Syftet med denna uppsats är att analysera hur människors val av boplats påverkar segregationen i Stockholm ur ett antropolgiskt perspektiv. Jag har valt att använda den välkänt fashionabla Stockholmsförorten Djursholm som exempel. Vad utgör exklusiviteten? Hur ser Djursholmarna på sig själva? Jag har använt mig av antropologisk litteratur och exempel från intervjuer ur professor Mikael Holmqvists bok Djursholm: Sveriges ledarsamhälle. I samband med detta har jag gjort egna observationer och fotograferat. Djursholm bygger på tradition, förutsägbarhet och en symbolisk gemenskap. Många villor har stora parkliknande trädgårdar omgärdade av häckar, staket och grindar. Min tes är att Djursholm kan betraktas som ett grindsamhälle – en översättning från det kända engelska begreppet "Gated Community" – och bidrar på så vis till segregationen vilket jag kommer att utforska.

Bakgrund: Svenska förstföderskor blir allt äldre. Åldern då fertiliteten hos kvinnor är som högst sammanfaller för många med en tid i livet som innefattar olika krav och måsten. Ett stort antal kvinnor i fertil ålder har bristfällig kunskap om hur ålder och olika livsstilsfaktorer påverkar fertiliteten. Genom att undersöka kvinnors önskemål gällande information om fertilitet samt hur kvinnor önskar få denna information kan vården bättre anpassas efter dessa önskemål. Syfte: Att undersöka om svenska kvinnor i 18–45 års ålder önskar information om fertilitet samt på vilket sätt de önskar få denna information. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling genom webbenkät, sammanställd med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt besvarade 267 kvinnor webbenkäten, en majoritet, 67%, var i åldrarna 24–35 år. Hälften av kvinnorna, 52%, önskade i nuläget information om fertilitet och nästan hälften, 48%, hade önskat information tidigare i livet. En majoritet ansåg att information om fertilitet är lämpligt att ges vid preventivmedelsrådgivning av en barnmorska, samt att skolklasser ska bli kallade till informationsträffar om fertilitet. Sveriges regioner ansågs ha störst ansvar att informera om fertilitet. Slutsatser: Kvinnor i fertil ålder önskar i hög utsträckning information om fertilitet. Genom regionernas ansvar är barnmorskor som yrkesgrupp viktiga informatörer och folkbildare, främst genom preventivmedelsrådgivning.

Sedan covid-19-pandemins inträde i Sverige i mars år 2020 har vi uppmanats att hålla avstånd till varandra, och framförallt i början av pandemin betonades att den äldre befolkningen inte borde träffa människor utanför det egna hushållet om inte avståndet gick att säkerställa. Goda intentioner kan därför beskrivas ha utmynnat i negativa konsekvenser för denna del av befolkningen, delvis orsakade av att många äldre tvingats ändra livsstil. Syftet med denna studie är därför att med utgångspunkt i begreppen livsstil och självidentitet reflektera kring de äldres sätt att leva sina liv under covid-19-pandemin. Anthony Giddens (2014) menar att vår livsstil utgör en berättelse om vår självidentitet och berör själva kärnan av vårt jag, och det är också denna förståelse av begreppen som utgör den teoretiska referensramen. Semistrukturerade intervjuer med sju personer i åldrarna 70 år och uppåt visar att de äldres livsstil utmanas på många sätt och i synnerhet deras sociala livsstil. Särskilda prövningar uppstår för dem som inte träffar sina närstående fysiskt men de har alla hittat alternativa sätt att umgås. Somliga har dock valt att fortsätta träffa andra i en liknande utsträckning som tidigare men livsstilen har ändå utmanats på grund av inställda aktiviteter och framförallt för att många upplever att deras val inte uppskattas av omgivningen. Trots att de hanterat utmaningarna olika visar resultatet att detta är trygga individer och att deras sätt att leva under pandemin kan beskrivas styrka deras självidentitet vilket gör att denna vilar på en stabil grund. / Since the outburst of the COVID-19 pandemic in Sweden in March 2020, there has been a request of maintaining a social distance between one another in society. Especially in the beginning of the pandemic it was emphasized that elder people should limit the number of interactions and keep a safe distance. However, good intentions may have turned out into negative consequences for the elderly, partly caused by having been forced to a change of lifestyle. The aim of this study is consequently to reflect the lives of the elderly during the COVID-19 pandemic based on the concepts lifestyle and self identity. Anthony Giddens (2014) claims that our lifestyle represents a story about our self identity and that it touches the core of our own self, and his understanding of the concepts constitutes the theoretical frame of reference. Semi-structured interviews have shown how seven informers, aged 70 and older, express how lifestyles of the elderly have been challenged in many ways during the pandemic. Special trials arise for the ones that are not seeing others like they used to but they have all found alternative ways of interacting. However, some of the elderly have chosen to continue to interact like they used to but their lifestyle has still been challenged caused to cancelled activities, and above all because many of them feel that their choise to do so is not appreciated by the environment. Even though they are handling the challenges differently, the results show that they all are confident individuals and that their way of living during the pandemic even can strengthen their self identity.

