Brottsligheten i Sverige har ökat. Två av fem individer återfaller i brott efter frigivning. De individer som lever i utanförskap och kriminalitet är i en utsatt position. Flertalet av kriminalvårdens klienter har behov av insatser från olika verksamheter för att klara sig från återfall i kriminalitet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse om vad före detta kriminella anser har varit betydelsefullt i deras process att lämna sin kriminella livsstil. Syftet är även att belysa vilken inverkan kriminalvården och socialtjänstens insatser har utgjort i denna process. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Vad har varit betydelsefullt för att kunna lämna den kriminella livsstilen? Vilken betydelse har insatser från kriminalvården utgjort i processen att lämna den kriminella livsstilen? Vilken betydelse har insatser från socialtjänsten utgjort i processen att lämna den kriminella livsstilen? För att besvara dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med medlemmar från KRIS och X-cons. Resultatet har analyserats utifrån teorin om sociala band samt tidigare forskning inom den valda studiens område. Det informanterna har uppgett som mest betydelsefullt är att känna ett sammanhang och meningsfullhet till sådant som sysselsättning, fritid och sociala relationer. Det som också har haft betydelse är de vändpunkter som informanterna har kommit i kontakt med. Dessa har varit sådant som fängelsestraff, försämrad hälsa, kontakt med föreningar och insatser från kriminalvården och socialtjänsten som sedan lett dem till insikt och möjlighet till förändring av deras livssituation. / Crime in Sweden has increased. Two out of five individuals reoffend after release from prison. Those individuals who are living in alienation and crime are in a vulnerable position. Most of the prison service and probation clients are in need of support from various authorities in order to desist from crime. The aim of this study is to gain a deeper understanding of what ex-criminals think has been important in their process to leave their criminal lifestyle. It also aims to view the impact of prison service and probation and social services support in this process. The questions which the study intends to answer are: What has been important to be able to leave the criminal lifestyle? How important has the efforts of the prison and probation service been in the process of leaving the criminal lifestyle? How important has the efforts of social services been in the process of leaving the criminal lifestyle? To answer these questions, we used a qualitative approach. Eight semi-structurerd interviews were conducted with members of KRIS and X-cons. The results have been analyzed according to the theory of social bonds and previous research of the selected study field. The informants have indicated that the most important factor is to feel a connection and meaningfulness such as employment, leisure and social relationships. What also played an important role were the turning points that the informants have come in contact with. These have been such as a prison sentance, impaired health, contact with organizations and efforts of prison and probation service and social services which then led them to the knowledge and ability to change their lives.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka viktiga faktorer till att individer lyckas lämna en kriminell livsstil. Detta är av intresse att undersöka då politiker och andra aktörer i samhället som arbetar med att bekämpa kriminalitet får kunskap om dessa faktorer och kan arbeta utifrån det. Tillvägagångssättet för studien har varit en kvalitativ innehållsanalys baserat på semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte har besvarats genom intervjuer med fyra personer från föreningen KRIS - Kriminellas revansch i samhället. Samtliga intervjupersoner har tidigare suttit i fängelse och haft en kriminell livsstil som de har lämnat. I resultatet pekades sju faktorer ut som viktiga för att kunna lämna en kriminell livsstil - individens spiritualitet, att individen varit med om vändpunkter som gett en tankeställare, individens inre övertygelse, gemenskap,ett adekvat myndighetsstöd, identifikation och nykterhet. Faktorerna har varit viktiga både enskilt och tillsammans med varandra. Denna studie visar även på ett varierande och delvis bristfälligt stöd från myndigheter i individers process av att lämna en kriminell livsstil. Resultatet har analyserats med hjälp av de teoretiska perspektiven: kontrollteori, stämplingsteori, Parks meningsskapande teori och resiliens. / The overall purpose of this study is to investigate important factors for individuals' criminal desistance process. This is of interest to investigate in order for politicians and other actors in society who work to combat criminality to gain knowledge of these factors so they can work based on that knowledge. The approach in the study has been a qualitative content analysis based on semi-structured interviews. The purpose of the study has been answered through interviews with four people from the association KRIS - Kriminellas revansch i samhället. All of the interviewed persons are former prisoners and have in the past lived a criminal lifestyle which they now have left. In the results, seven factors were identified as important for being able to leave a criminal lifestyle - the individuals connection to spirituality and religion, that the individual experienced turning points which contributed to the person having an eye-opener, possessing an inner conviction, the access to a prosocial community, an adequate support from authorities, identification and sobriety. These factors have been important both individually and combined with each other. This study also shows a varying and a partly inadequate support from authorities during individuals' desistance process. The result has been analyzed with help from several theoretical perspectives: control theory, labeling theory, Parks theory of meaning making and the theory of resilience.

