Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med detta arbete är att förstå känslans betydelse för utövare inom kitesurfing, vågsurfing och friåkning inom skidor, där studien tar avstamp utifrån sex olika tematiska områden: livsstil och identitet, gemenskap, frihet och lek, människa och natur, behov och kropp och känslan (flow). För att besvara arbetets syfte formulerades tre frågeställningar: Hur upplevs utövandet av sporten i tid och rum, och vilka beskrivningar framträder? Av dessa beskrivningar, vilka av upplevelserna är mest framträdande? Hur visualiseras sportens känsla? Metod Studien är en abduktiv kvalitativ sådan som bygger på en etnografisk ansats med deltagande observationer och sex intervjuer med fotoelicitering. En man och en kvinna representerade från vardera sport, det vill säga kitesurfing, vågsurfing och friåkning på skidor. Utifrån den intervjumall som skapats genomfördes semistrukturerade intervjuer som sedan ordagrant transkriberades i sin helhet. Det empiriska materialet systematiserades genom en fördjupande iterativ analysprocess i vilken det tidigare forskningsläget vävdes samman. Resultat Resultatet visar att samtliga deltagare såg sin sport som en livsstil som bidrog till meningssökande, identitetsskapande och en tillhörighet av att känna sig som hemma. Genom glädje, gemenskap, spänning, adrenalin och naturen med sina element skapades känslorna i upplevelserna som sågs som den största betydelsen för att vilja utföra och vara i sin sports kontext. Det var även av största vikt att sporten endast utfördes utifrån deras egen vilja, vilket handlade om ett behov av att få känna frihet. Slutsats Hela kontexten i dessa sporter ansågs vara av betydelse för att uppleva de emotionella upplevelserna, men framförallt hade glädjen och gemenskapen en stark inverkan. Deltagarna menade att känslorna var många och starka och att de alltid var kopplade till något vilket gjorde att de upplevde det svårt att kunna sätta ord på känslan.

Att köra eller inte köra is a qualitative study aiming to show how environmentally conscious people who utilizes cars deal with their dissonant behavior, but at the sametime maintain an identity as environmentally conscious. The study is based on the fact that a third of those who drive cars in the municipality of Växjö would like to decrease their use of cars while at the same time having the infrastructural conditions to utilize other means of transportation. The study investigates inner obstacles in the form of habits and lifestyle, but also the different strategies the motorists use to reduce their cognitive dissonance and maintain a green identity. The indicators show that the reason the majority of the motorists continue to utilize cars is part due to inner obstacles (it's adeeply rooted habit, but also a big part of their lifestyles), part due to that the individuals have defenses for their use of their cars, defenses designed to have a dissonance reducing effect. The indicators also show that the motorists value their family higher than the environment, and in this way they can legitimize many of their car uses. The study finds hints suggesting that the motorists associate good parenting with using cars and therefore risk another type of dissonance linked to parenthood if they should stop using cars. The majority of the motorists in the study have grown up in a rural environment suggesting that the car is a big part of a norm system linked to the motorists' cultural background, which in it self could be an explanation for why the individuals associate good parenting with the use of cars.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att använda förflyttningshjälpmedel. Metod: Studien är en litteraturstudie, där 11 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Artiklarna analyserades utifrån en induktiv metod. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: ”Göra vad jag vill, på den plats jag själv väljer”, ”Att vara synlig, men inte sedd” samt ”Känslor inför förändringen i tillvaron”. Slutsats: Användarens upplevelser påverkades av förflyttningshjälpmedlets funktion, omgivningens tillgänglighet och andra människors attityder. Hjälpmedlet möjliggjorde eller begränsade aktivitet och påverkade känslan av frihet och mening. Förändringen som förflyttningshjälpmedlet medförde gav upphov till starka känslor och en förändrad självbild. Genom kännedom om de upplevelser förflyttningshjälpmedlet kan bidra till, kan arbetsterapeuten ge klienten bättre förutsättningar till positiva upplevelser i samband med att hjälpmedlet används.

