Motivation till träning är en betydande faktor till att människor väljer att träna och en viktig del i skapandet av en hållbar livsstil med träning. Det är därför viktigt att ta reda på de bakomliggande motivationsfaktorerna till att människor väljer att träna, samt att motivation är en viktig del i skapandet av en hållbar livsstil med träning. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka som är de viktigaste motivationsfaktorerna till träning, i mån att främja hälsopromotiva insatser till träning. Metoden för studien är en litteratursökning där tidigare resultat inom ramen för träning jämförs och diskuteras i denna uppsats. Resultatet visar två variabler bakom vad som motiverar människor att träna, vilket är till nytta för träning för fysisk och psykisk hälsa. Slutsats är att de åtta funna motivationsfaktorerna för träning alla återkommer till de två variablerna fysisk och psykisk hälsa. Därför är också en slutsats för att förstå och hjälpa människor med motivation till träning bred i olika angreppssätt men alla med samma syfte om en övergripande hälsa både fysisk och psykisk. Denna studie understryker att motivationen för träning skiljer sig men hälsofrämjande arbete med motivation att träna bör allt syfta till den övergripande hälsan med både fysiska och mentala fördelar.

Bakgrund: Mer än en miljard människor har diagnosen hypertoni och sjukdomen är den främsta orsaken till kardiovaskulära sjukdomar. Förstahandsvalet vid behandling är åtgärder relaterade till levnadsvanor. Har inte åtgärderna tillräcklig effekt kan läkemedel vara nödvändigt. Ökad insikt i patientperspektivet kan ge bättre möjligheter att stödja patienter med hypertoni. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hypertoni. Metod: Litteraturöversikten innefattade tolv studier med kvalitativ ansats och analyserades utifrån Fribergs modell. Analysen genererade två teman och sex subteman som speglade olika upplevelser av egenvård. Resultat: Resultatet speglade två olika sidor av egenvård. Barriärer påvisade utmaningar med egenvård där oro och bristande motivation uttrycktes. Även bristande stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och implementerandet av egenvård i vardagen upplevdes utmanande. Möjligheter uttrycktes som upplevd kontroll och motivation till att förbättra hälsan med hjälp av egenvård. Slutsats: Upplevelserna skilde sig åt vilket speglar egenvårdens omfattning. Den enskilt viktigaste faktorn vid egenvård var graden av motivation där sjuksköterskans ansvar är att skapa eller stärka drivkraften. Individuella resurser påverkade patienternas förmåga till att leva hälsosamt och individanpassade råd gavpatienterna förutsättningar att bedriva en god egenvård. / Background: More than a billion people around the world have been diagnosed with hypertension and the disease is the primary cause of cardiovascular diseases. The primary choice of treatment are actions related to lifestyle. If the actions are insufficient, medication can be necessary. Increased insight into the patient´s perspective can give more possibilities to help patients with hypertension. Aim: The aim was to describe the patient´s experiences of self-care in hypertension. Method: The literature review included twelve studies with a qualitative method and the analysis model used was Friberg's model. The analysis generated two themes and six sub-themes which reflected different experiences of self-care. Results: The result reflected two different sides of self-care. Barriers expressed challenges with self-care were anxiety and lack of motivation were expressed, but also lack of support from health-care professionals and implementation of self-care in everyday life. Possibilities were expressed as experienced control and motivation to improve health with self-care. Conclusion: The experiences differed which reflected the extent of self-care. The most important factor in self-care proved to be the individuals degree of motivation where the nurse´s responsibility is to create or strengthen the motivation. Individual resources affected the patient´s capacity to a healthy living and individualized advice give conditions to manage self-care.

