Idag finns vetenskaplig evidens för att livsstilsförändringar kan sänka blodtrycket hos patienter med hypertoni. Rekommendationer vid behandling av hypertoni är i första hand hälsosamma livsstilsförändringar. Syftet var att belysa faktorer som påverkade patienters följsamhet till livsstilsförändringar vid hypertoni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databearbetning gjordes utifrån 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades. Därefter analyserades artiklarnas resultatdel och bearbetades för att finna faktorer som kunde påverka patientens följsamhet till livsstilsråd. Fyra kategorier framkom; patientens kunskap och inställning till sin hypertoni, behandlingsprogram och uppföljning, vårdpersonalens kunskap och bemötande samt sociodemografiska och kliniska faktorer. Resultatet visade vikten av att ge råd om livsstilsförändringar till varje patient utifrån den enskildes situation. Vid information är det viktigt att personalen har aktuell kunskap och kan delge den på ett motiverande sätt. För att minska antalet individer med hypertoni bör hälso- och sjukvården i större utsträckning prioritera hälsopromotivt arbete. Utbildning och stöd till personalen krävs för att kunna följa de senaste rekommendationerna som finns för hälsosamma livsstilsval. Studien visar hur betydelsefullt det är för patienter att få utbildning och stöd för att göra positiva livsstilsförändringar. / Today there is evidence based science which shows that lifestyle changes can reduce blood pressure in patients with hypertension. Recommendations for treatment of hypertension are healthy lifestyle changes. The aim was to examine factors that affect patient’s adherence to lifestyle changes when they got hypertension. The method was a literature study.  Data processing was made of 15 science journals. The science qualities of the journals were examined. After that the results in the journals were analyzed to find factors which could affect patient’s adherence to lifestyle changes. Four categories became clear; patient’s knowledge and adjustment to their hypertension, treatment program and follow-up, healthcare personnel’s knowledge and attitude and socio-demographic and clinical factors. The result showed that it is important that right information about lifestyle changes is given from the patient’s own situation. When information is given it is important that personnel have the latest knowledge and can give it in a motivated way. To decrease the number of individuals with hypertension and following diseases, healthcare services should prioritize health promotion. The personnel should receive education and support to be able to follow the latest recommendations there are for healthy lifestyle choices. Education and support is important for patients in their choice of making positive lifestyle changes.

Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället. Först ska myndigheterna ge den rätta hjälpen och skapa en bra relation med den före detta kriminella, den före detta kriminella ska bryta med sina gamla kompisar och skapa sig nya sociala relationer, det vill säga umgås med rätt personer. Att skapa en livsstil som inte innehåller någon kriminalitet utan skaffa struktur i form av bostad, jobb, körkort och även respekt genom att göra gott tillbaka till samhället. Då kommer den före detta kriminella få känslan av att räknas igen och bli accepterad. Analysen av materialet gjordes utifrån hinder och möjligheter med hjälp av tankar ifrån teoretikerna Zygmunt Bauman, Norbert Elias samt Ervin Goffman. Bauman talar om de konsumtionskrav som finns i samhället, följs inte dessa krav blir man som Goffman beskriver stigmatiserad till en viss status. Denna status presenteras som Elias talar om Etablerade och Outsiders. Att inte känna en tillhörighet till samhället i helhet, utan vara medlem i en viss grupp. Som före detta kriminell blir då det en svårighet att bryta sig ur och förändra denna stigmatisering.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka kulturprogrammet K specials profil kontra image, samt vad programmets medarbetare och tittare associerar till begreppet kultur. Metod: Studien är genomförd med kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer samt en nätundersökning. Resultat: K specials projektledare har en samlad bild av hur de vill att tittarna ska uppfatta programmet. Tittarna som har medverkat i denna studie har i många anseenden en positiv likartad uppfattning om programmet. Det finns dock en skillnad i hur en del tittare associerar till namnet K special, då namnet stundtals associeras med frukostflingor. Gällande kultur visar det sig att K special är en kultur i sig och utgör en livsstil hos tittarna som medverkar i denna studie. Både tittarna och programmets medarbetare ser begreppet kultur som ett samlingsnamn på livet och människors uttryck, allt som inte platsar inom ramarna för naturvetenskap. Det finns dock åsikter om att kulturbegreppet behöver ”dammas av” från finkulturstämpeln.