Forskning visar på att bristande utveckling och kunskap preventivt inom existentiell hälsa möjligtvis påverkar ökningen av ett sämre hälsotillstånd och ohälsosam livsstil. Vikten av att utveckla kunskap inom existentiell hälsa men även att arbeta ur ett promotivt synsätt kan vara nödvändigt att effektivisera och framföra. Följande studie har därför fokuserat på att utveckla kunskapen om sjundedagsadventisters välbefinnande som nödvändigtvis kan effektivisera forskningsområdet, främst i Europa, där endast ringa forskning kring sjundedagsadventister och hälsa föreligger. Generellt förekommer mer kvantitativ forskning kring sjundedagsadventister och hälsa vilket leder till att få kvalitativa studier har tillämpats. Med hänsyn till detta är syftet med denna studie att belysa hur religionens betydelse stärker välbefinnandet hos sjundedagsadventister. En kvalitativ forskningsdesign med kvalitativ innehållsanalys tillämpades i form av semistrukturerade individuella intervjuer. Urvalet av deltagare innefattade medlemmar över 18 år från sjundedagsadventistiska kyrkan. Teorierna som tillämpades och kopplades samman i studien var Parks meningsskapande system och Van Deurzens teori. Resultatet från studien utformades av fyra huvudkategorier i form av hälsobudskapet, meningsfullhet, gemenskap och återhämtning. Slutsatsen i studien inkluderar och bekräftar tidigare studiers forskningsresultat kopplat till religionens betydelse på hälsan. Denna studie kan stå till grund för fortsatt kvalitativ forskning kopplat till sjundedagsadventister och välbefinnande men även generell forskning kopplat till religion och hälsa

Bakgrund: Patienter med hjärtsvikt upplever en rad olika omvårdnadsproblem och symtom. Egenvårdsråd inom hjärtsvikt minskar symtomen och dödligheten, dock finns det svårigheter inom livsstilsförändringar. Forskning visar även svårigheter mellan sjuksköterskan och patienten inom kommunikationen, främst i samtal om sjukdomsprognos eller döden. Vårdpersonalens attityd, tidsbrist och kunskapsnivån påverkar vårdkvalitén.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till patienter med hjärtsvikt.Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna som användes vid artikelsökning var PubMed och CINAHL. Analysen utfördes enligt en allmän översiktsmetod.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde flera olika utmaningar i omhändertagandet av patienter med hjärtsvikt. De upplevde bland annat brister i kontinuiteten för optimal behandling som de förväntas hantera samt brister i sitt etiska förhållningssätt i mötet med patienter. De upplevde även att kommunikationen och informationsöverföringen inte fungerade mellan verksamheterna för att kunna planera ett långsiktigt arbete och involvera patienten i sin egen vård. Det framkom också att det finns behov för ökad kunskap om telemedicin för att kunna stödja patienten i fortsättningen.Slutsats: Sjuksköterskor förväntas hantera olika utmaningar i det patientnära arbetet men även i samarbete med andra professioner. Samarbete krävs för att vården skall vara av god kvalité, nya verktyg för informationsöverföring kan därför vara nödvändiga. E-hälsa har visat positiva faktorer på vården genom minskade antal sjukhusbesök och att flera patienter kunde behandlas samtidigt, dock ses negativa delar inom kostnad och arbetsrutiner. Slutsatsen visar behov av ökad utveckling inom sjuksköterskans kunskapsläge. / Background: Patients with heart failure experience various nursing problems and symptoms. Self-care advice in heart failure reduces symptoms and mortality, however, there are difficulties in lifestyle changes. Difficulties between nurse and patient are most common in communication about disease prognosis or death. In addition, the staff’s attitude, lack of time and level of knowledge affect the quality of care.Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of providing care to patients with heart failure.Method: Literature review based on 15 scientific articles with a qualitative or quantitative approach. The databases used to search the articles were PubMed and CINAHL. The analysis was performed according to a general overview method. Results: The nurses experienced several different challenges while providing care to patients with heart failure, including lack of continuity for optimal treatment and lack of ethical approach when meeting patients. They also experienced communication and information transfer issues between various health care settings, which affected their long-term work and patient care. Finally, the results showed a need for increased knowledge about telemedicine in order to be able to support the patient in the future. Conclusion: Nurses are expected to handle various patient care challenges and collaborate with other professions. Collaboration is essential to provide care of good quality. New ways of information transfer may be necessary. E-health has shown positive and negative factors in health care. Several patients could be treated at the same time, and the need for hospital care could decrease. Negative parts are seen in cost and work routine. The conclusion shows the necessity for increased knowledge.

