The citizen is freer in a society that is perceived as open, but this leaves the individual to manage on the market by itself. When the liberation of the collective opens for the individuals to create their own welfare and the market thereby gaining greater influence in the individual's different lifeworld’s, we wonder if it can be seen in politics and, if so, how does the policy how does the policy respond to this development?We are looking for a comprehensive overall picture of modern sociology's view of individualization in order to use the driving forces and consumerism in a survey of how it is expressed in welfare policy. To see how individualization is expressed in welfare policy, we have used party platforms from Socialdemokraterna (the Social Democratic Party). Through the layout we have divided the work into two explanatory analysis parts, which we use to compile a result of the purpose of the work. The result clearly shows how the development towards individualization follows welfare policy developments, but since the policy has contributed to increased individualization, it will also focus on balancing the unfair social differences that become the consequences of an individualized society. / Medborgaren är friare i ett samhälle som framställs och uppfattas som öppet men individen utelämnas i och med detta allt mer till att självständigt klara sig på marknaden. När friställelsen från det kollektiva öppnar för individerna att skapa sin egen välfärd och marknaden därmed får större utrymme i individens olika livsvärldar, undrar vi om det kan ses i politiken och i så fall hur politiken svarar på denna utveckling?Vi söker efter en sammantagen helhetsbild av den moderna sociologins syn på individualisering för att använda drivkrafter och konsekvenser i en undersökning hur det yttrar sig inom välfärdspolitiken. För att se hur individualiseringen yttrar sig i välfärdspolitiken har vi använt oss av partiprogram från det Socialdemokratiska partiet. Vi har genom uppläggningen delat arbetet i två redogörande analysdelar som används för att sammanställa ett resultat av arbetets syfte. Det resultatet visar tydligt hur utvecklingen mot individualisering följer den välfärdspolitiska utvecklingen men att politiken sedan den bidragit till en ökad individualisering också kommer att inrikta sig på att utjämna de orättvisa sociala skillnader som blir konsekvenserna av ett individualiserat samhälle.

Studiens övergripande syfte var att utveckla kunskap om kvinnors erfarenheter av att i vuxen ålder drabbas av och leva med kroniskt nedsatt fysisk funktionsförmåga. Utöver studiens beskrivande och kunskapsgenererande syfte och frågeställningar hade denna även en ambition att bidra till utvecklingen av forskningsområdet ”hälsa och livsstil”. Studien baserades på aktiva intervjuer med fem kvinnor som i vuxen ålder drabbats av nedsatt funktionsförmåga, på grund av kronisk sjukdom eller skada. Analysen skedde i flera steg som successivt gav en breddad och fördjupad förståelse av kvinnornas berättelser. I ett första steg genomfördes en tematisk analys av innehållet i kvinnornas berättelser. Den tematiska analysen sammanfattades av hur kvinnorna själva genom olika retoriska stilgrepp betonade särskilt viktiga delar av sina berättelser. Det andra steget av analysen belyste berättelserna utifrån tidigare forskning och den symboliska interaktionismens perspektiv. Att studiens resultat relaterades till tidigare forskning och ett teoretiskt sammanhang ökade dess överförbarhet ytterligare. Studiens resultat låg i linje med tidigare forskning, det bekräftade bl.a. tidens betydelse under omställningen till ett liv med nedsatt funktionsförmåga, där kontrollen över livet återskapades genom planering av tillvaron så att krafterna räckte till det som upplevdes som mest angeläget, eller genom att krympa tiden till ett här och nu, och ta en dag i sänder och avskärma sig från osäkerheten inför framtiden. Det fanns även fynd som gick utöver vad tidigare forskning rapporterat. De kvinnor som ingick i studien rekonstruerade ur tidigare erfarenheter en ny identitet, med en livsstil i balans mellan omgivningen och den faktiska funktionsförmågan. Förhållanden som bidrog till en hälsosam livsstil var organiseringen i stödjande nätverk, och engagemang i ideella organisationer i vilka kvinnorna kunde uppleva den medkänsla som de stundtals sade sig sakna i mötet med vårdgivare och myndigheter. De kvinnor som medverkade