsstilsrisk. Undersökningen kommer därmed att fokusera på vilken betydelse ungdomars sociala band till skolan och deras livsstilsrisk har på ungdomsbrottsligheten.

Bakgrund: Att följa restriktioner gällande livsstil, och att ta mediciner som ordinerat, är nödvändigt för att en njurtransplanterad patient ska bibehålla funktion i den transplanterade njuren. Inom sjukvården benämns detta beteende för compliance. Non-compliance hos njurtransplanterade rapporteras i studier uppgå till 43 %. Non-compliance rapporteras öka risken för avstötning av njuren med upp till sju gånger för en patient med låg compliance, jämfört med en patient med hög compliance. Syfte: Syftet med aktuell litteraturstudie är att belysa faktorer som påverkar en vuxen njurtransplanterad patients compliance. Metod: En litteraturstudie bestående av kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar utfördes. Datainsamling genomfördes via databaserna PubMed, CINAHL samt PsycINFO. Kvalitetsgranskning enligt kriterier resulterade i 13 inkluderade artiklar. Resultat: Resultatet presenteras enligt tre huvudteman; livsstilsfaktorer, psykologiska faktorer samt kunskapsfaktorer, och varje huvudtema inkluderar minst en underrubrik. Barriärer till compliance uppges vara bland annat: glömska, ändring i vardaglig rutin, depression, stress och låg kunskap kring patientens eget tillstånd. Faktorer som rapporteras öka compliance inkluderar: socialt stöd, påminnelsemetoder, rädsla för att återgå till dialys samt känslor för donatorn. / Background: To maintain organ function, it is necessary for a kidney transplant recipient to comply with lifestyle recommendations and prescribed medication. Currently non-compliance numbers are reported to amount to 43 % among kidney transplant recipients. A non-compliant patient is up to seven times more likely to experience a rejection of the transplanted kidney than a compliant patient is.Purpose: The purpose of this literature review is to highlight factors that affect patient compliance in an adult kidney transplant recipient.Method: A literature review based on qualitative and quantitative research articles was conducted. Published studies were identified through the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. A selection of articles, according to criteria, resulted in 13 studies which were included in the review. Result: The results are were organized into three main themes: lifestyle factors, psychological factors and knowledge factors. Each main theme includes at least one sub-heading. Barriers for compliance include: Forgetfulness, change in daily routine, depression, stress and a low level of knowledge about own’s own condition. Factors reported to increase compliance include: Social support, reminder methods, fear of renewed dialysis, and emotions directed towards the donor.

Studiens syfte var att studera sociala insatsgruppers avhopparverksamhet i Stockholm utifrån de yrkesverksammas perspektiv för att undersöka hur de upplever att stödet möter deltagarnas behov samt vilka faktorer de anser vara avgörande för att hjälpa deltagarna. I studien användes kvalitativ forskningsmetod, där empirin insamlats genom semistrukturerade intervjuer med fyra yrkesverksamma inom SIG. Intervjumaterialet har med hjälp av tematisk analys tematiserats och analyserats utifrån tidigare forskning och teorin om sociala band. Studiens resultat visade att stöd, boende/en stabil bas, jobb/sysselsättning, mognad samt motivation var de mest betydelsefulla faktorer för avhopparprocessen, enligt de yrkesverksamma. Studiens resultat visade även att SIG kunde möta deltagarnas behov relativt bra men att särskilda behov var svåra att tillgodose. Studiens huvudsakliga slutsats är att avgörande faktorer varierar utifrån deltagarens behov, men att det finns några återkommande varav några kan förklaras av teorin om sociala band samt att SIG till stor del kan möta dessa behov. / The purpose of this study was to investigate the defector program within sociala insatsgrupper in Stockholm from the perspective of the employees to find out how they perceive that the support meets the needs of the participants and which factors they find crucial to help the participants. A qualitative method was used, where the material was gathered through semi-structured interviews with four employees within SIG. The interview material was analyzed and thematized through a thematic analysis and was then compared with previous research and social bond theory. The result showed that support, accommodation, employment/studies/extracurricular activities, maturity and motivation were the most important desistance factors, according to the employees. The results also showed that SIG can meet the needs of the participants relatively well, but that some were difficult to meet. The main conclusions of this study are that crucial factors depend on the needs of the participants but there are some recurring ones, some of which can be explained by social bond theory and SIG can largely meet these needs.

