Övervikt har idag blivit den största kroniska sjukdomen världen över och anses vara den näst största behandlingsbara dödsorsaken. Patienter som blir medvetna om sin övervikt kan i större utsträckning gå ner i vikt än de som inte upplyses. Primärvården anses vara den enhet som har störst möjlighet att förmedla kunskap om levnadsvanor. Det är viktigt att med hjälp av livsstilsrådgivning stödja människor, distriktssköterskor anses vara den mest passande professionen för denna uppgift. Genom livsstilsrådgivning kan människor få en ökad kunskap och förståelse för hur vår livsstil påverkar vår hälsa. Initiativ till att ställa frågor och diskutera om levnadsvanor bör tas även när det inte finns en nära koppling till de besvär eller den sjukdom patienten söker för. Trots detta finns risk att livsstilsrådgivning utförs i bristande omfattning. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av livsstilsrådgivning med överviktiga vuxna som söker vårdcentral för andra besvär. Metoden var kvalitativ och genomfördes med ett semistrukturerat frågeformulär. Det väsentliga resultatet var att distriktssköterskorna upplevde livsstilsrådgivning som deras ansvar men att det var ett känsligt område. Trots detta upplevde flertalet av patienterna samtal om levnadsvanor som positivt. Livsstilsrådgivning beskrevs vara nedprioriterat av arbetsgivaren, trots primärvårdens preventiva ansvar. En önskan om förändring på arbetsplatsen var tydlig. Förändringarna som beskrevs var att livsstilsrådgivning skulle prioriteras av arbetsgivaren. Riktlinjer behövdes och utbildning krävdes för ett optimalt omhändertagande av överviktiga vuxna. Vidare önskades mer tid avsatt för området så att undersökningar och livsstilsrådgivning kunde möjliggöras. Ett behov av samarbete med andra professioner sågs också. Studien diskuterar hur livsstilsrådgivning skulle kunna hanteras med aktuella resurser utan förändring på arbetsplatsen men även arbetsgivarens ansvar för att distriktssköterskorna ska kunna bedriva en hälsofrämjande vård. Vidare diskuteras förslag på implementering av bland annat en modell för viktkontroll. Förslagen skulle sannolikt kunna bidra till ett förbättrat preventivt arbete inom primärvården. Distriktssköterskorna ansåg att livsstilsrådgivning var viktigt och kunde se flera fördelar med att prioritera det hälsofrämjande arbetet. / Overweight has now become the largest chronic disease worldwide and is considered the second largest treatable cause of death. Patients that become aware of their overweight may increasingly lose weight than those who are not informed. Primary care is considered to be the unit that has the best opportunity to mediate knowledge about living habits. It is important that by using lifestyle counseling support people, primary care nurses are considered the most suitable profession for this task. Through lifestyle counseling people can get a better knowledge and understanding of how our lifestyle affects our health. Initiative to ask questions and discuss about living habits should be taken even when there isn´t a close link to the symptoms or disease the patient searching for. Despite this, there is a risk that lifestyle counseling performed in the lack of scope. The purpose of the study was to lighten primary care nurses experiences of lifestyle counseling to overweight adults who seek health center for other conditions. The method was qualitative and was conducted using a semi-structured questionnaire. The important outcome was that the primary care nurses experienced lifestyle counseling as their responsibility but that it was a sensitive area. Despite this, most of the patient experienced talk about lifestyle habits as positive. Lifestyle counseling was described to be given lower priority by the employer, even though the primary cares preventive responsibility. A desire for change in the workplace was clear. The changes described were that lifestyle counseling would be given priority by the employer. Guidelines were needed and education required for optimal treatment of overweight adults. Further, there was a desire of more time set aside so that screening and lifestyle counseling could be made possible. A need for collaboration with other professions was also seen. The study discusses how lifestyle counseling could be dealt with current resources without change in the workplace, but also the employer´s responsibility to primary care nurses so they can conduct health care. Proposals on the implementation of including a model for weight management are also discussed. The proposals would likely contribute to an improved preventive work in primary care. Primary care nurses felt that lifestyle counseling was important and could see several benefits to prioritize health promotion.

In the report Ungar & Medier 2012/13, statistics show that the users of social media are becoming increasingly younger at age and that social media has become a natural part of children and young people's everyday lives (Statens medieråd, 2013). The purpose of this study is to examine how five teachers experiencing and think about social media's impact on their students and teaching. And also what effects the teachers describe that social media has contributed to in students' identity work. I have, based on the purpose of this study issued following questions: What is social media, according to the teachers?, How do the teachers think about their students' use of social media?, How do the teachers think that social media has influenced their teaching? And how do the teachers describe / experiencing the impact that social media has contributed to in the students' identity work? This study is made through a qualitative method based on interviews with five teachers. The results show that all of the teachers agree that social media is a part of our present. The teachers’ talk about various ways social media has affected their teaching, but most often the discussion has been about values, laws and regulations, concerning the etiquette on social media. The teachers’ believe that social media has had an effect on the children's identity. They believe that children today, focus on appearance, perfection, performance and material objects, which automatically will affect children’s self-image. According to the teachers, social media has created a new way to show appreciation between individuals, where they are appreciated by comments and likes. But let’s all agree that social media is a social place, where children can feel part of their social togetherness and culture.