i studien framstod som mer aktiva och kreativa än som var vanligt bland kvinnor med nedsatt funktionsförmåga i tidigare studier. Kvinnorna i studien berättade hur de tog initiativ till, planerade och genomförde längre livsprojekt, som satsningar på studier och eget företagande, vilket inte rapporterats vara vanligt i tidigare studier. Några kvinnor visade sin självständighet genom att inte villkorslöst acceptera vårdapparatens och myndigheternas beslut, utan motsatte sig sådant som motverkade deras strävan att förverkliga personliga mål. Kvinnorna stärkte självkänslan och utvecklade alternativa livsstilar och identiteter genom att ta vara på tidigare erfarenheter och ur dem konstruera nya livsstilar, präglade av relativ hälsa och välmående. Det skedde t.ex. genom att utveckla ett idrottsintresse i gemenskap med andra inom handikappidrotten, eller genom att vårda ett fräscht och ungdomligt utseende och bekräftas genom att medverka som modell vid modevisningar. Studiens resultat har betydelse för att stärka unga kvinnor, som drabbats av nedsatt funktionsförmåga i vuxenålder, men även för yrkesverksamma som möter kvinnor i samma situation och deras anhöriga. / The overall objective of the study is to develop an understanding oft he women’s experiences of suffering from and living with chronically reduced physical ability in adulthood. In addition to the study’s descriptive and knowledge-building objective, it also aims at helping towards developing research in the field of “health and lifestyle”. The study is based on active interviews with five women who have suffered from reduced physical abilities in adulthood, due to chronic disease or injury. The analyses were conducted over two stages that gradually provided a more in-depth understanding of the women’s stories. The first stage was to thematically analyse the content of the women’s stories. The thematic analyses was summarised by how the women personally, through various methods, emphasised specifically important parts of their stories. The second stage of the analyses used previous research and symbolic interaction perspectives. The study’s compatibility increased via the results of previous research and theoretical context. The results of the study were compatible with previous research, confirming such things as the significance of time while adapting to a life of reduced physical ability, where control over one’s life was restored either through planning day-to-day life, giving the individual enough energy for the essentials in life, or by compressing time to the here and now, taking one day at a time and shying away from the uncertainties of the future. There were also findings that exceeded what previous research had reported on. The women who took part in the study mapped out their social rights, and reconstructed an identity from previous experiences, with a lifestyle in balance between the world around them and their own expectations of their reduced physical abilities. Circumstances that contributed to a healthy lifestyle were women’s organising in social network and engaging in non-profit organisations, were they could experience the compassion that they sometimes felt was lacking when interacting with caregivers or governmental authorities. The women that took part in the study appeared more active and creative than was usual among women with reduced physical abilities from other studies. The women in the study explained how they took the initiative, planned and carried out extensive life projects, like study initiatives and starting businesses, which was not as common in previous studies. Some women displayed their independence by not unconditionally accepting healthcare and government authorities’ decisions, but opposed such things that were counter intuitive to their desire to realise personal objectives. The women bolstered their selfesteem and developed alternative lifestyles and identities by using previous experience, from which they could form new lifestyles, characterised by relative good health and wellbeing. This happened either by developing an interest for team sports with other athletes with disabilities, or by maintaining a fresh and youthful appearance, confirmed by modelling for a fashion show. The results of the study are important for strengthening women with impaired functional ability in adulthood, but also for professionals who meet women in the same situation and their relatives.