Abstract Background: The population has become more sedentary. Studies among the elderly in care homes have a sedentary lifestyle and move too little. Sedentary behavior is associated with unhealthy and a risk factor for disease and mortality. There is not enough knowledge and understanding of sedentary behavior. Aim: To highlight the elderly’s experience of sedentary, in care homes. Methods: A qualitative method was used. Seven semi-structured interviews were conducted by one interviewer. The study participants consisted with men and women over the age of 85. Four care homes in Central Sweden have participated. Data were analyzed with qualitative content analysis, yielding two themes and five categories. Results: Experience of sedentary was positive related to enjoyment and balance between rest and activity. Experience of sedentary was negative related to not being busy and consequences of sedentary lifestyle and aging. Maintaining functional ability and a sense of meaning, using strategies and adapting to sedentary lifestyle, access to social interaction and health-promoting environment influenced the experience of sedentary.  Conclusions: Sedentary behavior was naturally related to age and the experience of sedentary varied. It is necessary to account for differences in values and expectations towards sedentary behavior. The result may contribute with increased understanding and knowledge of the elderly’s experience of sedentary during the time in care homes. It would be interesting to follow how the experience of sedentary changes before and after moving into care homes. The result can contribute to future research by highlighting the positive health effects of sedentary behavior even for those who cannot be physically active. / Sammanfattning Bakgrund: Befolkningen har blivit alltmer stillasittande. Studier påvisar att äldre inom särskilt boende har en mer stillasittande livsstil och rör på sig för lite. Stillasittande beteende är förknippat med ohälsa och ökad risk att drabbas av sjukdom och dödlighet. Det finns otillräcklig kunskap och förståelse för stillasittande. Syfte: Att belysa äldres upplevelse av stillasittande, inom särskilt boende.  Metod: Metoden har en kvalitativ ansats. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts av en intervjuare. Studiedeltagarna bestod av män och kvinnor över 85 år. Fyra kommunala särskilda boende i Mellansverige har medverkat. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket gav två teman och fem kategorier. Resultat: Positiv upplevelse av stillasittande var relaterat till att njuta och balans mellan vila och aktivitet. Negativ upplevelse av stillasittande var relaterad till att inte vara upptagen och konsekvenser som uppstod till följd av stillasittande och åldrande. Att bibehålla funktionsförmågan och känsla av meningsfullhet, använda strategier och anpassa sig till stillasittande livsstil, tillgång till social interaktion och hälsofrämjande omgivning påverkade upplevelsen av stillasittande. Slutsats: Stillasittande var naturligt relaterat till åldern och upplevelsen av stillasittande varierade. Skillnader i värderingar och förväntningar gentemot stillasittande förekommer. Studien anses bidra med ökad förståelse och kunskap för äldres upplevelse av stillasittande under tiden de bor på särskilt boende. Det vore intressant att studera och följa hur upplevelsen av stillasittande förändras innan och efter inflytt till särskilt boende. Resultatet kan bidra till kommande forskning genom att belysa positiva hälsoeffekter av stillasittande för de som inte kan vara fysiskt aktiva.