<p>Denna uppsats studerar fotbollssupportrarna i deras roll som konsumenter men framförallt som producenter – som värdeskapare. Syftet är att kartlägga och ana­ly­sera deras kommunikativa praktiker för att på så sätt ta reda på i vilken omfattning de producerar värde för sina fotbollsklubbar. Utgångspunkten är att supportrarnas identitetssökande supporterskap i kombination med projicering har stor betydelse för hur starka de band blir som knyts med fotbolls­klubben. Projiceringen syftar till att få bilden av klubben att passa in i den egna livsstilen. Emellanåt uppstår situationer då det är svårt att upprätt­hålla denna bild, exempel­vis då supportrarna för­väntas arbeta ideellt i elitfotbollsklubbar som allt­mer framstår som det de egent­ligen är; vinstdrivande företag.</p><p> </p><p>Forskningen har hittills bara ställvis beaktat supportrarna som värdeskapare för klubbarna och fotbollen. En central del i uppsatsen är därför att undersöka hur supportrarna skapar dessa värden och om klubbarnas strävan efter en mer köpstark publik leder till motsättningar mellan dessa och den traditionella publiken. Motsättning aktualiseras av att elitklubbarna anser att nya och ända­måls­enliga arenor har en avgörande betydelse för den ekonomiska utveck­lingen.</p><p> </p><p>Fallstudien Kalmar FF visar att klubben, med hjälp av en ny arena, strävar efter att attrahera nya publiker med större köpkraft och betalningsvilja än tidigare. Detta bekräftas tydligt, inte minst genom närvaro av sponsorloger, men en förmodad frånvaro av ståplatser. Om dessa har det uppstått en såväl konkret som symbolisk kamp mellan klubben å ena sidan och supportrarna å den andra. För supportrarna är ståplatserna en viktig del av identiteten och traditionen, för klubben förknippas ståplatser med det gamla och mindre lönsamma.</p><p> </p><p>Ur ett perspektiv är klubbens ståndpunkt ekonomiskt rationell, med fler sittplatser kan man sannolikt locka ny publik som kan betala mer. Ur ett annat perspektiv är den mindre rationell; man riskerar nämligen att förlora supportrar och deras många värdeskapande praktiker, bl.a. den karnevaliska närvaro som tycks utgöra en förutsättning för människor att vilja se fotboll på plats och via medierna.</p><p> </p><p>Analysen visar på en delvis ny dimension av supporterskapet, den värde­ska­pande, och visar därigenom hur vardagens konkreta handlingar är för­bundna med fotbollens ekonomi och det sportindustriella komplexet i stort.</p> / <p>This thesis is studying football supporters in their role as consumers but foremost as producers - as creators of value. The aim is to identify and analyse their communicative practices in order to see in what extent they produce value for football clubs. The point of departure is that the fandom based search for identity combined with projection has a great importance for how strong their ties to the football club will be. The purpose of projection is to make the club fit into the supporters lifestyle. Occasionally situations arise when it is difficult to maintain this image, such as when supporters is expected to work unpaid in the elite soccer clubs that more and more appears as what they really are, profit-driven companies.</p><p>Research has so far just occasionally considered supporters as value creators for the football clubs. A key part of this thesis is therefore to examine how fans create these values, and whether the football clubs desire for an audience with great purchasing power, leads to tensions between them and the traditional audience. The contradiction is on the agenda because the elite clubs believe that new and comfor­table arenas are crucial for their economic development.</p><p>The case study shows that the football club Kalmar FF, with the help of a new arena, is striving to attract new audiences with greater purchasing power than the traditional audience. This is clearly confirmed, especially by the presence of sponsor facilities, but with an assumed lack of terraces. This has generated a both practical and symbolic struggle between the club on the one hand and supporters on the other. For the supporters the terraces are an important part of identity and tradition because they are associated with the old and less profitable. From one perspective, the clubs position is economically rational; with more seating football clubs are probably able to attract new audiences who can pay more. From another perspective, the less rational, it runs the risk of losing fans and their many value-adding practices, including the carnival presence that seems to be a prerequisite for the audiences desire to watch football, both on the ground and through the media.</p><p>The analysis reveals a partly new dimension of fandom, the value-adding, and thereby shows how substantial everyday acting is bound to football economy and the sport industrial complex in general.</p> / En folkrörelse i medieekonomin: svensk elitfotboll och tv-pengarna.

Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag ett växande problem, detta på grund av att många individer har en ohälsosam livsstil. Dessa sjukdomar kan dock förebyggas eller förbättras genom att individerna genomför en livsstilsförändring. Detta kan ske genom att individerna förändrar sina levnadsvanor exempelvis alkohol, fysisk aktivitet, kost och så vidare. Studiens syfte är att öka förståelsen för vilka faktorer individer som är i en livsstilsförändring upplever påverka en livsstilsförändring. Detta ska studeras genom att undersöka vilka faktorer individerna som genomför en livsstilsförändring anser vara hinder, möjliggörande samt vilka yttre och inre faktorer som påverkade dem. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes vid datainsamling. Det genomfördes fem intervjuer på individer som är uppe i livsstilsförändringar. Dessa intervjuer transkriberades sedan för att kunna analyseras med hjälp av en manifest innehållsanalys. I resultatet framkom det många hinder som exempelvis dåliga mat-och motionsvanor och dålig självdisciplin. Faktorer som gjorde det möjligt att genomföra en livsstilsförändring ansågs vara bra mat-och motionsvanor, socialt stöd och bra självdisciplin. Utöver dessa faktorer ansågs inre och yttre faktorer var viktiga, att de var i riskzonen för en sjukdom och själv kände att det kunde förbättra den genom en förändring eller att det tidigare gjort en liknande förändring var några av dem. Vidare presenteras även vidare forskning inom områden som forskaren anser viktiga att studera vidare.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som allt fler personer världen över drabbas av. Studier har visat ett nära samband mellan livsstil och diabetes typ 2. Genom att ha en bra egenvårdsbehandling minskar personen med diabetes risken för senkomplikationer. Här har diabetessköterskan ett viktigt ansvar att arbeta både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande genom vägledning i egenvård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva diabetessköterskans erfarenheter av att vägleda personer med diabetes i egenvård. Metod: Mellan januari och mars 2016 genomfördes 16 stycken semistrukturerade intervjuer med diabetessköterskor inom primärvården. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys baserad på Elo och Kyngäs. Kategorier och underkategorier skapades sedan. Resultat: Innehållsanalysen har resulterat i tre kategorier; Grunden för engagemang, Kunskapsöverföring och Organisatoriska faktorer. Under respektive kategori finns 2-4 underkategorier. I resultatet kunde fyra huvudfynd ses vilka var; Diabetessköterskans möjlighet att skapa delaktighet, kunskapen hos både diabetessköterskan och personen med diabetes, grupputbildningarnas hälsofrämjande inverkan och teamets inverkan på vägledningen. Slutsats: Resultatet belyser vikten av att vägledningen bygger på kunskap och leder till ett ökat engagemang hos personen med diabetes. En väl fungerande kommunikation är avgörande för att nå de gemensamma målen samt att det finns ett fungerande team runt personen med diabetes som tillsammans arbetar mot samma mål. / Background: Diabetes mellitus is a chronic disease which affects more and more people around the world. Studies have shown a close relationship between lifestyle and diabetes type 2 and the importance of having a good self-care treatment to reduce the risk of complications. The diabetes nurse has an important responsibility to work with both health promotion and disease prevention through guidance in self-care. Purpose: The purpose of the study was to describe the diabetes nurse’s experiences of guiding people with diabetes in self-care. Method: 16 semi-structured interviews was performed during January – March 2016 with diabetes nurses who worked in primary care. The interviews were transcribed and analyzed using a qualitative content analysis. Result: The content analysis resulted in three categories; the ground for commitment, Knowledge transfer and Organizational conditions. The four main results in the study was: The diabetes nurse’s possibilities to create participation, knowledge that both the diabetes nurse and the person possessed,  group educations health promoting impacts and the team’s impact on guidance. Conclusion: The result highlights that guidance in self-care should be built on knowledge and lead to a higher level of engagement. A well-functioning communication is crucial to achieve common goals and that the team around the person with diabetes is working together towards the same goal.