Föreliggande arbete diskuterar hur gymnasieskolor konsturerar bilder av sig själva och sina elever i sin marknadsföring inför gymnasievalet. Marknadsföringsbroschyrer från tre fristående och två kommunala gymnasieskolor i Malmö stad har undersökts. Fokus ligger främst på hur broschyrerna konstruerar bilder av en framgångsrik skola och en framgångsrik elev. En utgångspunkt i analysen är att gymnasievalet i allt högre utsträckning kommit att bli ett livsstilsval. Därför undersöks vilka identiteter och livsstilar skolorna tillskriver sina elever och idealiserar genom att sammankoppla dem med framgång. En kritisk textanalys har gjorts av broschyrerna utifrån textanalytiska verktyg som ingår i Hellspong och Ledins (1997) textmodell. Resultaten visar att både konstruktioner av den framgångsrika skolan såväl som av den framgångsrika eleven bygger på två huvudkategorier; antingen baseras framgång på akademiska meriter eller på entreprenöriella förmågor. Oavsett kategori, genomsyras samtliga broschyrer av en stark tilltro till individens egen förmåga att förverkliga sig själv samt en livsstil som präglas av ständig utveckling och sysselsättning. Resultaten visar även att skolorna skildrar ett homogent elevunderlag där den ideala eleven är ljushyllt och har en stark socioekonomisk bakgrund; ett ideal som i många fall inte stämmer överens med skolornas faktiska elevunderlag.

Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur sjuksköterskan genom olika viktminskningsmetoder kan förebygga följdsjukdomar. Resultatet redovisar följande metoder: Tallriksmodellen, lågkaloridieter, kolhydratdieter, medelhavskost, ätbeteendemönster, information/undervisning, livsstilsförändringar och medicinsk behandling. / The purpose with this litterature review is to investigate how the nurse through different wirht-loss methods can prevent complications. The result presents the following methods: The Swedish plate model, low calorie diet, carbohydrate diet, mediterranian diet, eating behaviours, information/teaching, life-style changes and medical treatment.

Sammanfattningsvis kan man säga att vi har kommit fram till att socialarbetarna inte ser flickor som kriminella utan de ser annan problematik istället. I socialarbetarnas arbete med kriminella flickor utgör pojkar normen. Utöver det menar de att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. De anser att flickor och pojkar begår brott av olika orsaker samt att de ägnar sig åt olika typer av brott. Den sociala faktor som socialarbetarna menar spelar störst roll är utanförskap, att man inte känner sig delaktig i samhället. Andra faktorer av betydelse är skola och kamrater. När det gäller hur flickors kriminalitet har förändrats menar de att det är först under senare år som de har kommit i kontakt med problematiken. En viktig förändring enligt socialarbetarna är att flickor tar efter pojkars kriminella beteende.Vi anser att det är viktigt att belysa fenomenet tonårsflickors kriminalitet eftersom dessa flickor är en bortglömd grupp som är i behov av hjälp. Vi kan konstatera att socialarbetare över lag har en mycket begränsad kunskap om kriminella flickor, vilket kan vara orsaken till att kriminella flickor uppfattas som osynliga. Genom teorierna har vi fått en ökad förståelse på vilket sätt socialarbetarna ser kriminella flickor. Socialarbetarnas syn kommer inte att förändras över en natt. Vi menar att det handlar om de måste bli medvetna om sina egna grundvärderingar för att kunna förändra sitt bemötande mot kriminella flickor. Om det vore möjligt skulle vi gärna vilja se en förändring gällande majoritetssamhällets sociala normer, då vi tycker att de är föråldrade. Vi ställer oss mycket positiva till att man inom Malmö stad har den medvetenheten om att det förebyggande arbetet ska bedrivas på flera olika nivåer. Vi anser själva att mycket handlar om att förbättra integrationsarbetet i samhället samt att alla myndigheter ska ta sitt ansvar.I vår studie har det varit svårt att få en helhetsbild om vilken uppfattning som råder bland socialarbetarna eftersom vi upplever att de genomgående motsäger sig själva. Vi antar att det beror på att de har en begränsad kunskap när det gäller kriminella tonårsflickor. Därav anser vi att det är av ännu mera vikt att få fram mer forskning om kriminella flickor. I dagens läge kan vi därför inte påstå att det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller deras utveckling av kriminalitet. / Undersökningens syfte var att ta reda på vilka uppfattningar som råder bland socialarbetare i Malmö stad, gällande utvecklingen av en kriminalitet hos tonårsflickor i åldrarna 15-18 år. Uppsatsen grundar sig i att öka kunskap och förståelse i ämnet. Vi vill bidra med kunskap som kan hjälpa till att förebygga kriminalitet bland tonårsflickor samt hitta ett nytt förehållningssätt gentemot flickor då normen utgår från pojkar. För att nå vårt syfte har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och intervjuat socialarbetare med olika positioner inom Malmö stad. Resultatet vi har kommit fram till är att socialarbetarna anser att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. För att en flicka skall bli kriminell menar socialarbetarna att utanförskapet spelar störst roll men även kamrater och skola har stor betydelse. Viktiga förändringar enligt socialarbetarna är att flickor tar efter pojkars kriminella beteende samt att flickors kriminalitet ses som en ny problematik.