Bakgrund: Oro, ångest, depression och sömnsvårigheter har fördubblats eller ökat ännu mer de senaste 20 åren bland ungdomar i åldern 15-24 år. Uppgifter tyder på att skolsystemet inte fungerar optimalt, vilket kan ha en negativ inverkan på ungdomars hälsa. Under de senaste decennierna har hälsoperspektivet kommit att påverka skolidrotten, vilket resulterat i en ändring av ämnesnamnet till idrott och hälsa. Detta tyder på ett tydligare fokus på hälsa. Syfte: I denna studie undersöktes hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att ge ungdomar kunskap om hälsa. Fokus har legat på "Hälsa och Livsstil", ett salutogent synsätt på hälsa har använts med teorin om KASAM. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes. Resultat: Lärarna i idrott som intervjuades var av uppfattningen att hälsa och livsstil är viktiga men att de inte har tillräckligt med tid eller resurser för det. Slutsats: Denna studie har gett svar på frågan att det finns möjligheter att arbeta med hälsofrågor från ett salutogent perspektiv i skolan, förutsatt att man kan prioritera värdegrund, delaktighet, samarbete och resurser för ämnet idrott och hälsa. Ytterligare studier behövs för att verifiera dessa resultat. / Background: Worry, anxiety, depression and insomnia has doubled or increased even more the past 20 years among adolescents aged 15-24. Evidence suggests that the school system is not functioning optimally, which may have a negative impact on young people's health. In recent decades, health perspective has come to influence schools physical education, which resulted in a change of the name to physical training and health. This indicates a clearer focus on health. Aim: This study looked at how teachers in physical education are working to give young people knowledge about health. Focus has been on "Health and Lifestyle", a salutogenic approach to health has been used with the theory of SOC. Method: A qualitative approach with semi-structured interviews were used. Results: The teachers of physical education that were interviewed were of the view that health and lifestyle is important but they don’t have enough time or resources for it. Conclusion: This study has provided answers to the question that there are opportunities to work with health issues from a salutogenic perspective in school, provided that sets of values, participation, cooperation and resources for physical education are in place. Further studies are needed to verify these findings.

Bakgrund/syfte: Det har visats att studenters alkohol-och narkotikakonsumtion ökat de senaste åren. Studenter har visats ha en större potential till att få ett alkohol- och narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att belysa studenters attityder till användandet av alkohol och narkotika. Metod: En kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med studenter på en högskola i sydvästra Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom en temaanalys. Resultat: Vid analysen framkom det tre olika teman; skapa sociala relationer, krav från andra studenter och risk för missbruk. Under de tre olika temana framkom det att alkohol är en stor del av studentlivet. Vidare upplevs det i vissa lägen finnas mer negativa erfarenheter av alkohol än narkotika. Implikation: Resultatet i föreliggande studie visar att sociala relationer och krav från andra studenter påverkar studenters konsumtion av alkohol och narkotika. Det resultat som har tagits fram kan i samarbete med olika aktörer användas för att skapa temadagar och gruppaktiviteter.

