Att leva med den kroniska sjukdomen diabetes mellitus typ 2 kan innebära att personen själv behöver utföra förändringar i sin livsstil för att behandla sin sjukdom vilket för vissa kan innebära en helt ny livsstil. Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 2. En kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv valdes som metod. Analysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) med en manifest ansats. Totalt analyserades 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i fem kategorier; Behöva ta ansvar och kontroll, Känna motivation och hälsa, Önska förståelse och bekräftelse, Kämpa med tvivel och utmaningar och Vilja ha socialt stöd. Deltagare beskrev upplevelser kring att de fullt ut eller delvis hade huvudansvaret över sin egen vård. Motivation och kunskap var betydelsefull för livsstilsförändringar och hälsa. Det fanns en önskan hos deltagare om att få utökad information och kunskap samt socialt stöd. Livsstilsförändringar kunde upplevas utmanande då de påverkade livet och det fanns barriärer för att lyckas utföra dessa. Med hjälp av motivation, kunskap och stöd kan livsstilsförändringar upplevas hälsofrämjande. Ett personcentrerat förhållningssätt kan tillämpas av sjuksköterskan för att stärka personer i deras utförande av livsstilsförändringar. Denna studie kan ge en djupare förståelse för hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever livsstilsförändringar.

Studien syftar till att söka fördjupad förståelse för hur sex personliga tränare talar om de metoder de använder för att stötta klienter att nå förändring från en stillasittande till en fysisk aktiv livsstil. Med grund i Illeris lärteori samt den transteoretiska förändringsmodellen undersöks vilka pedagogiska metoder som kan skönjas i informanternas berättelser. För att nå informanternas subjektiva erfarenheter har insamling av data skett via semistrukturerade intervjuer. Ur en tematisk analys utkristalliserades centrala teman och subteman som ligger till grund för studiens resultat. Resultatet visar att informanterna primärt utgår från individens känslor till den egna kroppen, till träning samt till det individuella målet i arbete med att stödja en livsstilsförändring. Vidare visar resultatet att det genom kommunikation och samspel skapas engagemang som främjar klientens utveckling. Förkortning av begreppet personlig tränare som används i detta arbete: PT, PT:n, PT:s, PT:arna.

Den här uppsatsen handlar om hem i Sverige, platserna där hemmen är lokaliserade, samt om de boende och deras inredningar. Fokuset ligger på människors identiteter, livsstilar och smak, samt stadsutveckling. Syftet med den här uppsatsen är att i mer generella termer diskutera stadsutvecklingen i förhållande till hemmets utveckling. Frågeställningarna är: Hur ser idealhemmet ut enligt tidningen Sköna hem? Vilka ord är återkommande i beskrivningen av idealhemmet? Vilka diskurser finns i Sköna hems diskursordning? Vilken stadsutveckling leder dagens hem åt? Målet är att skapa ett utrymme för diskussion kring de funna diskurserna och placera in dem i ett samhälleligt sammanhang. Varför är den här undersökningen viktig? Då hemmet blivit till en livsstilsmarkör hos människor, så är det viktigt att se dess inverkan och konsekvenser på staden ur ett samhällsplanerarperspektiv. Hemmet kommer först att undersökas teoretiskt. Bland annat undersöks vad ett hem är, men även vad ett idealhem är. Hemmets utveckling med nedslag i 1800-talets borgarklass kommer också att belysas. Likaså kommer klass och livsstil att behandlas utifrån Bourdieus teori om symboliskt och ekonomiskt kapital. Klassbegreppet kommer sen att utvecklas kring Floridas teori om den kreativa klassen. Den kreativa klassen tycks också vara en anledning till gentrifiering av staden. Därav undersöks även det begreppet. Plats och identitet, samt medias påverkan är även viktiga områden som kommer att kasta ljus över hemmet som objekt. Uppsatsens slutsatser var att idealhemmet enligt Sköna hem, samt de återkommande orden var: ny, gammal, köpt, arv, Ikea, byggd, renoverad, skapad, special, arkitekt, klassisk, vacker, känsla, stad och land. De diskurser som hittades i Sköna hems diskursordning var: Den överordnade journalistiska huvuddiskursen, inredningsdiskursen, hemtrevnadsdiskursen, autenticitetsdiskursen samt stad- och landdiskursen. Vad indikerar detta? En slutsats kan vara att stadsutvecklingen i framtidens städer och regioner kommer att bli allt mera segregerade och polariserde. Det kommer också att bli viktigare var människor bor. Estetisering och unika värden kommer att öka i dragningskraft för bostäder och stadsdelar samt platsidentiteten för stad och land kommer att öka. Vissa människor kommer att vilja bo centralt medan andra kommer att vilja bo lantligt. Det kan även bli nya typer av trädgårdsstäder. Övriga slutsatser är att gentrifieringen drivs på av Sköna hems inredningsdiskurs, samt att Sköna hems hemtrevnadsdiskurs förmedlar både en traditionell och modern bild av kvinnan.