Människans förhållande till naturen är inte hållbart. Vi konsumerar mer än vad naturen kan återskapa och den utveckling våra mänskliga samhällen har måste göras hållbar för att vi ska ge framtida generationer möjlighet till ett bra liv. Men hur får man människor att ändra sig, vad är det som styr vårt handlande? Finns det sätt att kommunicera information som underlättar för mottagaren att ta den till sig och omsätta den i sitt liv, sin vardag och sin konsumtion?Syftet med detta examensarbete har varit att studera hur människor upplever och reagerar på information om hållbar konsumtion. För att studera syftet har en kvalitativ experimentell undersökningsmetod använts, som utgjorts av en kommunikationsmodell som testats i fokusgrupper. Resultatet av den empiriska studien visar att fokusgruppsdeltagarnas reaktioner på informationen kan påverka deras förhållningssätt till den. I fokusgruppernas diskussioner går det att se att deltagarna omsatt informationen, som kommunicerats till dem, till kunskap. Det visar på en ökad medvetenhet inför den miljöpåverkan som deras konsumtion bidrar med. Resultatet visar även att det går att utskilja en påbörjad medvetandeförändring till hållbar konsumtion hos fokusgruppsdeltagarna. Samtliga deltagare har i diskussionerna visat att de genomgått stegen i kommunikationsmodellen och de framförde enbart positiva åsikter om deltagandet i fokusgrupperna. Jag finner därmed grund för att kunna konstatera att användandet av kommunikationsmodellen fungerat väl. Examensarbete har visat att kommunikationsmodellen kan användas för att studera och analysera vardagliga interaktiva kunskapsprocesser utifrån ett miljövetenskapligt perspektiv. Men modellen har även en relevans utanför det akademiska området, som ett anpassningsbart och pedagogiskt verktyg för att kommunicera information till grupper av människor. / Humanbeings are today consuming more resourses than our planet can sustain in a longer period of time. We are depleting natural resourses and polluting the environment faster than ever before in the history of mankind, and the effects of our actions can be seen worldwide. We are now standing before a crucial point, where we have to make our societies sustainable in order to give future generations a fair chance of a good life. But how do we get people to change? What elements decised how we act? How can we communicate information in order to get people to change their everyday lifes and consumption patterns in a sustainable direction? The purpose of this thesis is to study how people react to information of sustainable consumption. The research in the study is based on a qualative and experimental approach. I have used a communicationmodel in small groups, in order to study how the individuals in the groups react to information of sustainable consumption.The result of this study shows the individuals reactions on the information influences how they see themselfs in relation to the enviromental problems. The results clearly shows that the individuals have transformed the information into knowledge. They also show an increased awareness towards sustainable consumption. This study also shows that the communicationmodel is an adaptable och pedagogic tool to communicate information to groups in order to get them to start changing their behavior.

Around 10% of women in fertile age have endometriosis, despite this there is little known about its origin. It can take years from the first experienced symptoms to an established diagnosis, which is done using invasive methods. A database from the Lucy application containing 11720 questionnaires with up to 41 questions each was examined for signs of associations between lifestyle factors and health indicators with endometriosis. The database was restructured and unusable questionnaires were pruned, leaving 5719 questionnaires for analysis. Questionnaires were assigned a label depending on whether the respondent had an endometriosis diagnosis, some other diagnosis or no diagnosis. Histograms were created for 36 questions to visualize answer distributions among the labels while wordclouds were created for 3 questions to determine commonly used words. Pearson’s chi-square test was performed on 24 questions to determine whether there were statistically significant differences in how respondents answered with regards to their diagnosis. Then, 26 questions were divided between seven question groups based on their similarities. The relative prevalence of endometriosis for every answer alternative was determined and compared withthe average for that group. This was then followed up by a multi-correspondence analysis for every question group. It was found that there are associations between endometriosis and 12 health indicators. These being: affected by infertility, always being tired, regarding own health as bad, having more than 100 birthmarks, severe chronic pelvic pain, dysmenorrhea, regularly whole-body pain, muscle stiffness, neck and shoulder tension, forgetfulness, concentration difficulties, regularly experiencing that stress worsens physical symptoms. No statistically significant association between lifestyle factors and endometriosis could be found in the survey database. There were findings of socioeconomic differences between respondents with endometriosis and those without a diagnosis which may have affected the result. / Runt 10% av kvinnor i fertil ålder har endometrios, trots detta är lite känt om dess ursprung. Det kan gå flera år från första upplevda symptom till en etablerad diagnos, som kräver invasiva metoder. En databas från Lucy applikationen med 11 720 enkäter upp till 41 frågor vardera undersöktes efter tecken på kopplingar mellan livsstilsfaktorer och hälsoindikatorer med endometrios. Som ett första steg omstrukturerades databasen och oanvändbara enkäter sållades bort, vilket lämnar 5719 enkäter för analys. Enkäterna blev tilldelad en etikett baserad på huruvida respondenten hade en endometriosdiagnos, någon annan diagnos eller ingen diagnos. Histogram skapades för 36 frågor för att visualisera svarsfördelningen mellan etiketter medan ordmoln skapades för 3 frågor för att bestämma vanligt förekommande ord. Pearsons chi-kvadrattest utfördes på 24 frågor för att bestämma huruvida det fanns signifikanta statistiska skillnader i hur respondenter svarade med avseende på deras diagnos. 26 frågor blev uppdelade i 7 olika grupper baserade på deras liknelser och den relativa utbredningen av endometrios bestämdes för varje grupp och jämfördes med snittet i varje grupp. Slutligen följdes detta upp med multikorrespondensanalys för varje grupp av frågor. Det hittades associationer mellan endometrios och 12 hälsofaktorer. Dessa var: infertilitet, alltid vara trött, betrakta sin egna hälsa som dålig, ha fler än 100 födelsemärken, uppleva allvarlig kronisk bäckensmärta, dysmenorré, regelbunden helkroppssmärta, muskelstelhet, spändhet i nacke och axlar, glömskhet, koncentrationssvårigheter, regelbundet uppleva att stress förvärrar fysiska symptom. Ingen statistisk signifikant association kunde hittas mellan livsstilsfaktorer och endometrios från undersökningsdatabasen. Det hittades socioekonomiska skillnader mellan respondenter med endometrios och de utan diagnos vilket kan ha påverkat resultatet. / FEMaLe

