<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den senmoderna människans åsikter yttrar siggällande utbildning, arbete, fritidssysselsättning, resor, konsumtion och tro. Vidare vill jag undersöka ifall informanterna och deras åsikter kan kopplas samman med Mary Douglas teorier om kulturella typer och hur det yttrar sig. Jag vill även analysera om de är klassificerbara som David Brooks nyligen introducerade typ, BoBos. Slutligen vill jag undersöka huruvida mina informanter är typiska för dagens senmoderna samhälle.</p><p>Den slutsats jag kom fram till var att informanterna är typiska för dagens senmoderna samhälle och att har de karaktäristiska drag som med fördel kan hänvisas till BoBos. De är individualistiska, relativistiska och delvis paradoxala, vilket också är tydligt i deras åsikter om hur de själva kan kategoriseras som grupp.</p> / <p>The purpose of this study is to examine how the late modern man's opinions manifest themselves with regards to education, work, leisure, travel, consumption and faith. Furthermore, I examine whether the informants and their views may be linked to Mary Douglas's cultural theory of cultural types. I also want to analyze whether they are classifiable as David Brooks` recently introduced type, BoBos. Finally, I examine whether my informantsare typical of today's late modern society.</p><p>The conclusion I came to was that the informants are typical of today's late modern society and that they usefully can be referred to as BoBos. They are individualistic, relativistic and partly paradoxical, which is apparent in their views of themselves as being classifiable as a group.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ge en bild av den livsstil som boende i en ekoby har. Detta har gjorts genom en analys med en teoretisk modell innehållande värden, attityder och handlingar. Två informanter har intervjuats för att ge förståelse för hur värden och handlingar stämmer överens och om det finns genomförda handlingar som inte bottnar i grundläggande värden. Resultatet visar att beslutet att bo i en ekoby är väl genomtänkt och grundas på viktiga värden. Strävan efter att leva ett enkelt liv är det centrala, vilket kopplas ihop med global rättvisa. Även frihet, både i form av fysiskt utrymme och vad gäller möjlighet att bestämma över sin vardag, är viktigt. Vidare betonas den gemenskap som livet i ekobyn ger. Handlingar som grundas på materiella värden, som konsumtion, hög boendestandard och att arbeta heltid, prioriteras inte. Det är varken möjligheten att leva ett miljövänligt eller hälsosamt liv som är de främsta motiven till valet att bo i en ekoby. Informanterna har ett väl sammanvävt värdesystem. I stort sett alla handlingar motiveras av grundläggande värden.</p> / <p>The purpose of the thesis is to describe the lifestyle of people living in an eco village. A theoretical model containing values, attitudes and actions has been used for the analysis. Two informants have been interviewed to create an understanding for how values and actions are corresponding and if there are any actions that have been carried out which aren’t based upon fundamental values. The result shows that the decision to live in an eco village is well considered and is based upon important values. The ambition to live a simple life is essential and is connected to global justice. Freedom is also important, both in the sense of physical space and also the possibility to control everyday life. Further, the fellowship that the life in the eco village gives is emphasized. Actions that are based upon material values, like consumption, a high standard of living and a full-time job aren’t given priority. It’s neither the opportunity to live an environmental-friendly nor a healthy life which are the premier reasons for the decision to live in an eco village. The informants have a well-connected value system. Almost all the actions are based upon fundamental values.</p>

