The aim of this study was to examine how individuals who have left a criminal lifestyle may experience their present life. A symbolic interaction approach was the theoretical framework for this research. Qualitative interviews were conducted with seven individuals who have stated having had and left a criminal lifestyle. The results showed that how individuals experience their present life is highly dependent on individuals’ own view of themselves as well as on how others view them. A sense of being judged on the basis of previous lifestyle and a strive to leave the criminal identity could be discerned. There seems to be of importance for individuals to separate themselves from their prior lifestyle, both in thought and action. By doing this, they demonstrate their change both to themselves and their surroundings. By con-demning their previous destructive actions but not themselves as persons, they can maintain a positive self-image. Making good and giving back to society also tends to be of importance. Furthermore the study indicates that individuals, in addition to a sense of belonging, need to experience both resemblance and contrast in interaction in order to fully be able to leave the criminal identity. Some implications for social work practise were discussed.

Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu. Artiklarna söktes i databaserna Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. Tio artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomars hälsa är både bra och dålig. Faktorer som påverkar ungdomars hälsa är livsstil, relationer och psykisk hälsa. I livsstilen finns förutsättningar för god hälsa vad gäller kost och motion men en känsla av trötthet och minskad livsglädje framkom också bland ungdomarna. Goda relationer till lärare och familj uppfattas positivt för hälsan. Prestationskrav i skolan utlöste stress, speciellt hos flickorna vilket påverkar den psykiska hälsan negativt. En balans mellan ungdomars livsstil, relationer och psykiska hälsa är av betydelse för hur ungdomar uppfattar sin hälsa. / Youths’ health is influenced by different factors such as mental bad health, overweight,eating disorder and self-confidence. Family relations, friends and school are other factorsfor their wellbeing. To supervise youths in upper secondary school it is important that theschool nurse has knowledge about their view on what’s important for youths’ own view oftheir health and what makes them feel well. The aim was to elucidate upper secondaryschool youths’ view of their health. A literature review has been made to compile research.Articles were researched in the databases Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO.Ten articles have been analyzed by content analysis. Factors that affect youths’ health arelifestyle, relations and mental health. The result shows that youths’ health is both good andbad. In their lifestyle there is requirement for good health when it comes to food andexercise but a feeling of tiredness and diminished joy of living emerge among the youths’.Good relations to teachers and family perceived as positive for healthiness. Demands toachieve in school gives stress, especially for girls which affect their mental health in anegative way. A balance between youths’ lifestyle, relations and mental health is ofimportance for how youths will understand their health.

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av den livsstil som boende i en ekoby har. Detta har gjorts genom en analys med en teoretisk modell innehållande värden, attityder och handlingar. Två informanter har intervjuats för att ge förståelse för hur värden och handlingar stämmer överens och om det finns genomförda handlingar som inte bottnar i grundläggande värden. Resultatet visar att beslutet att bo i en ekoby är väl genomtänkt och grundas på viktiga värden. Strävan efter att leva ett enkelt liv är det centrala, vilket kopplas ihop med global rättvisa. Även frihet, både i form av fysiskt utrymme och vad gäller möjlighet att bestämma över sin vardag, är viktigt. Vidare betonas den gemenskap som livet i ekobyn ger. Handlingar som grundas på materiella värden, som konsumtion, hög boendestandard och att arbeta heltid, prioriteras inte. Det är varken möjligheten att leva ett miljövänligt eller hälsosamt liv som är de främsta motiven till valet att bo i en ekoby. Informanterna har ett väl sammanvävt värdesystem. I stort sett alla handlingar motiveras av grundläggande värden. / The purpose of the thesis is to describe the lifestyle of people living in an eco village. A theoretical model containing values, attitudes and actions has been used for the analysis. Two informants have been interviewed to create an understanding for how values and actions are corresponding and if there are any actions that have been carried out which aren’t based upon fundamental values. The result shows that the decision to live in an eco village is well considered and is based upon important values. The ambition to live a simple life is essential and is connected to global justice. Freedom is also important, both in the sense of physical space and also the possibility to control everyday life. Further, the fellowship that the life in the eco village gives is emphasized. Actions that are based upon material values, like consumption, a high standard of living and a full-time job aren’t given priority. It’s neither the opportunity to live an environmental-friendly nor a healthy life which are the premier reasons for the decision to live in an eco village. The informants have a well-connected value system. Almost all the actions are based upon fundamental values.