Bakgrund Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ökar globalt. Hanteringen av diabetes typ 2 innebär ett stort ansvar för individen för att inte utveckla allvarliga komplikationer. Sjuksköterskan har ett ansvar att utbilda och motivera individer med diabetes typ 2 för att förenkla utförandet av olika livsstilsförändringar. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter av motivation till genomförandet av livsstilsförändringar hos vuxna individer med diabetes typ 2. Metod Studien utfördes utifrån en icke-systematisk design och för att kunna besvara syftet sammanställdes 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsgranskades sedan utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag, vidare utfördes en integrerad dataanalys för att identifiera olika kategorier. Resultatartiklarna indelades i två huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Resultat De två huvudkategorierna som identifierades var inre motivation och yttre motivation. Sammanfattningsvis avhandlar den inre motivationen bland annat om hur känslor kring att leva med diabetes typ 2 och hur rädslan för komplikationer bidrog till att individer gjorde livsstilsförändringar. Den yttre motivationen handlar om stödet omgivningen bidrog med samt hur den kulturella och socioekonomiska faktorn hade en betydande roll för hur individer kunde hantera diabetes typ 2. Individerna ansåg att kost och fysisk aktivitet utgjorde hinder för att genomföra livsstilsförändringar, till exempel att kroppsliga besvär var ett hinder till att utöva fysisk aktivitet. Slutsats De motiverande faktorerna skilde sig åt mellan individerna. Av sjuksköterskan krävs ett personcentrerat förhållningssätt som utgår från patientens nuvarande livssituation för att på bästa sätt ge anpassad information och råd som betraktas vara rimliga i förhållande till individens förutsättningar. / Background Diabetes mellitus type 2 is a public health disease that is increasing globally. The management of diabetes mellitus type 2 requires a great responsibility for the individual, in order to not develop serious complications. The nurse has a responsibility to educate and motivate individuals with diabetes mellitus type 2 to simplify the implementation of different lifestyle changes. Aim The study aimed to explore experiences of motivation for the implementation of lifestyle changes in adults with diabetes mellitus type 2. Method The design of the study was a non-systematic review where 15 scientific articles were used to answer the aim. The articles were gathered using relevant keywords in the databases PubMed and CINAHL. The articles were quality reviewed by using Sophiahemmet University´s assessment form. An integrated analysis was used to identify categories. The result articles were divided into two main categories with associated subcategories. Results Two main categories were identified in the result, those were internal motivation and external motivation. In summary, the internal motivation refers to the feelings of living with diabetes mellitus type 2. Further, it includes how the fear of complications contributed to making certain lifestyle changes to avoid complications. Support from the surroundings is important to manage diabetes mellitus type 2, which can be referred to external motivation. Cultural and socioeconomic factors were also important in how individuals manage their diabetes mellitus type 2. Individuals considered that diet and physical activity were barriers and therefore had difficulties implementing changes. For example, that physical problems were a barrier to practice physical activity. Conclusions There were differences in which factors that were considered motivating for the individuals. The nurse requires to have a person-centered approach based on the patient´s current life situation, to provide adjusted information and advice that is considered reasonable in relation to the individual’s capability.

The purpose of the present study is to gain new knowledge about the underlying dimensions related to young men's entry into gang crime and the support that young men involved in gang crime can receive from professional actors to leave gang crime. In addition, the purpose is to analyze the importance of collaboration between professional actors in order to help young men's exit from gang crime. The study has a hermeneutic perspective with a qualitative starting point. Several semi-structured interviews have been conducted with various professional actors who work in connection with young men who want to leave the gang activities. The study is linked to two theories, Ebaugh´s exit process and social pedagogy. The result shows that collaboration with different professional actors is important and something that our Interviewees bring up is that actors collaborate especially with the social services. Although there are already several initiatives and support, several affected areas need to be developed. In addition, factors regarding preventive work must be improved. Efforts must be made at an early stage to prevent young men from joining gang crime. The study is focused on the social pedagogical work because much of the work with young men´s exit is about creating motivation for change work. It is important that the young men feel included in their treatment during the exit process.