Syfte: Studiens syfte var att studera munhygien- och kostvanor hos individer som arbetar natt inom vården. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med pappersenkäter som datainsamlingsverktyg genomfördes. Urvalet var nattarbetare inom vård- och omsorgssektorn på sju arbetsplatser i södra Sverige. Analys av materialet genomfördes i form av deskriptiv statistik som redovisas i text och tabeller. Resultat: Totalt deltog 73 nattarbetare. Studien visade att majoriteten borstade tänderna två gånger om dagen i två minuter med fluoridtandkräm. Cirka hälften av deltagarna (n=36, 49,3%) använde sig av extra fluoridtillskott, och 69,9% (n=51) utförde regelbundet approximal rengöring. Gällande kostvanorna visade resultatet en hög konsumtion av småätande mellan måltider och intag av sötade drycker. Dessutom missade en majoritet dagligen frukost, middag eller lunch. Slutsats: Studien visar att nattarbetare har goda munhygienvanor, men missar huvudmåltider vilket ger upphov till frekvent småätande som kan vara en risk för den orala hälsan. Det visar också behovet av ytterligare forskning för att förstå de underliggande faktorerna bakom nattarbetares hälsobeteenden. / Purpose: The aim of the study was to examine oral hygiene and dietary habits among individuals working night shifts in healthcare. Method: A quantitative cross-sectional study utilizing paper surveys as data collection instrument was conducted. The sample consisted of night-shift workers in the healthcare and social care sector at seven workplaces in southern Sweden. The material was analyzed using descriptive statistics, presented in text and tables. Results: A total of 73 night shift workers participated. The study showed that the majority brushed their teeth twice a day for two minutes using fluoride toothpaste. Approximately half of the participants (n=36, 49,3%) used additional fluoride supplements, and 69,9% (n=51) performed regular interdental cleaning. Regarding the dietary habits the results showed a high consumption of snacks between meals and intake of sweet beverages. Additionally, a majority missed breakfast, dinner or lunch daily. Conclusion: The study demonstrates that night-shift workers have good oral hygiene habits but tend to miss main meals, leading to frequent snacking, which may pose a risk to their oral health. It also highlights the need for further research to understand the underlying factors behind the health behaviors of night-shift workers.