Vi vill med denna uppsats ta reda på hur unga kvinnor tror att de jälva påverkas av medier och kamrater samt hur de tror att deras kamrater påverkas. Vad betyder detta i sin tur för identitetsskapandet? Utsätts de i huvudsak för en omedveten påverkan eller använder de sig kritiskt av informationen de får genom kamrater och medier. Vidare undersöker vi om det finns något motstånd mot den bild av verkligheten som sprids av medierna. Hur ser det motståndet i så fall ut? Uppsatsens empiri består av observationer och intervjuer, både individuella och i fokusgruppsform. Våra respondenter är mellan 17 och 19 år. Vi diskuterar identitetspåverkande faktorer såsom livsstil, medieanvändning och betydelsen av grupptillhörighet. En stor vikt läggs vid tredjepersonseffekten, det vill säga hur man tror på den egna förmågan att se igenom mediernas budskap samtidigt som man har en tro att andra inte besitter samma förmåga till kritisk analys. Vi undersöker också om denna företeelse går att applicera på inflytande från kamratgruppen. Resultaten visar att medier och kamrater har ett inflytande på skapandet av den egna identiteten. Unga kvinnor diskuterar dock de intryck de får från medier. Vi konstaterar att de genom dessa diskussioner samt genom att ta del av den debatt som förs kring dessa program lär sig ett kritiskt och självständigt tänkande. Medierna har alltså inflytande på tjejernas identitetsskapande men dessa effekter begränsas av de samtal som tjejerna har med varandra. På så sätt bidrar medieeffekterna till skapandet av identitet. Slutligen är det dock de egna värderingarna som styr, det vill säga värderingar som skapats tidigare under deras uppväxt. De tendenser till motstånd vi hittade var sparsamma och bedrevs individuellt, inte i grupp. Vi kan alltså inte tala om ett organiserat motstånd. Tredjepersonseffekten är tydlig hos tjejerna, dock endast när det handlar om mediernas effekter. När det gäller inflytandet från kamraterna elimineras tredjepersonseffekten av det faktum att tjejerna diskuterar med varandra. De behöver inte förmoda vad kamraterna tycker, vet de inte redan detta tar de reda på det.