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en sjukdom som ökar globalt, huvudsakligen på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Genom hälsofrämjande åtgärder kan typ 2 diabetes förebyggas och undvikas.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser hos personer med typ 2 diabetes avseende hälsofrämjande åtgärder.Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga artiklar inom aktuellt ämne. Artiklarna har granskats och sammanställts under kategorierna Upplevelser avseende hälsofrämjande åtgärder och Upplevelser av råd avseende hälsofrämjande åtgärder.Resultat: Personer med typ 2 diabetes upplevde svårigheter i att förändra sina kostvanor och fysiska aktivitetsvanor. Kunskap om hälsofrämjande åtgärder fanns, dock saknades motivation och kunskap hur de skulle åstadkomma dessa. Råd och stöd från hälso- och sjukvårdspersonal, närstående och gruppbildningar upplevdes som en viktig faktor för genomförandet av hälsofrämjande åtgärder.Slutsats: Personer med typ 2 diabetes har behov av stöd från olika parter för att hälsofrämjande åtgärder ska kunna genomföras. Att förändra sina kost- och fysiska aktivitetsvanor har ibland upplevts svårt. Med stöd från hälso- och sjukvård, närstående och grupputbildningar kan strategier för hälsofrämjande förändringar skapas. Genom att möta personer i samma situation kan personer med typ 2 diabetes få ett positivt kunskapsutbyte. / Background: Type 2 diabetes increases globally, mainly due to an unhealthy lifestyle. Through health promotion interventions type 2 diabetes can be prevented and avoided.Aim: The aim of this study was to describe the experiences of persons with type 2 diabetes with respect to health promotion.Method: This study was a literature review based on 15 scientific articles within current subjects. Selected articles were reviewed and summarized in the categories Experiences about health promotion and Experiences regarding advice about health promotion.Result: Persons with type 2 diabetes experienced difficulties in changing their dietary habits and phyiscal activity habits. Knowledge of health promotion measures existed, however, they lacked the motivation and knowledge about how to achieve them. Advice and support from healthcare professionals, related parties and group education was an important factor in the implementation of health promotion measures.Conclusion: Persons with type 2 diabetes need support from different parties in order to implement health promotion measures. Changing their dietary and physical activity habits has sometimes been perceived as difficult. With support from health care, close relatives and group training, strategies for health-enhancing changes can be created. By meeting people in the same situation, people with type 2 diabetes can get a positive exchange of knowledge.

No description available.

Fenomentet vlogg, kort för video-blogg, har blivit en del av det moderna, digitala medielandskapet. Det har också blivit en del av människors liv när de följer skaparna och tittar på dess vloggar på en daglig basis.  Från följarnas perspektiv har vi undersökt vikten av människorna bakom vloggarna. Mer specifikt undersöker vi hur följare påverkas av skaparen av en vlogg och försöker förstå förhållandet mellan dem. Genom att intervjua personer i åldrarna 16-30 år, som följer minst en vloggare i kategorin livsstil har vi granskat teorier så som parasociala relationer, normbrytande och autencitet.   Resultatet tyder på att det parasociala förhållandet är otillräckligt för att förklara förhållandet mellan en följare och en vloggare. De främsta anledningarna till att man följer vloggare är; underhållning, intresse, inspiration och stöd. Dessutom fann vi att följare uppskattar vloggare som är autentiska och ärliga. Slutligen tyder även resultatet på att det kan finnas en skillnad mellan män och kvinnors följande av vloggar. / The phenomenon of vlogs, short for video log, has become a part of the modern digital media landscape. It has also become a part of peoples’ lives when they follow the creators and watch their videos on a daily basis.  From the perspective of a follower, we have investigated the importance of the people behind the vlogs. More specific, the aim of the study is to examine how followers are influenced by the creator of a vlog and try to understand the relationship between them. By interviewing people aged 16-30 years, that follow at least one vlog of category lifestyle-vlog. We have examined parasocial relationships, norm-breaking and authenticity theories.   