Uppsatsen syfte var att förstå hur fyra unga män formar sin identitet och sin livsstil genom sina användarprofiler och sitt beteende på Facebook. Arbetet beskriver även hur dessa personer anpassar sig efter andra användare och vilken funktion Facebook fyller i deras identitetsprocesser. Materialet består av fokusgruppsintervjuer, personliga intervjuer och uppföljningsenkäter. Den information som materialet genererade visade att de unga männen till stor grad anpassar sig efter omgivningen på Facebook. Facebook är en stor del av de studerade individernas vardag och är en bidragande faktor till deras självbild. Det finns ett behov att inte missa några händelser och därför är en aktiv användning viktig då männen annars upplever att de försämrar sina chanser att befästa sin identitet och livsstil på sidan. Undersökningen visar även att deltagarna framförallt anpassar sig efter potentiella partners.

Sydafrika är ett land som är svårt drabbat av hiv smitta, drygt 10 procent av landets befolkning är smittade. Största andelen av dessa lever i provinsen KwaZulu-Natal vilken även har valts att utföra studien i. För att minska den hiv epidemi som råder och som leder till en sämre samhällsutveckling är det av högsta prioritet att arbeta förebyggande mot denna spridning. Syftet med studien har därför varit att undersöka hur en livsstil kan förbättras bland skolelever samt hur eleverna kan bli mer delaktiga i det hiv förebyggande arbetet. För att uppnå studiens syfte har en deltagande observation genomförts. En organisation som arbetar förebyggande mot hiv/aids för ungdomar i åldern 13-20 år har observerats då de har bedrivit sitt arbete ute bland elever på skolor. Det datamaterial som samlades in vid dessa tillfällen analyserades och sammanställdes för att sedan skapa ett resultat. Resultatet visade att kommunikation och information är viktigt för att öka elevernas kunskaper om hiv/aids samt stärka dem i sin tro på sig själva för att kunna förändra deras livsstil. / South Africa is a country which is hard injured by hiv infection, over 10 percent of the population is infected. The largest share of those is living in the province of KwaZulu-Natal, which also has been selected to conduct the study in. In order to reduce the hiv epidemic that exists, and that leads to a poorer community, it is of highest priority to work preventive against this proliferation. The purpose of this study was therefore to examine how a life can be improved among school students and how students can become more involved in the hiv prevention. To achieve the purpose of the study, a participant observation carried out. An organization that works towards preventing hiv/aids for young people in the age of 13-20 years old, have been observed when they have carried out their work with students at schools. The data gathered on these occasions was analyzed and summarized and then a result was created. The results showed that communication and information is essential to enhance students' knowledge of hiv/aids and strengthen them in their belief in themselves to be able to change their lifestyle.

Frivillig enkelhet är en livsstil/rörelse som tar avstånd från cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhängarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till självförverkligande, förestående miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förståelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och välbefinnande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgångspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrån Bourdieu (1984) och värderingar utifrån Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-värderingsmodell användes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och välbefinnande går att kombinera. Medierande faktorer var en inre värdeorientering med starka moraliska inslag och autonomi att förverkliga sina kreativa och moraliska projekt som ger en upplevelse av autenticitet. Den moraliska identiteten tycks vara mer central för de ”holistiska förenklarna” än för de ”starka förenklarna” enligt Etzionis (1998) indelning. För de starka förenklarna framträder de personliga kreativa projekten som det mest centrala i livsstilsvalen och identiteten. Den teoretiska ramen visade sig vara användbar för beskrivning och förståelse av de frivilliga förenklarnas identitetskonstruktion och välbefinnande. / Betyg: VG Examination: 2011-06-15

The aim of this study is to increase understanding about addiction recovery. More specifically, we want to know what people who have had problems with alcohol and/or other drugs perceive as helpful and important for their recovery process and how we can understand this process. The study was conducted by means of qualitative semi-structured interviews with four people who have had alcohol and/or other drug problems. The analysis is based on a transtheoretical model of change from addictive behaviours, coping, interactionist theories and also a recovery perspective, inspired by research on recovery from mental illness . Main findings are that recovery from addiction can be understood as an individual process that takes place in a social context and can follow expected phases, although there are large individual differences in the process. Through the recovery process it has been of importance to the participants in the study to redefine themselves and their problems, get support from others, find ways to cope with their problems, get involved in meaningful activities and to expand their social roles. Internal and external processes that are not directly related to drug use also appear to be important for the recovery from addiction.