<p>Ungdomars hälsa påverkas av olika faktorer som den psykiska hälsan, övervikt, ätstörningar och självförtroende. Familjerelationer, kompisar och skolan är andra faktorer för att ungdomarna ska må psykiskt bra. För att kunna vägleda ungdomar på gymnasiet är det viktigt att skolsköterskor har kunskap om ungdomarnas egen syn på sin hälsa och vad de tycker är viktigt för att de ska må bra. Syftet med studien var att belysa gymnasieungdomars uppfattning om den egna hälsan. En systematisk litteraturstudie gjordes då den ger en bild av forskningsläget just nu. Artiklarna söktes i databaserna Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. Tio artiklar analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomars hälsa är både bra och dålig. Faktorer som påverkar ungdomars hälsa är livsstil, relationer och psykisk hälsa. I livsstilen finns förutsättningar för god hälsa vad gäller kost och motion men en känsla av trötthet och minskad livsglädje framkom också bland ungdomarna. Goda relationer till lärare och familj uppfattas positivt för hälsan. Prestationskrav i skolan utlöste stress, speciellt hos flickorna vilket påverkar den psykiska hälsan negativt. En balans mellan ungdomars livsstil, relationer och psykiska hälsa är av betydelse för hur ungdomar uppfattar sin hälsa.</p> / <p>Youths’ health is influenced by different factors such as mental bad health, overweight,eating disorder and self-confidence. Family relations, friends and school are other factorsfor their wellbeing. To supervise youths in upper secondary school it is important that theschool nurse has knowledge about their view on what’s important for youths’ own view oftheir health and what makes them feel well. The aim was to elucidate upper secondaryschool youths’ view of their health. A literature review has been made to compile research.Articles were researched in the databases Cochrane, CINAHL, MEDLINE and PsycINFO.Ten articles have been analyzed by content analysis. Factors that affect youths’ health arelifestyle, relations and mental health. The result shows that youths’ health is both good andbad. In their lifestyle there is requirement for good health when it comes to food andexercise but a feeling of tiredness and diminished joy of living emerge among the youths’.Good relations to teachers and family perceived as positive for healthiness. Demands toachieve in school gives stress, especially for girls which affect their mental health in anegative way. A balance between youths’ lifestyle, relations and mental health is ofimportance for how youths will understand their health.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong>: Det är av stor vikt att förstå patientens roll inom diabetesvården. Vårdgivarenmåste kunna hjälpa patienten med patientundervisning och livsstilsförändring. Patientensmotivation och egenvård går hand i hand och patienten spelar en viktig roll i hanterandetav hans eller hennes diabetes typ 2 sjukdom. <strong>Syfte</strong>: Att fördjupa kunskaper om olikafaktorer inom omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2 som påverkar deras hälsa ochvälbefinnande <strong>Metod</strong>: Metoden i denna studie är en litteraturöversikt. En modell avFriberg (2006) användes för att granska de vetenskapliga artiklarna. <strong>Resultat</strong>: För att få ettoptimalt behandlingsresultat måste relationen mellan vårdgivare och patient vara byggd påen jämlik grund och ha en gemensam förståelse för behandlingsmålen. Patientundervisningär till hjälp för patienter och kan ses som ett värdefullt verktyg för patienten att få kunskapoch för att få motivation till att hantera sin diabetes sjukdom på bästa möjliga sätt.Patienten har en central roll inom diabetesvården och den inre motivationen till attförändra sin livsstil och att hantera sin egenvård finns hos patienten själv. <strong>Diskussion</strong>:Eftersom den inre motivationen kommer från patienten så är det där vårdgivaren måstelägga sitt fokus, att förstå hur patienten känner sig och sedan motivera patienten. Omvårdgivaren bygger upp en relation med patienten som skapar en positiv attityd och låterpatienten komma med egna idéer, då kan patienten bli motiverad utifrån sina egna villkor.Dessa patienter kan lättare genomföra livsstilsförändringar och lyckas bättre med sinegenvård. Detta innebär också att kostnaden för sjukvården och för samhället blir lägre.</p> / <p><strong>Background</strong>: It’s important to understand the patients’ role in the diabetic care. The careprovider must be able to help the patient on issues like patient education and lifestylechange. The patients’ motivation and self management goes hand in hand and the patientplays an important part coping with his or hers diabetes type 2 disease.<strong>Purpose</strong>: To deepen our knowledge about the different factors in the caring of patients withdiabetes type 2 that affects their health and wellbeing. <strong>Method</strong>: The method in this study isa literature review. A model from Friberg (2006) was used to examine the scientific articles.<strong>Result</strong>: To get an optimal treatment result the relationship between the patient and the careprovider must be built on an equal ground and have a mutual understanding of the treatmentgoals. Patient education is helpful to patients and is seen as a helpful tool to get knowledgeabout diabetes and to get motivation to handle ones diabetes disease at the best waypossible. The patient are a central part in diabetic care and the inner motivation to changeones lifestyle and to handle ones self-management lies within the patient. <strong>Discussion</strong>: Sincethe inner motivation comes from the patient that’s what the care provider must lay the focuson, to understand how the patient feels and then get him or her motivated. If the careprovider does build a relation with the patient that creates a positive attitude and let’s thepatient come up with own ideas then the patient can be motivated on his or hers own terms,these patients are going to make lifestyle changes and do a lot better with their selfmanagement.This will also mean that the costs for the medical care system and the societyare going to be lower.</p>