<p><i>Middagen er et betydningsfullt hverdagsrituale</i>. Over 90 prosent oppgir å ha spist middag sist hverdag, når de blir spurt om sine spisevaner. Avhandlingen viser at måltidet er en sentral del av folks hverdagsliv. Måltidet har betydelige kulturelle, sosiale og emosjonelle potensialer. Det å utforme et middagsmønster er en komplisert praksis. Det involverer både hodet som en form for tankearbeid, hånden som en form for hånd-/rutinearbeid og hjertet som en form for kjærlighets-/ omsorgsarbeid.</p><p>Middag er et sosialt produkt som vi produserer gjennom de betydninger og konvensjoner som er tilgjengelige for oss i historisk tid og i den sosiale konteksten som vi lever i. De ulike tilberedningsteknikkene, matrettene og spisemønstrene som inngår i moderne middagspraksis har en lang historie. Å navigere i dette feltet krever at middagskokken tar i bruk et komplekst sett av strukturerte og kulturelle begreper om hva som er rett og galt. </p><p>Det er mange kamper i det sosiale livet om hvordan ting bør forstås også forståelsen av en god og ordentlig middag. Det ble identifisert tre fremtredende tallerkenmodeller for god middag: Den tradisjonelle som har til hensikt å realisere verdier som nasjonal og familiær tilhørighet, den trendy som har til hensikt å demonstrere matkulturell kompetanse og klassetilhørighet, og den terapeutiske som har til hensikt å unngå sykdomstilstander og oppnå god helse. En middag er altså ikke god eller dårlig i seg selv, men i forhold til hvilke verdier den skal realisere. Slike beskrivelser kan også sees på som argumenter for å styrke sin egen posisjon og praksis som familiens middagsforvalter.</p><p>De ulike matrettene som til sammen utgjør et middagsmønster, er et resultat av de muligheter og begrensninger som utfoldes innenfor middagskulturen. Disse valgene har mer å gjøre med begrensninger enn med muligheter. Det vil si at det man velger å spise til middag i det store og det hele er et resultat av en strengt sosialt og kulturelt organisert logikk: Hva passer å spise på mandag? Hvordan spiser man foran TV? Hva serverer man når henholdsvis besteforeldre eller klubbvenninner kommer til middag? Svarene på slike spørsmål viser at det egentlig gis ganske få alternativer det er like utenkelig å servere kjøttkaker i brun saus i sofakroken på lørdagskvelden som det er å servere taco til besteforeldre eller Pizza Grandiosa til klubbvenninner. Studien viser også at variabler som kjønn, alder, livsfase, klasse og bosted er relativt bestemmende for folks middagspraksis.</p>

<p>ÖREBRO UNIVERSITY</p><p>Department of Behavioural, Social and Legal Sciences</p><p>C-essay in Social work, Advanced course</p><p>2006</p><p>To give up a criminal life style</p><p>A study of motivation and protectional factors of juveniles after a sentence of institutional care or community work</p><p>Emma Henriksson & Karin Tengnäs</p><p>ABSTRACT</p><p>The purpose of the study was to investigate the factors that juveniles sentenced to institutional care or community work perceive as important for their decision to give up a criminal life style. The study approach was based on a few specific questions: (1) What aspects of the treatment have contributed to a motivation to abandon the criminal life style? (2) What have motivated the juveniles to make a decision to leave the criminal life style? (3) Are there any specific internal or external protectional factors that have been decisive for the rehabilitation process and, if so, are they linked to intrinsic or extrinsic motivation? The study rests on the theoretical foundation created by earlier research on institutional care, motivation and protectional factors. Interviews were chosen as a method to secure qualitative data and the interview manual was designed on the basis of themes that reflect the questions of the study. Six young people’s perception of their treatment is documented in the study, as well as their opinion on the effectiveness of the treatment. The report also sheds light on the factors that have generated their motivation for change and on the protectional factors that were important, and on how these factors were linked to intrinsic and extrinsic motivation.