In 2012, the school inspection released a report about the education in Physical Education being incomplete. The subject section “Health and lifestyle” is dropping of in the education and the practical subject section “movement” is being prioritized. This may constitute students neglected vital knowledge on health and the “life-long learning” may therefore take damage. This study investigate, through qualitative deep interviews, the opinions of three High School PE teachers and three High School principals, considering the subject section Health and lifestyle, the distribution of educational time and if the respondents believe it would be beneficial for the students to divide the subject into two separate subjects. The results of the study shows that the respondent’s sees individual health as the key to balancing life, and that knowledge about health and lifestyle is hugely important. The respondents that are teachers’ experience that the students aren’t receiving a complete education. The respondents consider that the purpose of Physical Education is to introduce the students for a life-long learning. Despite the educational goal, health and lifestyle isn’t prioritized by the teachers. The majority of the respondents are positive to splitting the subject into two. Mainly for a more focused health education and greater emphasis on health within the school world. As a consequents of the results above, the majority of the respondents are in favor of a subject separation. Mainly to be able to have a bigger emphasis on health and a more concentrated health education, but also for promoting the life-long learning.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ två är en kronisk sjukdom som medför risk för svåra komplikationer, nedsatt livskvalitet och för tidig död. En viktig del i behandlingen består av egenvård i form av förändrad livsstil avseende fysisk aktivitet, glukoskontroll och hälsosam kost. Med förändrade kostvanor kan progress och symtom minska. Trots utbildning via sjukvården och fördelar med behandling är följsamheten dålig. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av egenvård i samband med diabetes mellitus typ 2, med fokus på kost och följsamhet av kostråd Metod: En metasyntes genomfördes med stöd av Noblit & Hare´s (1988) metod, metaetnografi, 14 artiklar med kvalitativ design granskades och syntetiserades.  Resultat: Personer med diabetes mellitus typ två upplever utmaningar att följa kostrekommendationer i det dagliga livet kopplat till kunskap och olika sociala sammanhang. Vissa personer känner att de blir dömda och upplever känslor av skuld över att inte lyckas med att förändra kostvanor, eller skuld över att vilja leva som vanligt. Att ändra kostvanor innebär för vissa att omvärdera tidigare värden, intressen som personen tagit för givet eller identifierat sig med. Det är en process att förändras. I vissa fall är brist på motivation och tvivel på den egna förmågan överhängande. Genomgående är att personer upplever att det är utmanande och ansträngande att genomföra förändring eller att förändras. De som har positiva erfarenheter upplever acceptans, motivation som kommer inifrån och en känsla av kontroll. Resultatet består i tre teman, ”Utmaningar i det dagliga livet”, ”Svårighet med förändring” och ”Ambivalens och motivation”, som tillsammans bildar en övergripande metafor; ”Att förändra eller förändras – Upplevelser i samband med kostbehandlad diabetes mellitus typ två”. Slutsats: Genom att tillämpa personcentrerad vård kan distriktssköterskan ta del av personers egen berättelse och unika upplevelse av sin situation och i partnerskap planera omvårdnaden utifrån det personen själv värdesätter. Det är utifrån de egna värderingarna som personen kan finna motivation som leder till hållbara förändringar.

No description available.