Bakgrund: Personer med schizofreni har lägre livslängd, drabbas av fler livsstilssjukdomar och är mindre fysiskt aktiva än befolkningen i övrigt. Syfte: Syftet var att undersöka vad personer med schizofreni har för uppfattning och kunskap om fysisk aktivitet samt att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitets påverkan på den egna hälsan. Metod: Studien är en explorativ kvalitativ studie med sex respondenter som deltog i en intervju. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta materialet. Resultat: Resultatet visade att kunskap om fysisk aktivitets goda effekter på hälsan fanns bland respondenterna. Fysisk aktivitet upplevdes emellertid både som positivt och negativt för den egna hälsan. Det fanns en rädsla för negativa fysiska och psykiska reaktioner som kunde hindra respondenterna från att vara fysiskt aktiva. Konklusion: Kunskap om den fysiska aktivitetens goda effekter kan krocka med upplevelsen av att själv vara fysiskt aktiv. Fokus bör ligga på individuella kartläggningar som rör vilka förutsättningar som kan underlätta fysisk aktivitet för individer med diagnosen schizofreni. Personal som arbetar nära målgruppen har en nyckelroll då vetskap om de individuella förutsättningarna hos målgruppen är avgörande i motivationsarbetet och kan bidra till ökad fysisk aktivitet. / Background: Persons with schizophrenia have shorter life span, suffer from more lifestyle related illnesses and are less physical active compared to the population in general. Purpose: The aim of the study was to investigate perception and knowledge about physical activity among people with schizophrenia and also to investigate the experience of physical activities influence on the participators own health. Method: The study was an explorative qualitative study, six persons participated in interviews. Qualitative content analysis was used to process the material. Result: The result showed that knowledge about physical activity’s positive effect was known among the respondents, however physical activity was experienced both as positive and negative for their health. An experience was that physical activity was related to symptoms of illness. Conclusion: The knowledge of physical activities positive effects sometimes collide with the experience of being physical active. Focus on individually mapping to understand pre-conditions can help individuals with schizophrenia to be more physically active. The staff working close to this target-group has a key role because knowledge about the personal premises are important in getting persons with schizophrenia motivated to be physical active.

Triathlon är ett idrottsfenomen som ökat i popularitet under de senare åren och haft en snabb utvecklingskurva sedan den trädde in som OS-gren i Sydney år 2000. I Kalmar förknippas triathlon främst med fulldistansen Ironman, som är ett av de största och mest kända idrottsevenemangen inom triathlon. En tävling med hög status lockar fler deltagare och ett genomförande ger triathleten högre status. Det är åtråvärt att delta både som elitsatsande triathlet och motionär. Studiens syfte var att undersöka Ironmantriathleters uppfattningar om sig själva och andra utövare av triathlon, samt vilka motiv som finns till att utöva triathlon. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer. Urvalet var målstyrt och inkluderade åtta informanter som samtliga är Ironmantriathleter med olika erfarenheter. Det var en jämn könsfördelning på informanterna. Resultatet visade på att samtidigt som det råder stor gemenskap och tillhörighet inom triathlonsfären så råder subkultur inom klubbarna och hierarkisk rangordning utifrån erfarenhet, prestation men även vilka tävlingar som genomförts. Vidare kan triathlon ses som ett identitetsskapande och stärkande av det egna jaget. Som motivationsfaktorer framkom hälsovinster, utmaning att testa sina gränser och målbilden av Kalmar Ironman till publikens jubel. Slutsats: Triathlon kan ses som en hälsofrämjande livvstil och identitetsskapande idrott som innefattas av både gemenskap och subkulturer med hierarkisk rangordning.