Sammanfattning Studien handlar om fysisk aktivitet i förskolan, vad den betyder för hälsa och välmående där rörelseglädjen och utemiljön har en framträdande roll. Människor i dagens samhälle blir alltmer stillasittande, vilket ger ohälsosamma effekter på människan. Redan hos barn i förskoleålder märks inaktivitet som leder till rastlöshet, trötthet samt övervikt. Erbjuds barn god hälsa redan i förskolan, läggs grund för en välmående vuxen enligt Ohlsson (2015, s. 8). Vi ska titta närmare på vad utemiljön har för betydelse för barns fysiska aktivitet och rörelseglädje. Med denna studie är vår förhoppning att förskolan ska blir mer medveten vad utemiljön kan ha för betydelse för fysisk aktivitet och rörelseglädjen för hållbar utveckling samt hälsa och välmående.  Syfte Syftet är att öka förståelsen om relationer mellan utevistelse, rörelseglädje och fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt undersöks på vilka sätt utemiljön bidrar till fysisk aktivitet där det också uttrycks rörelseglädje. Frågeställningar Vilka lekar sysselsätter barnen sig med i utemiljön där fysisk aktivitet förekommer? På vilket sätt bidrar utemiljön till att erbjuda fysisk aktivitet?  På vilket sätt visas rörelseglädje i den fysiska aktiviteten? Metod Vi har genomfört kvalitativ barnobservation efter att analyserat fram populära platser att observera på, genom kvantitativ förstudie. Vi vill förstå/tolka relationer mellan utevistelse, rörelseglädje och fysisk aktivitet i förskolan. För att senare kunna analysera material för att förstå dessa fenomen i ett resultat kring utemiljö, rörelseglädje samt fysisk aktivitet. I studien ingår två förskolor, med totalt 29 barn där vi har genomfört studien på varsin förskola. Resultat Studien påvisar att relationer mellan utevistelse, fysisk aktivitet och rörelseglädje sker i en ömsesidig kontext. Resultatet pekar på att utemiljö som erbjuder rymd bidrar till möjlighet för fysisk aktivitet i förskolan, där spänning tenderar att locka. Studien visar på att barnen i sin utevistelse håller sig fysiskt aktiva i såväl motorisk lek som fantasilek där oftast rörelseglädje visas genom glädjeyttringar. Alla dessa handlingar i rörelse tolkas som fysisk aktivitet i utemiljö samt i social miljö eftersom analysen pekar på att barnen gärna upplever, eller utför, tillsammans där rörelseglädje råder i ömsesidig relation

Bakgrund: Kronisk hjärtsvikt är en sjukdom med stor dödlighet. Det är en komplex sjukdom när det gäller vård, egenvård och behandling. Omvårdnaden är viktig för att kunna stödja personer i deras egenvård. Syfte: Målet med denna litteraturöversikt var att belysa personers upplevelse av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: I denna litteraturöversikt söktes artiklar i databaserna Cinahl och Pubmed där 16 kvalitativa originalartiklar valdes ut. Resultat: I resultatet uppkom tre kategorier och två subkategorier. kunskap och information, livsstilsförändring och att känna stöd från familj och anhöriga. Under kategorin livsstilsförändring uppkom två subkategorier; svårigheter med livsstilsförändring och motivationer och anpassning av det nya livet. Egenvård kan vara svårt att utföra på grund av dålig ekonomi, brist på kunskap och motivation. Personer handskas med att försöka acceptera en ny livsstil. Diskussion: Personer med hjärtsvikt saknade information och hade en bristande kunskap när det kom till egenvård vilket ledde till att de kände sig inkapabla till att utföra egenvård. Det är av vikt att vårdpersonal stöttar, ger information på ett förståeligt sätt och även finnas tillgänglig för personer med hjärtsvikt. Slutsats: Att belysa personer med kronisk hjärtsvikts upplevelse kan bidra med ökad förståelse hos vårdpersonal. Ett stort behov av information och kunskap finns för personer med kronisk hjärtsvikt. Mer forskning kring detta område är av vikt för att kunna förbättra omvårdnaden och minska belastning i öppenvården och slutenvården. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

Uppsatsen utforskar Compact Livings hållbarhetsperspektiv. Hur design kan användas för att skapa en positiv erfarenhet hos allmänheten. Idén är att kommunicera och vidga förståelsen av hållbarhet med Compact Living. Det resulterade i en möbel som harflera funktioner (avskärmare, spegel &amp; anslagstavla) och som kanplaceras fritt för att arbeta med kreativiteten hos användaren. I utforskningen utfördes interjvuer och undersökning av marknaden därdet kom fram ett stort behov av förvaring. Ett negativt behov somuppfattades komma ifrån den ökande överkonsumtionen. Projektetsresultat bygger på en annan aspekt av Compact Living; Varierad eller Flexibel användning. Utvecklingen av resultatet bestod utav individuell idégenerering och workshops tillsammans med användare.I skapandet av modell användes skiss och cad för att ta fram formoch lätt hantering. Diskussionen tar upp bland annat defintionen avCompact Living och att ha kreativtet som en funktion.