</p><p>The result indicates that in general the juveniles were unsatisfied with the treatment they had received at the institution. The supervisors at the organisation K.A.M.P., which they had all been in touch with, was perceived as being more important. All the six youth reported that they feel that they have changed and that their way of thinking is different. An important component in their process of change is the assessment they have made of the pros and cons of either continuing with the same behaviour or, alternatively, embark on another path. For several of the respondents the most important positive aspect attributed to a change was the expectation of freedom. The risk for further punishment was reported as the main negative consequence of continuing as in the past. In their final analysis the advantages with giving up the criminal life style outweighs the disadvantages, and so, they arrived at the conclusion that the criminal life style is not worthwhile. Their families and the supervisors at K.A.M.P have served as external protectional factors and extrinsic motivation. These factors have been synergetic with internal protectional factors such as reliance on their own general ability and on their ability to say no. A combination of all these factors has contributed to a process of developing intrinsic motivation. The respondents all describe a specific event, a turning point, as the starting point of this process. The result of the study and the theoretical analysis made indicate that there is a certain thematic pattern which is critical for a positive shift of behaviour. Support, trust, participation, reflection, attitudinal change and motivation are the positive themes that feature. Giving up a criminal life style is a process that is positively influenced by these themes and the outcome does in fact depend on all these parameters, which do also interact with each other. A conclusion is that, for an institution, it is important to create conducive conditions for the juveniles to generate intrinsic motivation. For such conditions to exist, individual approaches, emphasis on a family approach and a good relation between the youth and the care holder, are emphasized.</p> / <p>ÖREBRO UNIVERSITET</p><p>Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap</p><p>C-uppsats i Socialt arbete C, 20 poäng</p><p>2006</p><p>Att lämna en kriminell livsstil</p><p>En studie av ungdomars motivation och friskfaktorer efter en dom om institutionsplacering eller samhällstjänst</p><p>Emma Henriksson & Karin Tengnäs</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Studiens syfte var att undersöka ungdomars uppfattning om vilka faktorer som bidragit till att de, efter en dom om institutionsplacering eller samhällstjänst, beslutat sig för att lämna sin kriminella livsstil. Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats: (1) vilka aspekter i anslutning till behandlingsinsatsen har bidragit till ungdomens motivation till att lämna sin kriminella livsstil? (2) Vad har motiverat ungdomen till att bestämma sig för att lämna den kriminella livsstilen? (3) Finns det specifika interna eller externa friskfaktorer som varit avgörande för återhämtningsprocessen och är de i så fall länkade till intern eller extern motivation? Studiens teoretiska grund bygger på tidigare forskning om institutionsvård, motivation och friskfaktorer. Kvalitativa intervjuer har valts som metod och intervjumanualen är utformad efter teman som följer studiens frågeställningar. I studien redogörs för sex ungdomars upplevelse av behandlingsinsatsen och vad denna har bidragit till. Vidare belyses var ungdomarna har funnit sin motivation till förändring samt vilka friskfaktorer som varit av betydelse och hur dessa är kopplade till intern och extern motivation.</p><p>Resultatet visar att ungdomarna överlag är kritiska till behandlingsinnehållet på institutionen. Kontaktpersonerna på organisationen K.A.M.P, som de alla varit i kontakt med, anses ha varit mer betydelsefulla. Alla ungdomar uppger att de har förändrats som person och nu tänker på ett nytt sätt. Vad som varit en viktig del i ungdomarnas förändringsprocess är den avvägning de gjort mellan för- och nackdelar med att fortsätta sitt beteende och med att genomföra förändringar. Den viktigaste positiva konsekvensen med en förändring uppger många vara friheten. Risken för påföljder anges vara den viktigaste negativa konsekvensen med att fortsätta som tidigare. Fördelarna med att lämna en kriminell livsstil har slutligen ansetts överväga nackdelarna, varför ungdomarna har kommit fram till slutsatsen att det kriminella livet inte är värt det. Familjen och kontaktpersonerna på K.A.M.P har fungerat som externa friskfaktorer och som extern motivation. Dessa har samverkat med interna friskfaktorer, såsom en tilltro till sin egen förmåga och en förmåga att kunna säga nej. En kombination av alla dessa faktorer har tillsammans bidragit till en process