Att kriminellas handlingar har konsekvenser för samhället anses vara vedertaget och studier fokuserar ofta på omfattningen av antalet brott och även vilka dessa kriminella är. För att hjälpa redan kriminella att lämna ett sådant liv bakom sig kan det också vara av vikt att förstå hur processen mellan att vara kriminell till att upphöra med brott upplevs av dessa personer. Syftet med studien var att undersöka hur män med en tidigare kriminell livsstil ser på sin förändringsprocess från kriminell till icke-kriminell. Studiens frågeställningar är: Vad var det som initierade processen att välja ett liv utan kriminalitet bland de före detta kriminella männen? Hur upplevde männen förloppet mellan ett kriminellt liv och ett liv utan kriminalitet? Fanns det händelser som hjälpte eller stjälpte? Hur resonerar dessa män kring sin nya livsstil utan kriminella handlingar?   Ett mål med studien var att försöka förstå hur männen ser på sina egna upplevelser av processen. Gruppen kan vara svår att nå och urvalet gjordes därför med hjälp av ett snöbollsurval från en av KRIS:s (Kriminellas Revansch i Samhället) lokala grupper. Sex vuxna män i åldrar mellan 30-50 år intervjuades om sina upplevelser av processen från ett kriminellt liv till en tillvaro utan kriminalitet. Med utgångspunkten att beskriva informanternas förändringsprocesser i hur de lyckats lämna ett kriminellt liv fokuserade de semistrukturerade intervjuerna på några få teman kopplade till tidsaspekter och utvecklingsfaser. Skäl som angavs som avgörande för upphörandet av ett kriminellt liv och starten av en ny livsstil var bl.a. personlig botten, inre tillit, stöd, motivation och relationer till närstående. Resultatet visade även att männen som deltog i studien upplevde att livet blivit mycket bättre efter att de hade lyckats bryta de kriminella vanorna. När de manliga informanterna var aktiva i kriminella kretsar upplevde de bl.a. utanförskap och skam. Efter att de bytt till den nya livsstilen minskade dessa känslor och ersattes av känslor av stolthet och samhörighet med resten av samhället. Vidare,fick samtliga anställning efter att de genomgått förändringsprocessen och detta skapade nya relationer med människor som inte levde ett kriminellt liv.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur den svenska dagstidningen Dagens Nyheter gestaltar skidorterna Åre och Sälen ur ett miljö- och livsstilsperspektiv. Detta genom att analysera 531 artik- lar med hjälp av en innehållsanalys. Gestaltning i nyhetsmedierna var först definierad av Gregory Bateson genom ”Framing-theory” som därefter utvecklades vidare av Goffman och Robert M. Entman. Termen livsstil definierades först av den tyska sociologen Max Weber vilket vi senare valt att sätta i kontext med Pierre Bourdieus beskrivning av social status. (Bourdieu 1989, Weber 1930) Resultatet visar att Dagens Nyheter visar ett mycket litet intresse och kritik för skidorters organi- sationer i förhållande till klimatförändringar. Framställning av livsstil och social status i samband med skidorter stärker Mark C.J. Stoddarts tidigare forskning kring att människor på skidorter strä- var efter pengar, är äventyrare och har huvudsakligen ett vitt ursprung. (Stoddart 2012)

Bakgrund Premenstruellt syndrom (PMS) är en generell term som innefattar ett stort antal somatiska och emotionella symtom som med en regelbundenhet förekommer i menstruationscykeln. Det är inte klarlagt vad som orsakar PMS, och ingen behandlingsmetod har visat sig vara tillräckligt effektiv. Kost-och livsstilsfaktorer har visat sig ha samband med symtom, och rekommenderas ofta som behandlingsalternativ i exempelvis forum i sociala medier. Syfte Att undersöka hur personer med PMS upplever att kost-och livsstilsfaktorer påverkar deras symtom. Metod Deltagare rekryterades via sociala medier. En kvantitativ webbaserad enkät användes som datainsamlingsmetod. Enkäten innefattade frågor gällande hur kost-och livsstilsfaktorer påverkar symtom, personliga frågor om deltagarna samt ett skattningsinstrument för i hur hög grad PMS påverkar deltagarens vardag. Statistiska test som användes var: One sample Wilcoxon Ranked, Spearman correlation coefficient och Mann Whitney U test. Signifikansnivå sattes till p<0,05. Resultat Totalt 235 enkäter användes i den statistiska analysen. Kost-och livsstilsfaktorer som upplevdes minska symtom var: frukt och grönsaker och glutenfri kost p<0,001), choklad (p=0,003), fysisk aktivitet, solexponering, mindfulness, bra sömn (p<0,001), samt tillskott av: omega 3 (p=0,005), vitamin D och magnesium (p<0,001). Faktorer som upplevdes förvärra symtom var: socker, snabba kolhydrater, mjölkprodukter, koffein, stress, dålig sömn och alkohol (p<0,001). Deltagare som var mer fysiskt aktiva och/eller hade en högre utbildning skattade en lägre påverkan av PMS på deras vardag. Deltagare som rökte skattade en högre påverkan av PMS på deras vardag. Slutsats De kost-och livsstilsfaktorer som upplevdes minska symtom är sådana som förknippas med en hälsosam livsstil: en kost rik på frukt och grönsaker, lågt intag socker och alkohol, fysisk aktivitet, minskad stress och bra sömn. Det finns därför anledning att från vården inkludera samtal kring kost och livsstil i en behandlingsrutin vid PMS.