Bakgrund: Barn och ungdomars hälsa och utveckling påverkas av deras levnadsvanor. Sunda levnadsvanor är grundläggande för att uppnå en god fysisk, psykisk och socialt välbefinnande för alla individer. Skolsköterskor spelar en central roll i arbetet för att främja och uppmuntra elevers redan hälsosamma levnadsvanor och uppmärksamma och vägleda när osunda levnadsvanor hos elever identifieras. Syfte: Syftet är att undersöka skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete inriktat mot att främja elevers levnadsvanor. Metod: I studien användes en kvalitativ design med en induktiv ansats. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Tio skolsköterskor deltog i studien. Resultat: Resultatet av analysen genererade tre kategorier och 10 underkategorier. I resultatet beskrivs skolsköterskornas erfarenhet av hälsofrämjande arbete inriktat mot att främja elevers levnadsvanor. Konklusion: Studiens resultat visar att skolsköterskors arbete med att främja elevers levnadsvanor sker både individuellt och i grupp, och präglas av samverkan både inom och utanför skolan. Resultatet tydliggör att skolsköterskors hälsofrämjande arbete kring levnadsvanor fokuserar på att alla elever har rätt till att uppnå bästa möjliga hälsa och att den personcentrerade vården genomsyrar arbetet. / Background: Children and adolescents' health and development are affected by lifestyle habits. Healthy lifestyle habits are fundamental for achieving good physical, mental, and social well-being for all individuals. School nurses play a central role in promoting and encouraging students' already healthy lifestyle habits and in identifying and guiding when unhealthy lifestyle habits are identified in students. Aim: The aim is to investigate school nurses' experiences of health promotion work aimed at promoting students' lifestyles. Method: A qualitative design with an inductive approach was used in the study. The data collection was carried out with semi-structured interviews and then analyzed according to qualitative content analysis. Ten school nurses participated. Findings: The result of the analysis generated three categories and 10 subcategories. The results describe the school nurses' experience of health promotion work aimed at promoting students' lifestyles. Conclusion: The results of the study show that school nurses' work in promoting students' lifestyles takes place both individually and in groups, the work takes place both inside and outside the school. The result makes it clear that school nurses' health promotion work around lifestyle focuses on the students right to achieve the best possible health and that the person-centred care permeates the school nurses’ work.

Denna uppsats utforskar musikens roll i människors vardagliga liv, hur den bidrar tillvälbefinnande och beteende. Genom att bygga vidare på tidigare forskning om musikens användning i vardagen, undersöker studien hur musik används i olika sociala sammanhang. Studien har tagit hjälp av tre teoretiska ramverk för att besvara forskningsfrågorna. Dessa var Uses and gratifications, medieetnografi samt mediegenerationer. Studien har använt sig av kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att musikens betydelse sträcker sig bortom underhållning och kan vara en viktig resurs för att reglera känslor, skapa atmosfärer och förbättra produktiviteten. En central del av studien är att analysera musikanvändnings roll i människors vardag samt vilka motiv och belöningar som ligger bakom. Studien belyser hur musik kan användas medvetet för att skapa olika stämningar, vilket i sin tur har en inverkan på individens beteende och interaktioner i vardagen. Studien kommer även fokusera på hur musikkonsumtion skiljer sig åt mellan generationer. Detta för att se vad digitaliseringen har tillfört enligt olika generationer. För att utforska förändringar i musikkonsumtion digitaliseringen och vad för har inverkan på musikkonsumenters rutiner och behov. Genom att analysera motiv och belöningar bakom människors musiklyssnande via dessa plattformar, ger studien insikter i hur teknologiska framsteg formar musikkonsumtionen och individens relation till musik. Slutligen betonar studien vikten av fortsatt forskning inom området för att utforska hur teknologin kan skapa nya beteendemönster och rutiner. Även vad medierna och förändringar i musikkonsumtion över tid, samt för att studera förståelsen för musikens roll i människors liv och samhälle. Genom att dra slutsatser från sådana studier kan detta bidra till en ökad förståelse för musikens mångsidiga och komplexa roll i individens vardag och livskvalitet.