This thesis investigates the semantic values of the two concepts “smallholding” (Swe. “småbruk”) and “smallholder farmer” (Swe. “småbrukare”), as well their role and function as central concepts in the public debate about the “agricultural rationalisation” (Swe. “jordbrukets rationalisering”) reform initiated by the Swedish government together with industry actors in the late 1940s. Studying articles in the newspapers published by two Swedish farmers’ associations, as well as government documents and political pamphlets, I employ the concept of “temporalisation” developed by Reinhart Koselleck as part of his theory on conceptual history in order to identify implicit and biased expectations on “modernity” ruling against smallholding as a viable form of farming in the future. I also study how rationalisation advocates’ descriptions and opinions are contested in the writings of smallholder activists and practicians. I argue that the meanings and associations attributed to smallholding and its modus operandi in the late 1940s, strongly influenced by the “agricultural rationalisation” debate of the time, disqualified it from any modernising project on grounds that were oftentimes ideological rather than rational or factual. I further argue that a misunderstanding of the modus operandi and purpose of smallholder farming, prompted by the application of industrial concepts and ideals as well as undue comparisons with other trades and professions, exaggerated the poor socio-economic status of smallholder families. This resulted in a temporalisation of the “agricultural rationalisation” debate, depicting large-scale industrial agriculture as a thing of the future and smallholding as a thing of the past.

Introduktion: Teknikutvecklingen och digitaliseringen i samhället sker i en hög hastighet. Äldre vuxna är en grupp som ofta saknar den kompetens, kunskap och de färdigheter som är nödvändiga för att kunna nyttja de hälsoresurser och hälsoinformation som finns tillgängliga online. För att kunna engagera sig i e-hälsa och söka hälsoinformation online krävs det att de äldre vuxna har en viss nivå av eHealth literacy. eHealth literacy är förmågan att söka, hitta, förstå och värdera hälsoinformation från elektroniska källor, och tillämpa den kunskap som erhålls för att lösa ett hälsoproblem. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa om det finns ett förhållande mellan eHealth literacy och hälsobeteenden samt hälsoutfall hos äldre vuxna, 55 år och äldre. Metod: Metoden som användes var en strukturerad litteraturöversikt. Analysmetoden som användes var en induktiv tematisk analys av 10 kvalitetsgranskade tidskriftsartiklar. Resultat: Den tematiska analysen genererade i 3 teman; Förbättrad livsstil, Engagemang i egenvård och eHealth literacy en mellanliggande faktor till hälsobeteenden och hälsorelaterad livskvalité. Resultatet visade att en ökad nivå av eHealth literacy hos äldre vuxna förbättrade deras hälsobeteenden, hälsobeslut och hälsoutfall i form av välmående och hälsorelaterad livskvalité. eHealth literacy hade både en direkt och en indirekt effekt på de studerade utfallen. Slutsats: Resultatet belyste betydelsen av att arbeta förebyggande och hälsofrämjande med äldres eHealth literacy förmåga för att i sin tur stärka deras hälsa, livskvalité och delaktighet i sin egenvård. eHealth literacy är en central faktor för äldres hälsa och för att de ska kunna nyttja de e-hälsotjänster som finns tillgängliga till sin fulla potential. / Introduction: Older adults often lack the skills and competence necessary to be able to use health resources and health information available online. To be able to get involved in digital health and search for health information online older adults are required to have a certain level of eHealth literacy. eHealth literacy is defined as the ability to seek, find, understand, and appraise health information from electronic sources and apply the knowledge gained to addressing or solving a health problem. Aim: The purpose of the literature review was to shed light on whether there is a relationship between eHealth literacy and health behaviors and health outcomes in older adults. Methods: The method used was a structured literature review. The method of analysis used was an inductive thematic analysis of 10 peer-reviewed journal articles. Results: The thematic analysis generated in 3 themes; Improved lifestyle, Commitment to self-care and eHealth literacy an intermediate factor to health behaviours and health-related quality of life. The results showed that an increased level of eHealth literacy in older adults improved their health behaviours, health decisions and health outcomes in terms of well-being and health-related quality of life. eHealth literacy had both a direct and an indirect effect on the outcomes studied. Conclusion: The results highlighted the importance of working health-promoting with the elderly's eHealth literacy to be able to strengthen their health and participation in their own healthcare. eHealth literacy is a key factor for the health of the elderly and for theme to be able to use the e-health services available to their full potential.