mot utvecklande av intern motivation. Ungdomarna beskriver alla en specifik situation, en vändpunkt, som varit början på denna process. I resultatredovisningen och analysen kan slutligen ett mönster urskiljas, där temana stöd, tillit, delaktighet, reflektion, attitydförändring samt motivation genomgående framträder. Processen att lämna en kriminell livsstil påverkas av och är beroende av alla dessa teman, vilka även i sin tur påverkar varandra. En av studiens slutsatser är att det är viktigt att på institutionen skapa förutsättningar för att ungdomarna ska kunna utveckla en intern motivation. För att en sådan ska kunna komma till stånd betonas vikten av individanpassning, inriktning på familjen och goda relationer mellan ungdom och behandlare.</p>

Middagen er et betydningsfullt hverdagsrituale. Over 90 prosent oppgir å ha spist middag sist hverdag, når de blir spurt om sine spisevaner. Avhandlingen viser at måltidet er en sentral del av folks hverdagsliv. Måltidet har betydelige kulturelle, sosiale og emosjonelle potensialer. Det å utforme et middagsmønster er en komplisert praksis. Det involverer både hodet som en form for tankearbeid, hånden som en form for hånd-/rutinearbeid og hjertet som en form for kjærlighets-/ omsorgsarbeid. Middag er et sosialt produkt som vi produserer gjennom de betydninger og konvensjoner som er tilgjengelige for oss i historisk tid og i den sosiale konteksten som vi lever i. De ulike tilberedningsteknikkene, matrettene og spisemønstrene som inngår i moderne middagspraksis har en lang historie. Å navigere i dette feltet krever at middagskokken tar i bruk et komplekst sett av strukturerte og kulturelle begreper om hva som er rett og galt. Det er mange kamper i det sosiale livet om hvordan ting bør forstås også forståelsen av en god og ordentlig middag. Det ble identifisert tre fremtredende tallerkenmodeller for god middag: Den tradisjonelle som har til hensikt å realisere verdier som nasjonal og familiær tilhørighet, den trendy som har til hensikt å demonstrere matkulturell kompetanse og klassetilhørighet, og den terapeutiske som har til hensikt å unngå sykdomstilstander og oppnå god helse. En middag er altså ikke god eller dårlig i seg selv, men i forhold til hvilke verdier den skal realisere. Slike beskrivelser kan også sees på som argumenter for å styrke sin egen posisjon og praksis som familiens middagsforvalter. De ulike matrettene som til sammen utgjør et middagsmønster, er et resultat av de muligheter og begrensninger som utfoldes innenfor middagskulturen. Disse valgene har mer å gjøre med begrensninger enn med muligheter. Det vil si at det man velger å spise til middag i det store og det hele er et resultat av en strengt sosialt og kulturelt organisert logikk: Hva passer å spise på mandag? Hvordan spiser man foran TV? Hva serverer man når henholdsvis besteforeldre eller klubbvenninner kommer til middag? Svarene på slike spørsmål viser at det egentlig gis ganske få alternativer det er like utenkelig å servere kjøttkaker i brun saus i sofakroken på lørdagskvelden som det er å servere taco til besteforeldre eller Pizza Grandiosa til klubbvenninner. Studien viser også at variabler som kjønn, alder, livsfase, klasse og bosted er relativt bestemmende for folks middagspraksis.

Forskning har visat att förekomst av riskfaktorer för brottsrecidiv skiljer sig mellan vålds- och sexualbrottslingar. Ytterligare forskning behövs dock om skillnader mellan mer specifika brottskategorier. Syftet var att undersöka skillnader mellan män dömda för mord (n=363), dråp (n=110), rån (n=238), sexualbrott mot vuxen (n=71) respektive sexualbrott mot barn (n=57) avseende ålder, psykopatiprofil enligt PCL-R samt riskkaraktäristika bedömt med HCR-20. Resultatet visade att personer dömda för sexualbrott mot barn hade lägre förekomst av historiska riskfaktorer, lägre grad av psykopati, samt var äldre än övriga grupper. Gruppen dömda för dråp hade en lägre grad av psykopatisk personlighet (faktor 1) än de andra våldsbrottsgrupperna, mord och rån, medan de hade den antisociala livsstilen typisk för psykopater (faktor 2). Det omvända gällde för gruppen sexualbrott mot vuxen. Grupperna rån och mord liknade varandra på flertalet variabler, dock var personer dömda för rån yngre än samtliga grupper. Resultaten har betydelse för utformande av åtgärder avsedda att minska recidivrisken.

Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter – som värdeskapare. Syftet är att kartlägga och ana­ly­sera deras kommunikativa praktiker för att på så sätt ta reda på i vilken omfattning de producerar värde för sina fotbollsklubbar. Utgångspunkten är att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbolls­klubben. Projiceringen syftar till att få bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen. Emellanåt uppstår situationer då det är svårt att upprätt­hålla denna bild, exempel­vis då supportrarna för­väntas arbeta ideellt i elitfotbollsklubbar som allt­mer framstår som det de egent­ligen är; vinstdrivande företag.   Forskningen har hittills bara ställvis beaktat supportrarna som värdeskapare för klubbarna och fotbollen. En central del i uppsatsen är därför att undersöka hur supportrarna skapar dessa värden och om klubbarnas strävan efter en mer köpstark publik leder till motsättningar mellan dessa och den traditionella publiken. Motsättning aktualiseras av att elitklubbarna anser att nya och ända­måls­enliga arenor har en avgörande betydelse för den ekonomiska utveck­lingen.   Fallstudien Kalmar FF visar att klubben, med hjälp av en ny arena, strävar efter att attrahera nya publiker med större köpkraft och betalningsvilja än tidigare. Detta bekräftas tydligt, inte minst genom närvaro av sponsorloger, men en förmodad frånvaro av ståplatser. Om dessa har det uppstått en såväl konkret som symbolisk kamp mellan klubben å ena sidan och supportrarna å den andra. För supportrarna är ståplatserna en viktig del av identiteten och traditionen, för klubben förknippas ståplatser med det gamla och mindre lönsamma.   Ur ett perspektiv är klubbens ståndpunkt ekonomiskt rationell, med fler sittplatser kan man sannolikt locka ny publik som kan betala mer. Ur ett annat perspektiv är den mindre rationell; man riskerar nämligen att förlora supportrar och deras många värdeskapande praktiker, bl.a. den karnevaliska närvaro som tycks utgöra en förutsättning för människor att vilja se fotboll på plats och via medierna.   Analysen visar på en delvis ny dimension av supporterskapet, den värde­ska­pande, och visar därigenom hur vardagens konkreta handlingar är för­bundna med fotbollens ekonomi och det sportindustriella komplexet i stort. / This thesis is studying football supporters in their role as consumers but foremost as producers - as creators of value. The aim is to identify and analyse their communicative practices in order to see in what extent they produce value for football clubs. The point of departure is that the fandom based search for identity combined with projection has a great importance for how strong their ties to the football club will be. The purpose of projection is to make the club fit into the supporters lifestyle. Occasionally situations arise when it is difficult to maintain this image, such as when supporters is expected to work unpaid in the elite soccer clubs that more and more appears as what they really are, profit-driven companies. Research has so far just occasionally considered supporters as value creators for the football clubs. A key part of this thesis is therefore to examine how fans create these values, and whether the football clubs desire for an audience with great purchasing power, leads to tensions between them and the traditional audience. The contradiction is on the agenda because the elite clubs believe that new and comfor­table arenas are crucial for their economic development. The case study shows that the football club Kalmar FF, with the help of a new arena, is striving to attract new audiences with greater purchasing power than the traditional audience. This is clearly confirmed, especially by the presence of sponsor facilities, but with an assumed lack of terraces. This has generated a both practical and symbolic struggle between the club on the one hand and supporters on the other. For the supporters the terraces are an important part of identity and tradition because they are associated with the old and less profitable. From one perspective, the clubs position is economically rational; with more seating football clubs are probably able to attract new audiences who can pay more. From another perspective, the less rational, it runs the risk of losing fans and their many value-adding practices, including the carnival presence that seems to be a prerequisite for the audiences desire to watch football, both on the ground and through the media. The analysis reveals a partly new dimension of fandom, the value-adding, and thereby shows how substantial everyday acting is bound to football economy and the sport industrial complex in general. / En folkrörelse i medieekonomin: svensk elitfotboll och tv-pengarna.