<p>Vi vill med denna uppsats ta reda på hur unga kvinnor tror att de jälva påverkas av medier och kamrater samt hur de tror att deras kamrater påverkas. Vad betyder detta i sin tur för identitetsskapandet? Utsätts de i huvudsak för en omedveten påverkan eller använder de sig kritiskt av informationen de får genom kamrater och medier. Vidare undersöker vi om det finns något motstånd mot den bild av verkligheten som sprids av medierna. Hur ser det motståndet i så fall ut?</p><p>Uppsatsens empiri består av observationer och intervjuer, både individuella och i fokusgruppsform. Våra respondenter är mellan 17 och 19 år. Vi diskuterar identitetspåverkande faktorer såsom livsstil, medieanvändning och betydelsen av grupptillhörighet. En stor vikt läggs vid tredjepersonseffekten, det vill säga hur man tror</p><p>på den egna förmågan att se igenom mediernas budskap samtidigt som man har en tro att andra inte besitter samma förmåga till kritisk analys. Vi undersöker också om denna företeelse går att applicera på inflytande från kamratgruppen.</p><p>Resultaten visar att medier och kamrater har ett inflytande på skapandet av den egna identiteten. Unga kvinnor diskuterar dock de intryck de får från medier. Vi konstaterar att de genom dessa diskussioner samt genom att ta del av den debatt som förs kring</p><p>dessa program lär sig ett kritiskt och självständigt tänkande. Medierna har alltså inflytande på tjejernas identitetsskapande men dessa effekter begränsas av de samtal som tjejerna har med varandra. På så sätt bidrar medieeffekterna till skapandet av identitet.</p><p>Slutligen är det dock de egna värderingarna som styr, det vill säga värderingar som skapats tidigare under deras uppväxt.</p><p>De tendenser till motstånd vi hittade var sparsamma och bedrevs individuellt, inte i grupp. Vi kan alltså inte tala om ett organiserat motstånd.</p><p>Tredjepersonseffekten är tydlig hos tjejerna, dock endast när det handlar om mediernas effekter. När det gäller inflytandet från kamraterna elimineras tredjepersonseffekten av det faktum att tjejerna diskuterar med varandra. De behöver inte förmoda vad</p><p>kamraterna tycker, vet de inte redan detta tar de reda på det.</p>

Syftet med denna studie har varit att analysera ett antal svenska soldaters övergångar från det militära livet till det civila livet, vilka faktorer som kan underlätta respektive försvåra dessa övergångar samt vilka konsekvenser det får att ha ett yrke som säger sig erbjuda en livsstil. En gruppintervju och fem enskilda intervjuer med sammanlagt sex individer som är eller har varit anställda som soldater vid K3 i Karlsborg har genomförts för att kunna besvara studiens syfte. Resultaten visar att soldaternas identiteter i regel påverkas starkt av den militära institutionen, där en militär livsstil följer av tjänstgöringen. Identiteterna formas tidigt under tjänstgöringen och blir dessutom bestående efter att soldatlivet har lämnats. En konsekvens av detta blir att många upplever en känsla av identitetskris-/förvirring när de lämnar yrket vilket i sin tur resulterar i att flera kommer tillbaka till Försvarsmakten ganska snart efter att de sagt upp sig, eller söker sig till yrken som liknar det militära. Slutsatsen är att Försvarsmakten bör fortsätta arbetet med karriärväxlingsstöd för soldater och se till att detta sätts in i ett tidigt skede, även om målsättningen är att soldaterna ska vilja vara kvar så länge som möjligt på sina kontrakt

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den senmoderna människans åsikter yttrar siggällande utbildning, arbete, fritidssysselsättning, resor, konsumtion och tro. Vidare vill jag undersöka ifall informanterna och deras åsikter kan kopplas samman med Mary Douglas teorier om kulturella typer och hur det yttrar sig. Jag vill även analysera om de är klassificerbara som David Brooks nyligen introducerade typ, BoBos. Slutligen vill jag undersöka huruvida mina informanter är typiska för dagens senmoderna samhälle. Den slutsats jag kom fram till var att informanterna är typiska för dagens senmoderna samhälle och att har de karaktäristiska drag som med fördel kan hänvisas till BoBos. De är individualistiska, relativistiska och delvis paradoxala, vilket också är tydligt i deras åsikter om hur de själva kan kategoriseras som grupp. / The purpose of this study is to examine how the late modern man's opinions manifest themselves with regards to education, work, leisure, travel, consumption and faith. Furthermore, I examine whether the informants and their views may be linked to Mary Douglas's cultural theory of cultural types. I also want to analyze whether they are classifiable as David Brooks` recently introduced type, BoBos. Finally, I examine whether my informantsare typical of today's late modern society. The conclusion I came to was that the informants are typical of today's late modern society and that they usefully can be referred to as BoBos. They are individualistic, relativistic and partly paradoxical, which is apparent in their views of themselves as being classifiable as a group.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.