Studiens mål och syfte handlar om att vi vill öka kunskap och förståelse kring hur varumärkena CAIA och Rebecca Stella Beauty väljer att marknadsföra olika produkter på i olika lanseringskampanjer. I koppling till mångfaldsperspektivet. I följd av detta har vi konstruerat fram följande forskningsfrågor:- Vad uttrycker bilderna som CAIA Vs Rebecca Stella Beauty använder i koppling till lanseringskampanjer?- Vilka modeller/föremål används i reklamen och hur framställs det i bild?- Hur reflekteras grundarnas varumärkespersonlighet utifrån dess reklamkampanjer? I val av metod och material, så baseras studien på en semiotisk bildanalys utifrån den kvalitativa forskningsmetoden.  Materialet vi valt består av 24 olika lanserings/reklam bilder på läpp-pennor/läppstift, hudvård och foundation för respektive märke, som finns på varumärkenas Instagram konton. Resultatet visar är att både CAIA och Rebecca Stella Beauty använder sig av lanseringskampanjer, för att locka kunder och utifrån mångfaldsperspektivet så lyckas båda hålla ribban för inkludering gällande modeller med olika etnicitet, ålder och hudfärg. Det skiljer sig dock en del gällande utsträckningen. En annan upptäckt är att grundarnas personlighet skiljer sig gällande kritik de båda har fått. Slutligen kom studien fram till att det är viktigt att ha i åtanke att individer kan uppfatta saker, media och influensers på olika sätt.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ2 (DMT2) är en folksjukdom som förväntas öka globalt varje år. Egenvård är avgörande för att minska utvecklingen av DMT2 och fördröja komplikationer genom att tillämpa hälsosam livsstil samt främja och bibehålla en god hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna individers erfarenhet av egenvård vid Diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats användes. Fribergs femstegsmodell tillämpades under analysprocessen. Resultat: Utmaningar med egenvård inkluderade att individerna inte var följsamma och glömde att ta sina mediciner. Genom att dela erfarenheter om DMT2 bidrog individerna till kunskapsutbyte och lärde sig av varandras strategier för att främja god hälsa. Stöd från sjukvård, familj och vänner ökade motivationen för att förändra livsstil och följa behandlingsplanen. Brister i kompetens och uppföljning från sjukvården skapade osäkerhet hos individerna. Slutsats: Individens inställning och hälsosamma livsstil är avgörande för egenvården av DMT2, vilket kan minska risken för komplikationer. Stöd från sjukvården och anhöriga är betydelsefullt och kan främja en hälsosam livsstil och välbefinnande.  Nyckelord: Diabetes Mellitus Typ 2, egenvård, erfarenhet, kvalitativ, livsstil. / Title: The individual's experience of self-care in Diabetes Mellitus Type 2-A qualitative literature review.  Background: Diabetes mellitus type 2 is a complex public health issue that’s expected to increase globally each year. Self-care is crucial to reduce the progression of DMT2 and delay complications by adopting a healthy lifestyle to promote and maintain good health. Aim: The aim was to describe the experiences of adult individuals with self-care in Diabetes mellitus type 2. Methods: A qualitative literature review with an inductive approach was used. Friberg´s five-step model was applied during the analysis process. Results: Challenges with self-care included individuals not being compliant and forgetting to take their medications. By sharing experiences about DMT2, individuals contributed to knowledge exchange and learn from each other strategies to promote good health. Support from healthcare, family and friends increased motivation to change lifestyle and follow the treatment plan. Lack of competence and follow-up from healthcare providers created uncertainty among individuals.  Conclusion: The individual's attitude and healthy lifestyle are crucial for self-care of Diabetes Mellitus type 2, which can reduce the risk of complications. Support from healthcare providers and family members is significant and can promote a healthy lifestyle and well-being.  Keywords: Diabetes mellitus typ 2, experiences, lifestyle, qualitative, self-care.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur fenomenet Brand Communities skapas och upprätthålls inom det svenska modefältet. Brand Communities innebär en grupp människor som är sammankopplade på grund av ett gemensamt intresse kring samma varumärke. Studien inkluderar Brand Communities från tre varumärken inom olika segment vars konsumenter undersökts genom semistrukturerade intervjuer. Netnografiska observationer har följaktligen genomförts för att undersöka varumärkena samt deras konsumenter. De teoretiska ramverk som har tillämpats i analysen är Brand Community, Brand Loyalty, Brand Love, Lifestyle Marketing samt förtrollning. Resultatet tyder på att likasinnade människor befinner sig inom samma community. Där har historia och personifiering av varumärket möjligen lett till att medlemmarna i gemenskapen har identifierat sig med den livsstil varumärkena presenterar. Slutligen påvisas det att medlemmarna i ett community aktivt bidrar till att upprätthålla gemenskapen, detta genom att skapa och utveckla relationer med varandra. Då dessa gemenskaper bringar sammanhang och betydelse för människor kan Brand Communities skapa ett magiskt element och därigenom återförtrolla medlemmarnas liv. / This qualitative study aims to investigate how the phenomenon of Brand Communities is created and maintained in the Swedish fashion field. Brand Communities are a group of people who are connected due to a common interest in the same brand. The study includes Brand Communities from three brands in different segments whose consumers are investigated through semi-structured interviews. Netnographic observations have consequently been conducted to study the brands as well as their consumers. The theoretical framework that has been applied in the analysis are Brand Community, Brand Loyalty, Brand Love, Lifestyle Marketing and enchantment. The result indicates that like-minded people exist within the same community. The history and personification of the brand has possibly led to members of the community identifying with the lifestyle that the brands present. Finally, it is demonstrated that the members of a community actively contribute to maintaining the community. This by creating and developing relationships with each other. As these communities bring context and meaning to people, Brand Communities can create a magical element and thereby re-enchant members' lives.