Bakgrund: Patienter med psykisk funktionsnedsättning har sämre levnadsvanor än resten av samhället. Studier visar på att det finns problematik att motivera patienterna till hälsosammare levnadsvanor. Vårdpersonal tycker att det är en utmaning att hjälpa patientgruppen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att motivera patienter med psykisk funktionsnedsättning att tillämpa hälsosammare levnadsvanor.  Metod: Studien är i sin karaktär empirisk med en kvalitativ ansats. Data har insamlats genom intervjuer av sju deltagare. Intervjuer har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagare i studien tyckte att det var svårt att arbeta med patientgruppen när det kom till att försöka få patienterna att tillämpa en hälsosammare livsstil. Det var svårt att hålla patienterna motiverade och att få patienterna att förstå att det är viktigt med en hälsosam livsstil. Deltagare hade många förslag till förbättringsarbete, men det var svårt att tillämpa dessa i daglig verksamhet eftersom resurserna ej fanns tillgängliga.  Slutsats: Enligt deltagare i studien framkom det att patientgruppen behövde mer stöttning i sin vardag för att uppnå hälsosammare levnadsvanor och etableringen av rutiner som indirekt stöttar en hälsosam vardag är att rekommendera.  Mer fokus och resurser behövdes för att patientgruppen skulle få en god förutsättning att lyckas med att tillämpa hälsosammare levnadsvanor. / Background: Patients with mental disabilities have worse lifestyles than the rest of society. Studies show that it is problematic to motivate patients to adopt healthier lifestyles. Healthcare professionals find it a challenge to help the patient group.   Aim: The purpose of the study was to describe the experiences of district nurses and nurses in motivating patients with mental disabilities to adopt healthier lifestyles.   Method: The study is empirical in nature with a qualitative approach. Data has been collected through interviews with seven participants. Interviews have then been analyzed using a qualitative content analysis.   Results: Participants in the study found it difficult to work with the patient group when it came to trying to get patients to adopt a healthier lifestyle. It was difficult to keep patients motivated and to make patients understand the importance of a healthy lifestyle. Participants had many suggestions for improvement work, but it was difficult to apply these in daily operations because the resources are not available.   Conclusion: According to participants in the study, it appears that the patient group needed more support in their everyday life in order to achieve healthier lifestyles and the establishment of routines that indirectly support a healthy everyday life was recommended.  More focus and resources were needed in order for the patient group to have a good condition to succeed in applying healthier lifestyles.

Den första tiden efter frigivning beskrivs som kritisk gällande återfall i brott då det innebär hinder och svårigheter i att anpassa sig till en konform livsstil. När det gäller dessa hinder kan frivilligorganisationer bidra till att minska återfall i brott. Följande studie syftar till att bidra till kunskap om att förebygga återfall i brott efter avslutad fängelseverkställighet. Studien avser att undersöka KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) återfallsförebyggande arbete för individer med en bakgrund av kriminalitet och/eller beroendeproblematik. Vidare att undersöka hur KRIS samarbete med Kriminalvården fungerar och kan utvecklas. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju semistrukturerade intervjuer, vilka har analyserats tematiskt. Studiens fynd visade på att stöd från likasinnade personer som delar liknande erfarenheter av kriminalitet och/eller beroendeproblematik var en central del i vad som ansågs vara viktigt i KRIS arbete. Vidare ansågs KRIS hjälp med personlig utveckling vara betydelsefull när det kommer till motivation och bibehållande av en konform livsstil. KRIS samarbete med Kriminalvården fungerade väl enligt Förening Två, men Förening Ett hade inte ett pågående samarbete på grund av coronapandemin och en omorganisation. Däremot betonades en efterfrågan kring Kriminalvårdens bemötande av individer som avslutat en fängelseverkställighet och deras behov av socialt och instrumentellt stöd. / The first period after release from prison is described as critical regarding recidivism. There are obstacles and difficulties in returning to a conformist lifestyle. In regard to these obstacles, voluntary organizations can play a part in helping reduce recidivism. The following study aims to contribute to knowledge about preventing recidivism after prison terms have been completed. The study intends to examine KRIS’s relapse prevention work for ex-criminals and/or people who suffer from addiction. Furthermore, to investigate how KRIS’s (Criminal’s Revenge In Society) collaboration with the Swedish Correctional Service functions and can be developed. The study has a qualitative approach and is based on seven semi-structured interviews analyzed through thematic analysis. The study found that support through community with like-minded people who shared similar experiences of crime and/or addiction became a central and recurring point in what was important when a person sought help from KRIS. Furthermore, KRIS’s contribution to personal development was important when it came to motivation and the maintenance of a conventional lifestyle. The associations’ cooperation with the Swedish Correctional Service worked well according to one organization, but the other did not have an ongoing cooperation due to the corona pandemic and a reorganization. However, there was a demand regarding the treatment of individuals and their need for social and instrumental support.

No description available.