The result suggests that the parasocial relationship is insufficient to explain the relationship between a follower and the creator of a vlog. The main reasons for being followed are; entertainment, interest, inspiration and support. Moreover, we found that followers appreciate and choose vlogs that are authentic and honest. Finally, the result also indicates that there may be a difference between men and women's following of a vlogger.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av västvärldens vanligaste folksjukdomar med direkt koppling till levnadsvanor och livsstil. Aktuell forskning visar att det finns goda möjligheter att förebygga insjuknande och utveckling av följdsjukdomar genom en hälsofrämjande livsstil. Primärvårdens distriktssköterskor har en viktig roll i det preventiva hälsoarbetet med att vägleda patienter till en hälsofrämjande livsstil. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever att genomföra hälsofrämjande livsstilsförändringar efter samtal med distriktssköterska i primärvården. Metod: Kvalitativ ansats med en beskrivande design har använts. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. I studien deltog 11 personer som haft diagnosen diabetes typ 2 i ett år eller mer och som kunde ge adekvata svar på frågor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Patienterna beskrev betydelsen av kunskap som central för att nå en ökad förståelse och komma till insikt om livsstilens betydelse för blodglukosnivå och behandling och de upplevde att distriktssköterskan vid diabetesmottagningen fyllde en viktig funktion för att understödja den lärprocessen. Med en tydligare förståelse för situationen upplevde patienterna en ökad motivation till att genomföra hälsofrämjande livsstilsförändringar. Slutsats: Patienterna upplevde att kunskap och information hade stor betydelse för att uppnå en god blodglukoskontroll och en hälsofrämjande livsstil. Det är betydelsefullt att primärvård och distriktssköterskor satsar resurser på rådgivning, blodglukoskontroller och egenvårdsutbildningar för att stärka förmåga och motivation till en hälsofrämjande livsstil. / Background: Type 2 diabetes is a global public health problem directly linked to poor diet and lack of exercise. Effective approaches are available to prevent type 2 diabetes and to prevent disease-related complications, and taking a lifestyle perspective is essential. Primary care nurses have an important role with disease-prevention when leading patients towards a health-promoting lifestyle. Purpose: To describe how patients with type 2 diabetes experience making changes towards a health-promoting lifestyle, after meeting with primary care nurses. Method: A descriptive design with a qualitative approach was used. Data was collected through interviews with 11 patients with a semi-structured guide of open-ended questions. Inclusion criteria for the study were as follows: patients diagnosed with type 2 diabetes for one year or longer who were able to respond adequately to questions. Data was analysed with qualitative content analysis. Main Results: Patients described knowledge regarding the disease as a key aspect when gaining understanding related to the bearing of lifestyle on blood sugar level and treatment of type 2 diabetes. They described that the primary care nurse had an important role in providing data and offering support whilst helping the patients taking a lifestyle perspective on diabetes. With a broader understanding of the condition the patients experienced an increase in motivation when making changes towards a health-promoting lifestyle. Conclusion: Patients described knowledge and understanding regarding the disease as key aspects to achieve a good blood glucose level and a health-promoting lifestyle. It is of great importance that primary care nurses invest resources in counselling, blood glucose monitoring and self-management education to increase motivation and ability of self-management and to support a health-promoting lifestyle.

Studien syftar till söka fördjupad förståelse för hur sex personliga tränare talar om de metoder de använder för att stötta klienter att nå förändring från en stillasittande till en fysisk aktiv livsstil. Med grund i Illeris lärteori samt den transteoretiska förändringsmodellen undersöks vilka pedagogiska metoder som kan skönjas i informanternas berättelser. För att nå informanternas subjektiva erfarenheter har insamling av data skett via semistrukturerade intervjuer. Ur en tematisk analys utkristalliserades centrala teman och subteman som ligger till grund för studiens resultat. Resultatet visar att informanterna främst utgår från individens känslor till den egna kroppen, till träning samt till det individuella målet i arbete med att stödja en livsstilsförändring. Vidare visar resultatet att det genom kommunikation och samspel skapas engagemang som främjar klientens utveckling.