Bakgrund: Diabetes typ 2 har blivit ett stort globalt hälsoproblem. Det är en kronisk sjukdom som drabbar både unga och gamla och dess ökande förekomst beror till stor del på en ohälsosam livsstil. Att drabbas av diabetes typ 2 kan påverka människors hälsa och välbefinnande negativt. Att leva med diabetes typ 2 innebär att patienten gör livsstilsförändringar för att ha kontroll på blodsockernivåerna. Kost, motion och läkemedelsbehandling är centrala delar i egenvården för personer med diabetes typ 2. Sjuksköterskan har ett stort ansvar när det gäller hälsofrämjande arbete och bör öka patientens kunskap om egenvård och sjukdomshantering. Det är av stor vikt att ta hänsyn till patientens individuella behov för att kunna uppnå en god hälsa. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: Studiens design är en litteraturöversikt baserat på kvalitativa artiklar. Resultatet av analysen presenteras utifrån tre teman och åtta subteman och visade att patienterna upplevde kunskapsbrist kring diabetes typ 2. Flertalet patienter upplevde känslor av ensamhet, skam, skuld, rädsla och stigmatisering vilket påverkade deras psykiska hälsa negativt. Livsstilsförändringarna var för många utmanande och hindrade egenvården. Patienterna upplevde också varierande stöd från omgivningen. I diskussionen diskuterades fyran subteman utifrån resultatet med tillägg av ytterligare artiklar för att stärka resultatdiskussionen. Slutsatsen av detta arbete är att det är viktigt att patienterna är delaktiga i sin vård och att de blir medvetna kring de risker som finns om egenvården inte sköts.

This dissertation explores how social class matters in young men’s everyday relationship to digital media. The aim is to contribute to the existing knowledge about how young people incorporate digital media in their everyday lives by focusing on the structural premises of this process. It also presents an empirically grounded critique of popular ideas about young people as a “digital generation”, about the internet as a socially transformative force, and about class as an increasingly redundant category. The empirical material consists of qualitative interviews with 34 young men (16-19 years) from different class backgrounds, upper secondary schools and study programmes. Drawing on the conceptual tools of Pierre Bourdieu, three classes are constructed: the “cultural capital rich”, the “upwardly mobile”, and the “cultural capital poor”. The analysis shows that class, through the workings of habitus, structures the young men’s relationship to school and future aspirations. This also engenders class-distinctive ways of conceiving leisure and digital media use. Through their class habitus and taste, the young men tend to orient themselves and navigate in different ways in what they perceive as a space of digital goods and practices, endowed with different symbolic value in school and society. The “cultural capital rich” are drawn to-wards practices capable of yielding symbolic profit in the field of education and beyond, whereas the other classes gravitate towards the “illegitimate” digital culture but deal with this different ways. These findings indicate that there are social and cultural continuities at play within recent technological changes. They also expose the structural differences hidden by sweeping statements about young people as a “digital generation”. Finally, they show that class, contrary to popular beliefs about “the death of class”, still represents a pertinent analytical category.