Bakgrund: Det är av stor vikt att förstå patientens roll inom diabetesvården. Vårdgivarenmåste kunna hjälpa patienten med patientundervisning och livsstilsförändring. Patientensmotivation och egenvård går hand i hand och patienten spelar en viktig roll i hanterandetav hans eller hennes diabetes typ 2 sjukdom. Syfte: Att fördjupa kunskaper om olikafaktorer inom omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2 som påverkar deras hälsa ochvälbefinnande Metod: Metoden i denna studie är en litteraturöversikt. En modell avFriberg (2006) användes för att granska de vetenskapliga artiklarna. Resultat: För att få ettoptimalt behandlingsresultat måste relationen mellan vårdgivare och patient vara byggd påen jämlik grund och ha en gemensam förståelse för behandlingsmålen. Patientundervisningär till hjälp för patienter och kan ses som ett värdefullt verktyg för patienten att få kunskapoch för att få motivation till att hantera sin diabetes sjukdom på bästa möjliga sätt.Patienten har en central roll inom diabetesvården och den inre motivationen till attförändra sin livsstil och att hantera sin egenvård finns hos patienten själv. Diskussion:Eftersom den inre motivationen kommer från patienten så är det där vårdgivaren måstelägga sitt fokus, att förstå hur patienten känner sig och sedan motivera patienten. Omvårdgivaren bygger upp en relation med patienten som skapar en positiv attityd och låterpatienten komma med egna idéer, då kan patienten bli motiverad utifrån sina egna villkor.Dessa patienter kan lättare genomföra livsstilsförändringar och lyckas bättre med sinegenvård. Detta innebär också att kostnaden för sjukvården och för samhället blir lägre. / Background: It’s important to understand the patients’ role in the diabetic care. The careprovider must be able to help the patient on issues like patient education and lifestylechange. The patients’ motivation and self management goes hand in hand and the patientplays an important part coping with his or hers diabetes type 2 disease.Purpose: To deepen our knowledge about the different factors in the caring of patients withdiabetes type 2 that affects their health and wellbeing. Method: The method in this study isa literature review. A model from Friberg (2006) was used to examine the scientific articles.Result: To get an optimal treatment result the relationship between the patient and the careprovider must be built on an equal ground and have a mutual understanding of the treatmentgoals. Patient education is helpful to patients and is seen as a helpful tool to get knowledgeabout diabetes and to get motivation to handle ones diabetes disease at the best waypossible. The patient are a central part in diabetic care and the inner motivation to changeones lifestyle and to handle ones self-management lies within the patient. Discussion: Sincethe inner motivation comes from the patient that’s what the care provider must lay the focuson, to understand how the patient feels and then get him or her motivated. If the careprovider does build a relation with the patient that creates a positive attitude and let’s thepatient come up with own ideas then the patient can be motivated on his or hers own terms,these patients are going to make lifestyle changes and do a lot better with their selfmanagement.This will also mean that the costs for the medical care system and the societyare going to be lower.

Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning. I studien har det framkommit att kvinnorna överlag har känt sig delaktiga och att de alla de facto har varit delaktiga i sin kriminella karriär. Alla kvinnor ansåg sig ha en förståelse av sin kriminalitet när de såg tillbaka på den. Det mesta tyder på att de under tiden de utförde sin kriminella handling hade en förståelse av sin kriminalitet. Vissa resultat kan dock tolkas som att de inte hade det. Under uppväxten upplevde majoriteten av respondenterna fler hinder än möjligheter men det har varit svårt att få fram exakta uppgifter om uppväxtförhållandena i denna studie. Kvinnorna betraktade sig inte som offer utan som subjekt, det vill säga de ansåg att de hade gjort egna val som lett till kriminalitet.

ÖREBRO UNIVERSITY Department of Behavioural, Social and Legal Sciences C-essay in Social work, Advanced course 2006 To give up a criminal life style A study of motivation and protectional factors of juveniles after a sentence of institutional care or community work Emma Henriksson &amp; Karin Tengnäs ABSTRACT The purpose of the study was to investigate the factors that juveniles sentenced to institutional care or community work perceive as important for their decision to give up a criminal life style. The study approach was based on a few specific questions: (1) What aspects of the treatment have contributed to a motivation to abandon the criminal life style? (2) What have motivated the juveniles to make a decision to leave the criminal life style? (3) Are there any specific internal or external protectional factors that have been decisive for the rehabilitation process and, if so, are they linked to intrinsic or extrinsic motivation? The study rests on the theoretical foundation created by earlier research on institutional care, motivation and protectional factors. Interviews were chosen as a method to secure qualitative data and the interview manual was designed on the basis of themes that reflect the questions of the study. Six young people’s perception of their treatment is documented in the study, as well as their opinion on the effectiveness of the treatment. The report also sheds light on the factors that have generated their motivation for change and on the protectional factors that were