The purpose of this study is to contribute with a greater understanding of how the participants of this study experience that the girl group, which they are a part of, on Facebook influence their self-identity. ● What does it mean for the informants to be a part of their respective girl groups onFacebook? ● What impact has the informant’s membership had on their offline identities? The study analyses six semi structured interviews. The analyses focus on individual’s selfidentity and consists of themes regarding Anthony Giddens theories about self-identity andthe effect of one's lifestyle and group identity, and Erving Goffman’s dramaturgy. The conclusions highlight that Facebook matter in the life of the participants which for instance has affected their offline identities to the extent that it has progressed and developed. For instance, the members confidence has grown since joining their respective groups, which also has led to a greater awareness. Furthermore, the conclusions of this study prove that participants use Facebook in an addictive manner, but instead of having a negative result ontheir lives it has had the opposite. The informants feel belongingness and a connection towards their respective groups.

Syftet med denna uppsats var att analysera varför människor väljer att bo i en ekoby samt vilka risker och framgångsfaktorer som kan behöva beaktas vid planeringen av en ekoby. Vid analysen undersöktes betydelsen av följande aspekter för boendevalet: ekologiskt byggda bostäder, social gemenskap, ekologisk livsstil och alternativt levnadssätt, självförsörjning och gemensamt arbete i ekobyn samt delaktighet i utvecklingen av ekobyn. Uppsatsen är av kvalitativ form och intervjuer har genomförts fem personer från tre ekobyar i Sverige. Intervjumaterialet har analyserats mot ett teoretiskt ramverk. Resultatet visar att flertalet av aspekterna var av stor vikt för valet att bo i en ekoby. Aspekterna med störst betydelse var ekologiskt byggda bostäder, social gemenskap, ekologisk livsstil och alternativt levnadssätt samt delaktighet i utvecklingen av ekobyn. Självförsörjning var av mindre vikt och frågan om gemensamt arbete splittrade informanternas åsikter mest. De risker och framgångsfaktorer som bör beaktas vid planeringen av en ekoby var framför allt att ha en gemensam vision och värdegrund, en tydlig mötesstruktur och proaktiv krishanteringsplan, fysisk planering som främjar spontana möten, tydlig kommunikation och uppstyrda möten samt en bra relation till närsamhället.

Introduktion: Fysisk aktivitet främjar hälsan och minskar risken för sjukdom och för tidigdöd. Enligt WHO är fysisk aktivitet kroppslig rörelse som höjer energiförbrukningen jämförtmed vila och aktiverar skelettmuskulaturen. Rekommendationerna för fysisk aktivitet är atten vuxen ska vara fysiskt aktiv 150 minuter per vecka med måttlig intensitet. Världensbefolkning är allt mer fysiskt inaktiv vilket kopplas till ekonomisk och teknisk utveckling.25 % av världens vuxna befolkning och en av tre svenskar når inte upp tillrekommendationerna. WHO anser att anställda ska möjliggöras mer fysisk aktivitet på sinaarbetsplatser för att motverka den negativa trenden. Syfte: Studien syftar till att belysa vilkainsatser som omtalas i forskningen som mest lämpade för att öka den fysiska aktiviteten föranställda med skrivbordsarbete där arbetet i huvudsak utförs stillasittande. Frågeställning:Vilka hälsofrämjande insatser är vanligt förekommande och syftar till att öka den fysiskaaktiviteten bland kontorsarbetare? Metod: En systematisk litteraturstudie. Genom ensökning i databasen PubMed inkluderades tio artiklar som granskades genom tematiskanalys. Resultat: Fyra teman identifierades i analysen: Miljöstrategier, Organisatoriskastrategier, Individuella strategier samt Beteendeförändring för långsiktig effekt. Detframkom också att sociala normer och normalisering av fysisk aktivitet spelar stor roll förökad fysisk aktivitet för skrivbordsarbetare. Slutsats: Studien visade att insatser somomfattar såväl miljöstrategier som organisatoriska- och individuella strategier kan skapaförutsättningar för ökad fysisk aktivitet och minskat stillasittande på arbetsplatser. Önskvärtvore om WHO och Folkhälsomyndigheten bidrog med rekommendationer för hurstillasittande arbete för skrivbordsarbetare ska brytas.