Glukosintolerans och diabetes typ 2 blir allt vanligare. Det är en negativ utveckling som sker världen över. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienter med nedsatt glukostolerans att genomföra bestående livsstilsförändringar. Resultatet från tolv vetenskapliga artiklar sammanställdes med Leininger’s omvårdnadsteori om culture care som teoretiskt ramverk. Resultatet visade på att för att åstadkomma en varaktig förändring av livsstil är det viktigt med en kontinuerlig patientkontakt under en längre tid, där konkreta och praktiskt tillämpbara individualiserade råd om kost och motion ges. Viktigt för sjuksköterskan är att använda de hjälpmedel som finns, samt att man samverkar med andra professioner inom hälso- och sjukvården. Det är även av vikt att ha Sunrise-modellen i åtanke för att kunna ge en individanpassad vård i ett mångkulturellt samhälle. / Glucose intolerance and diabetes mellitus type 2 are becoming more common. This is a worldwide negative development. The goal with this literature review was to examine what the nurse can do to help patients with impaired glucose tolerance to carry through changes of lifestyle that will last over time. The result from twelve scientific articles was synthesized with the nursing theory of culture care according to Leininger as a theoretical framework. The result showed that to accomplish a durable change of lifestyle is it of importance to keep a continuous contact with the patient for a longer period of time, where specific and applicable individualised advise on diet and exercise are given. It is important that the nurse uses existing tools and co-operates with other healthcare professions. It is also of importance to keep the Sunrise model in mind to be able to give individualised care in a multicultural society.

Bakgrund: Åderförkalkning kan leda till att blodkärlen förlorar sin elasticitet och att blodproppar skapas vilket kan bidra till andra allvarliga hjärt-kärlsjukdomar. Detta kan möjligtvis bekämpas genom förebyggande åtgärder och livsstilsförändringar för att främja god hälsa. Där har sjuksköterskan ett ansvar att agera hälsofrämjande och kan med evidensbaserad kunskap motivera och initiera dessa hälsosamma insatser vilket resulterar i att individens hälsa förbättras utan att hen nödvändigtvis först blir sjuk. Livsstilssamtal mellan patient och sjuksköterskan gjorde att de inte känner sig ensamma i strävan med sina problem och betonade att utan sjuksköterskans hjälp hade det varit lätt att skjuta upp livsstilsförändringar.   Syfte: Att beskriva vilka åtgärder som kan förebygga uppkomsten av åderförkalkning samt hur sjuksköterskan initierar dessa åtgärder hos patienter.   Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga kvantitativa artiklar.  Datainsamlingen genomfördes i PubMed. Tio utvalda artiklar kvalitetsgranskades med användning av SBU:s kvalitetsgranskningsmall (2012) och analyserades med Popenoe et al. (2021) analysmodell.   Resultat: Analysen ledde till två kategorier: att leva en hälsosam livsstil och sjuksköterskerådgivning om livsstil. Den första kategorin visade att utvecklingen av åderförkalkning kunde minskas genom livsstilsförändringar, medan den andra kategorin visade att sjuksköterskan kunde hjälpa förbättra hälsosamma livsstilsvanor genom att beskriva vilka åtgärder som kan förebygga uppkomsten av åderförkalkning. / ABSTRACT Background: Atherosclerosis can lead to blood vessels losing their elasticity and blood clots forming, which can contribute to other serious cardiovascular diseases. This can possibly be combated through preventive measures and lifestyle changes to promote good health. There, the nurse has a responsibility to act to promote health and can, with evidence-based knowledge, motivate and initiate these healthy efforts, which results in the individuals´ health improving without necessarily first becoming ill. Lifestyle discussions between the patient and the nurse made them not feel alone in struggling with their problems and emphasized that without the nurse's help it would have been easy to postpone lifestyle changes.   Aim: To describe which measures can prevent the onset of atherosclerosis and how the nurse initiates these measures in patients.   Method: A general literature review based on quantitative scientific articles. The data collection was carried out in PubMed. Ten selected articles were quality reviewed using the SBU quality review template (2012) and analyzed with Popenoe et al. (2021) analysis model.   Results: The analysis led to two categories: living a healthy lifestyle and nursing lifestyle advice. The first category showed that the development of atherosclerosis could be reduced through lifestyle changes, while the second category showed that the nurse could help improve healthy lifestyle habits by describing which measures can prevent the onset of atherosclerosis.   Conclusion: This study showed that the following of several healthy lifestyle habits, as well as the nurse's advice to describe healthy measures and initiate them in patients, could prevent the onset of atherosclerosis.