important, and on how these factors were linked to intrinsic and extrinsic motivation. The result indicates that in general the juveniles were unsatisfied with the treatment they had received at the institution. The supervisors at the organisation K.A.M.P., which they had all been in touch with, was perceived as being more important. All the six youth reported that they feel that they have changed and that their way of thinking is different. An important component in their process of change is the assessment they have made of the pros and cons of either continuing with the same behaviour or, alternatively, embark on another path. For several of the respondents the most important positive aspect attributed to a change was the expectation of freedom. The risk for further punishment was reported as the main negative consequence of continuing as in the past. In their final analysis the advantages with giving up the criminal life style outweighs the disadvantages, and so, they arrived at the conclusion that the criminal life style is not worthwhile. Their families and the supervisors at K.A.M.P have served as external protectional factors and extrinsic motivation. These factors have been synergetic with internal protectional factors such as reliance on their own general ability and on their ability to say no. A combination of all these factors has contributed to a process of developing intrinsic motivation. The respondents all describe a specific event, a turning point, as the starting point of this process. The result of the study and the theoretical analysis made indicate that there is a certain thematic pattern which is critical for a positive shift of behaviour. Support, trust, participation, reflection, attitudinal change and motivation are the positive themes that feature. Giving up a criminal life style is a process that is positively influenced by these themes and the outcome does in fact depend on all these parameters, which do also interact with each other. A conclusion is that, for an institution, it is important to create conducive conditions for the juveniles to generate intrinsic motivation. For such conditions to exist, individual approaches, emphasis on a family approach and a good relation between the youth and the care holder, are emphasized. / ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap C-uppsats i Socialt arbete C, 20 poäng 2006 Att lämna en kriminell livsstil En studie av ungdomars motivation och friskfaktorer efter en dom om institutionsplacering eller samhällstjänst Emma Henriksson &amp; Karin Tengnäs SAMMANFATTNING Studiens syfte var att undersöka ungdomars uppfattning om vilka faktorer som bidragit till att de, efter en dom om institutionsplacering eller samhällstjänst, beslutat sig för att lämna sin kriminella livsstil. Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats: (1) vilka aspekter i anslutning till behandlingsinsatsen har bidragit till ungdomens motivation till att lämna sin kriminella livsstil? (2) Vad har motiverat ungdomen till att bestämma sig för att lämna den kriminella livsstilen? (3) Finns det specifika interna eller externa friskfaktorer som varit avgörande för återhämtningsprocessen och är de i så fall länkade till intern eller extern motivation? Studiens teoretiska grund bygger på tidigare forskning om institutionsvård, motivation och friskfaktorer. Kvalitativa intervjuer har valts som metod och intervjumanualen är utformad efter teman som följer studiens frågeställningar. I studien redogörs för sex ungdomars upplevelse av behandlingsinsatsen och vad denna har bidragit till. Vidare belyses var ungdomarna har funnit sin motivation till förändring samt vilka friskfaktorer som varit av betydelse och hur dessa är kopplade till intern och extern motivation. Resultatet visar att ungdomarna överlag är kritiska till behandlingsinnehållet på institutionen. Kontaktpersonerna på organisationen K.A.M.P, som de alla varit i kontakt med, anses ha varit mer betydelsefulla. Alla ungdomar uppger att de har förändrats som person och nu tänker på ett nytt sätt. Vad som varit en viktig del i ungdomarnas förändringsprocess är den avvägning de gjort mellan för- och nackdelar med att fortsätta sitt beteende och med att genomföra förändringar. Den viktigaste positiva konsekvensen med en förändring uppger många vara friheten. Risken för påföljder anges vara den viktigaste negativa konsekvensen med att fortsätta som tidigare. Fördelarna med att lämna en kriminell livsstil har slutligen ansetts överväga nackdelarna, varför ungdomarna har kommit fram till slutsatsen att det kriminella livet inte är värt det. Familjen och kontaktpersonerna på K.A.M.P har fungerat som externa friskfaktorer och som extern motivation. Dessa har samverkat med interna friskfaktorer, såsom en tilltro till sin egen förmåga och en förmåga att kunna säga nej. En kombination av alla dessa faktorer har tillsammans bidragit till en process mot utvecklande av intern motivation. Ungdomarna beskriver alla en specifik situation, en vändpunkt, som varit början på denna process. I resultatredovisningen och analysen kan slutligen ett mönster urskiljas, där temana stöd, tillit, delaktighet, reflektion, attitydförändring samt motivation genomgående framträder. Processen att lämna en kriminell livsstil påverkas av och är beroende av alla dessa teman, vilka även i sin tur påverkar varandra. En av studiens slutsatser är att det är viktigt att på institutionen skapa förutsättningar för att ungdomarna ska kunna utveckla en intern motivation. För att en sådan ska kunna komma till stånd betonas vikten av individanpassning, inriktning på familjen och goda relationer mellan ungdom och behandlare.