Med denna uppsats har vi velat ta reda på hur singlar över 30 år upplever sitt singelskap samt hur de förhåller sig till att inleda partnerskap och att skaffa barn. Singel är ett begrepp som inrymmer många olika aspekter och perspektiv. Genom individuella intervjuer har vi tagit del av 4 kvinnliga singlar och 4 manliga singlars egna upplevelser, alla är över 30 år och bosatta i mellan Sverige. Vi har analyserat det empiriska materialet vi fått fram med hjälp av vår teoretiska utgångspunkt som berör modernitetens samhälle där individen skapar sin självidentitet och livsstil utifrån sin kontext. Singlarna har givit oss en bild av deras liv och deras inställning till den norm om parrelationer och att skaffa barn som finns i vårt samhälle. Det empiriska materialet vi fått tillgång till har tolkats och analyserats med hjälp av Grounded theory. Vårt resultat visar på individens strävan efter känslan av frihet och oberoende. Singlarna är nöjda över sin livsstil men uppger att det kan finnas en saknad av någon ibland. En ambivalens uppstår mellan deras känsla av frihet till den ensamhet de kan uppleva. Upplevelsen av singelskapet och synen på partnerskap och barn mellan män och kvinnor visar sig inte vara så olik. / In this paper we wanted to find out how singles over 30 years experience their position as singles and how they relate to initiate partnership and having children. Single is a term that covers a number of aspects and perspectives. Through individual interviews, we’ve taken note of 4 female and 4 male singles own experience, they’re all over 30 years old and live in central Sweden. We’ve analyzed the empirical material based on the knowledge from our theoretical basis on the modern society that reviles how the individuals creates their own identity and lifestyle. The singles have given us an understanding of their lifestyle and their attitude to the norm of intimate relationships and having children in our society. The empirical material we had access to has been interpreted and analyzed using the Grounded theory. Our results indicate that the experience of freedom and independence is a requisite to the individuals. The singles are pleased with their lifestyle but state that they, at times, yearn the intimacy from a relationship. A feeling of ambivalence occurs when their need for freedom collides with the loneliness they occasionally experience. The experience of solitude and views on partnership and having children between men and women turned out not to be very different.

Through the different stages of life people have different requirements for their homes. The requirements changes depending on people’s life situation, lifestyleand age. Depending on where people are in life they live in different place, often in areas with other people who are in the same stage of life. In Sweden, this separation has always been noticeable, sometimes more than other. To minimizethis separation it’s required to take measures that make people from different stages of life come together. By offering people a home that suits them in an area with a high degree of differentiation, people from different stages are brought together. This refers to differentiation regarding apartments, houses, shops, workplaces and social service functions. Collecting apartments that suits different consumer groups in one single block leads to a higher degree of understanding among neighbors and make people from different generations come together. When the block is supplied with workplaces, shops, coffee shops and restaurants along with other social service functions a city life is created which resembles Sweden during the 1950’s. A society where once work, stores and social functions were important to have in your surrounding area. This is reflected in a richer urban life and a higher degree of movement in the neighborhood. / Genom livet ställer människan olika krav på sin bostad. Kraven beror på människans livssituation, livsstil och ålder. Beroende på var i livet människan befinner sig bor denna på olika platser, ofta i områden med andra människor som befinner sig i samma skede av livet. I Sverige har denna uppdelning alltid funnits och i vissa perioder varit större än i andra. För att minimera denna uppdelning krävs åtgärder som för människor från olika skeden i livet samman. Genom att erbjuda människor en bostad som passar just dem i ett område med en hög differentieringsgrad, förs människor från olika skeden samman. Detta avserdifferentiering gällande lägenheter, bostadshus, butiker, arbetsplatser och servicefunktioner. Att samla lägenheter som passar olika konsumentgrupper i ett och samma kvarter leder till en högre grad av förståelse mellan människor i olika livssituationer och sammanför generationer. När kvarteret också förses medarbetsplatser, butiker, café och restaurang samt andra servicefunktioner skapas ett stadsliv som kan liknas vid det som fanns i Sverige innan 1950-talet. Ett samhälle där arbete, affärer och service var viktigt att ha i närheten av bostaden. Detta innebär ökad rörelse och ett rikare stadsliv.

No description available.