Studien fokuserade på människors uppfattningar kring förändrade konsumtions- och transportvanor för att se om kortsiktiga förändringar i vardagliga vanor gjorda under Covid-19, även pålång sikt kan påverka och förändra individers livsstilsvanor. Syftet med studien var att undersöka vilka vardagliga anpassningar människor gör under Covid-19 krisen och se om det leder till mer hållbara beteenden som människor tror de kommer fortsätta med även efter krisen. En enkätundersökning utgjorde grunden för studiens datainsamling och totalt medverkade 106 respondenter. Studiens datamaterial analyserades med the scale effect och the composition effect. Studien förhöll sig i analysen även till två strategier, en svag och en stark, för att diskutera hållbarkonsumtion. Resultatet visar att (1) majoriteten av respondenterna arbetade färre antal timmarunder Covid-19 jämfört med före, (2) majoriteten ställde sig positivt till digitala möten, (3) måltiderköpta på eller från en restaurang minskade i samband med den minskade arbetstiden, (4), större konsumtionsmängder minskade generellt i de olika inkomstgrupperna men störst minskningsågs hos gruppen med högre månadsinkomst. Respondenterna med minst antal arbetstimmari april hade ökat sin konsumtionsmängd men även antalet personer under Covid-19, (5) respondenterna med lägst månadsinkomst åkte mindre bil jämfört med respondenterna som hade en högre inkomst. Slutligen, (6) spenderade en klar majoritet under en timme på kollektivtrafiken under Covid-19, där en andel av respondenterna motiverade en rädsla för att bli smittad och att sysselsättningen skedde hemifrån. Studien kan möjligen argumentera för att vardagliga anpassningar gjorda under Covid-19, såsom digitala möten och att arbeta färre timmar, skulle kunna främja ett mer hållbart beteende gällande konsumtion- och transportvanor. Detta motiveras med respondenternas egna uppfattningar av att färre spontanköp gjorts under Covid-19 då vistelse i butiker och på shoppingcenter minskade, färre bilresor till och från destinationer skett samt att behovet av att köpa eller beställa lunch och middagar från en restaurang minskat. / This paper focused on people's perceptions of changed consumption and transport habits to ex-amine whether short-term changes in everyday habits during Covid-19, can also affect and change individuals´ lifestyle habits in the long-term. The purpose of the study was to investigate what everyday adaptations people make during the Covid-19 crisis and see if it leads to more sustainable behaviors that people think they will continue with even after the crisis. The study was based on a survey and a total of 106 respondents participated. To analyze the study data, the scale effect and the composition effect were used. In the analysis, the study related to two strategies, one weak and one strong, to discuss sustainable consumption. The result shows that (1) the majority of respondents worked fewer hours during Covid-19 compared to before, (2) the majority favored digital meetings, (3) meals purchased at or from a restaurant decreased in conjunction with the reduced working hours, (4) larger consumption volumes generally de-clined in the various income groups, but the largest decrease was seen in the groups with higher monthly income. The respondents with the least amount of working hours in April had increased their amount of consumption and number of people during Covid-19, (5) respondents with the lowest monthly income drove less car compared to those with a higher income. Finally, (6) a clear majority spent under an hour on public transport during Covid-19 where a group of respondents motivated a fear of being infected and of working at home. The study could possibly argue that everyday adjustments made during Covid-19, such as digital meetings, and working fewer hours, could promote more sustainable behavior regarding consumption and transport habits. This is motivated by the respondents own perceptions of fewer spontaneous purchases during Covid-19 as fewer visits to shops and shopping centers occurred, fewer car trips to and from destinations occurred, and the need for buying or ordering lunch and dinner from restaurants was reduced.