Studiens syfte var att belysa hur idrottsföreningsaktiva 65+ beskriver erfarenheter avfysisk aktivitet och dess värde, och hur genusfaktorn skiljer grupperna åt. Teoretiskreferensram: En kombination av holistisk ansats, Bourdieus teori, genusteori ochsocialkonstruktivism. Metod: Idrottsföreningsaktiva 65+ rekryterades i denna studie,där damer kom från en golfförening och herrar från en frigymnastikförening. Totalt 3grupper deltog i denna studie där fokusgruppsintervjuer tillämpades för insamling avdata under två tillfällen. Dessutom skrev informanterna en dagboksanteckning, dettaför att i möte nummer två skulle diskussioner utgå de anteckningarna.Fokusgruppsintervjuerna spelades in med hjälp av digitala verktyg som sedantranskriberades noga och därefter analyserades med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Resultat: Analysen genererade två kategorier och sexunderkategorier, där resultatet visade att värdet av fysisk aktivitet handlar omfrämjandet av hälsa och det sociala umgänget, vilket var viktigt för de bådagrupperna. Samtidigt spelade det i detta avseende också roll vilka erfarenheter varjeinformant hade, detta då resultatet visade att de tyckte om att utföra fysiska aktiviteterutifrån eget intresse, behov, samt den miljö de befann sig i kombination med synen påkroppsideal. Det fanns tydliga indikationer på hur damerna och herrarna skilde sig åtgällande engagemang i fysiska aktiviteter som bland annat påverkas av smak ocherfarenheter beträffande sociala och kulturella aspekter. / The purpose of the study was to highlight how 65+ sports associated people describethe experience and value of physical activity, as well as how the gender factorseparates the groups. Theoretical Reference Framework: A combination of holisticapproach, Bourdieu's theory, Genus theory and Social constructivism. Method:Athletes 65+ were recruited in this study, ladies from a golf club and gentlemen froma free gym association. A total of three groups participated in this study where focusgroup interviews were applied for data collection on two occasions. In addition, theinformants wrote a diary, which meant that in the second meeting discussions wouldbe based on those notes. Focus group interviews were recorded using digital tools,which then where carefully transcribed and analyzed using qualitative contentanalysis. Result: The analysis generated two categories and six subcategories, wherethe results showed that the value of physical activity is about promoting health andsocial relations, which was important for both groups. At the same time the resultsshowed that they enjoyed performing physical activities based on their own interests,needs, view of body ideals and the environment where the performed the physicalactivity. There are clear indications of how the ladies and gentlemen involvement inphysical activities differ and how they are influenced by taste and social and culturalexperience.

No description available.

<p>Forskning har visat att förekomst av riskfaktorer för brottsrecidiv skiljer sig mellan vålds- och sexualbrottslingar. Ytterligare forskning behövs dock om skillnader mellan mer specifika brottskategorier. Syftet var att undersöka skillnader mellan män dömda för mord (n=363), dråp (n=110), rån (n=238), sexualbrott mot vuxen (n=71) respektive sexualbrott mot barn (n=57) avseende ålder, psykopatiprofil enligt PCL-R samt riskkaraktäristika bedömt med HCR-20. Resultatet visade att personer dömda för sexualbrott mot barn hade lägre förekomst av historiska riskfaktorer, lägre grad av psykopati, samt var äldre än övriga grupper. Gruppen dömda för dråp hade en lägre grad av psykopatisk personlighet (faktor 1) än de andra våldsbrottsgrupperna, mord och rån, medan de hade den antisociala livsstilen typisk för psykopater (faktor 2). Det omvända gällde för gruppen sexualbrott mot vuxen. Grupperna rån och mord liknade varandra på flertalet variabler, dock var personer dömda för rån yngre än samtliga grupper. Resultaten har betydelse för utformande av åtgärder avsedda att minska recidivrisken.</p>

<p>The aim of this study was to examine how individuals who have left a criminal lifestyle may experience their present life. A symbolic interaction approach was the theoretical framework for this research. Qualitative interviews were conducted with seven individuals who have stated having had and left a criminal lifestyle. The results showed that how individuals experience their present life is highly dependent on individuals’ own view of themselves as well as on how others view them. A sense of being judged on the basis of previous lifestyle and a strive to leave the criminal identity could be discerned. There seems to be of importance for individuals to separate themselves from their prior lifestyle, both in thought and action. By doing this, they demonstrate their change both to themselves and their surroundings. By con-demning their previous destructive actions but not themselves as persons, they can maintain a positive self-image. Making good and giving back to society also tends to be of importance. Furthermore the study indicates that individuals, in addition to a sense of belonging, need to experience both resemblance and contrast in interaction in order to fully be able to leave the criminal identity. Some implications for social work practise were discussed.</p>

<p>Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning. I studien har det framkommit att kvinnorna överlag har känt sig delaktiga och att de alla de facto har varit delaktiga i sin kriminella karriär. Alla kvinnor ansåg sig ha en förståelse av sin kriminalitet när de såg tillbaka på den. Det mesta tyder på att de under tiden de utförde sin kriminella handling hade en förståelse av sin kriminalitet. Vissa resultat kan dock tolkas som att de inte hade det. Under uppväxten upplevde majoriteten av respondenterna fler hinder än möjligheter men det har varit svårt att få fram exakta uppgifter om uppväxtförhållandena i denna studie. Kvinnorna betraktade sig inte som offer utan som subjekt, det vill säga de ansåg att de hade gjort egna val som lett till kriminalitet.</p>