Denna studie har haft som syfte att med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt belysa centrala faktorer som har en betydande roll för kvinnors avslut av den kriminella livsstilen. Undersökningen är baserad på fyra semi- strukturerade intervjuer med före detta kvinnliga gärningspersoner som avtjänat sitt fängelsestraff. Fokusen i studien har vidare varit att identifiera diverse vändpunkter.Resultatet av studien tyder bland annat på att föräldraskap har haft en betydlig påverkan på varför vissa av kvinnorna i studien funderat över att avsluta sina kriminella karriärer. Föräldraskap som vändpunkt har visat sig vara mer betydelsefull för vissa kvinnor i undersökningen än andra. Föräldraskapet för två av kvinnorna var en viktig drivkraft, dock inte en direkt vändpunkt. Vidare är partnerrelationer som vändpunkter betydelsefulla i endast ett fall. Forskning nämner äktenskap som en vändpunkt men är otydlig om icke-äktenskapliga relationer kan agera som en vändpunkt. Det framgår även att fängelsestraffet fungerade som en vändpunkt för två av kvinnorna. De negativa upplevelserna av straffet bidrog till dessa kvinnors positiva utveckling.Avslutningsvis tyder undersökningens resultat att kvinnornas egen vilja och motivation kan ha stärkts av de negativa upplevelserna från fängelset. Föräldraskapet för en av kvinnorna var, i kombination med fängelsestraffet en drivkraft som resulterade i avslutandet av den kriminella karriären. Detta öppnar en diskussion om möjligheten för att två vändpunkter kan finnas samtidigt. / The purpose of this study has been to highlight the main factors that play an important role for women’s desistance. Through a qualitative approach, this study is based on four semi-structured interviews with former female offenders whom have all served prison sentences. The aim of the study has been to identify turning points in the context of these four women.The results show that parenthood has had a major impact on most of the women. The women’s children have been a reoccurring thought when the women have considered the thought of leaving their criminal lifestyle. Despite this, the role of parenthood has been more significant for certain women more than others. In the case of two of the women parenthood has been an important factor, but not a direct turning point. Another turning point that has been identified is relationships with a partner. In only one of the cases has this been relevant. Previous research has found support for marriage as a turning point. It is still unclear whether regular partnerships can serve as a turning point in the same way as marriage could. The result of this study show that a prison sentence acted as a turning point for two of the women. The effects of the punishment as well as the negative experiences contributed to the prosocial development of the two women. Note that an important aspect of this context is that the women’s free will and motivation was amplified because of the punishment. For one of the women it was the combination of the punishment and parenthood that motivated the woman to end her criminal career. This particular case opens for a discussion regarding the possibility of two turning points co-existing.

The purpose of this degree project was to get increased knowledge about thedifficulties youth might face while disengaging from a criminal lifestyle, and thisfrom a professional perspective. To achieve this I interviewed four professionalsworking within the Social service and Prison and probation service. Whenanalysing the material the general theory of the process of “role-exit” (Ebaugh1988) was used, as well as the theory about criminality as lifestyle (Bergström2009) There are a number of both inner and outer factors seeming to createdifficulties to the process of “role-exit”. Insufficient social network and prosocialexperience as well as a number of specific thought patterns are some of those.Youth trying to disengage from a criminal lifestyle seem to go through a similarprocess as the general “role-exit”, the specific difficulties they face has partly todo with having to deal with a negative “Ex-role” while in contact with people andat the same time trying to create a new one.

Kriminalitet är ett stort och aktuellt samhällsproblem. Av denna anledning har vi valt att undersöka hur unga män som tidigare haft en kriminell livsstil förstår den egna vägen in i brottslighet. Studien har en kvalitativ ansats där vi har inhämtat det empiriska materialet via intervjuer med fyra män som innehar tidigare erfarenhet kring den kriminella livsstilen. Respondenterna delade med sig av sina tidigare livserfarenheter samt anledningen till att de valde den kriminella vägen. För att få kunskap om vägen in i kriminalitet har fokus varit riktat på de riskfaktorer som de intervjupersonerna ansåg ligga till grund för valet av den kriminella livsstilen. De riskfaktorer som framkom var att man växt upp i en splittrad familj, man var under ett identitetssökande och fann sin identitet genom att vara kriminell, man umgicks med personer som hade samma kriminella tankesätt som en själv, man kände svek från skolan, man saknade känslan av tillhörighet och strävade efter att tjäna snabba pengar i stor omfattning. Ytterligare en riskfaktor var att ungdomarna hade en avsaknad av låg självkontroll samt saknade konsekvenstänk. Vi har under studiens gång konstaterat att det inte finns en specifik orsak till varför man väljer den kriminella livsstilen. Det vi däremot kan konstatera är att det finns ett mönster samt olika anledningar till varför man väljer den kriminella livsstilen. Vi har genom vår studie fått ökad kunskap om och skapat oss en djupare förståelse kring anledningen till att man väljer den kriminella vägen.