The purpose of this paper is that through a rhetorical reception analysis to find out how young women interpret a specific content downloaded from Instagram in the form of four collage containing a total of 24 different images. The collages are based on four hashtags: #home, #breakfast, #happiness and #lifestyle. In this study individual interviews were conducted with five female respondents aged 20 to 24 who are active users of Instagram.The women's own presentation and identity has also been studied to see if the image and the identity that they show on Instagram consistent with the image and identity as they have in the reality.With the help of rhetorical tools and a fund theories of gender, identity , habitus and capital so , this study concluded that the respondents both consciously and unconsciously interpret the material chosen differently depending on which of collages that they have analyzed And that respondents in different ways, choose which side of themselves that they want to display on Instagram where some of the respondents admit that the picture they show of themselves on Instagram match the image they have of themselves everyday. While some of the respondents admit that they are more daring, and become more personal on Instagram than they are in real life. / <p>Validerat; 20160607 (global_studentproject_submitter)</p>

<p>This study focuses on the politics around ecological sustainable development in Sweden today, with emphasis on urban development, building and living. The starting-point for this study is the environmental adapted city district of Stockholm, Hammarby Sjöstad. The primary focus of the study is to investigate what means of control the environmental investment in Hammarby Sjöstad is expressing, and to elucidate their ideological, political and social implications. The empirical material is primarily based up on the local Hammarby Sjöstad environmental program along with qualitative in-depth interviews with citizens of this district. The study is based on critical discourse analysis </p><p>The result of this study is that the ecological investment in Hammarby Sjöstad partly constitutes a hidden exercise of power, taking shape as built-in physical measures in the dwellings and the neighbouring surroundings. Hidden means of control transform political and ideological environmental targets in to practical factual matters. Hidden means of control makes ideological and political environmental issues non-political and reduces them in to technical issues.</p>

This dissertation explores how social class matters in young men’s everyday relationship to digital media. The aim is to contribute to the existing knowledge about how young people incorporate digital media in their everyday lives by focusing on the structural premises of this process. It also presents an empirically grounded critique of popular ideas about young people as a “digital generation”, about the internet as a socially transformative force, and about class as an increasingly redundant category. The empirical material consists of qualitative interviews with 34 young men (16-19 years) from different class backgrounds, upper secondary schools and study programmes. Drawing on the conceptual tools of Pierre Bourdieu, three classes are constructed: the “cultural capital rich”, the “upwardly mobile”, and the “cultural capital poor”. The analysis shows that class, through the workings of habitus, structures the young men’s relationship to school and future aspirations. This also engenders class-distinctive ways of conceiving leisure and digital media use. Through their class habitus and taste, the young men tend to orient themselves and navigate in different ways in what they perceive as a space of digital goods and practices, endowed with different symbolic value in school and society. The “cultural capital rich” are drawn to-wards practices capable of yielding symbolic profit in the field of education and beyond, whereas the other classes gravitate towards the “illegitimate” digital culture but deal with this different ways. These findings indicate that there are social and cultural continuities at play within recent technological changes. They also expose the structural differences hidden by sweeping statements about young people as a “digital generation”. Finally, they show that class, contrary to popular beliefs about “the death of class”, still represents a pertinent analytical category.

The overall aim of this thesis is to investigate if the somatic comorbidity and increased mortality among persons with psychiatric disability (residents in supported housing facilities) can be influenced. The thesis comprises four papers. Paper I describes the lived experience of health and body. Papers II and III examine the effects of a lifestyle programme on physiological markers (II) and on psychological and quality of life parameters (III). Paper (IV) illustrates the meaning of participating in a life style programme. The data in Papers I and IV comprises narrative interviews with residents (n=11). The studies in Papers II and III are focused on residents and were carried out with a randomized design. The randomization was performed on a group level (supported housing facility). The 12 month intervention consisted of study circles with a theoretical and practical application of dietary information and physical activity for two hours, on a twice weekly basis under the supervision of a study circle leader. The controls were offered an aesthetic study circle and met once a week. The data in Paper II comprises physiological quantitative data from both residents (n=41) and staff (n=41) and in Paper III questionnaires on symptoms and quality of life completed only by residents (n=41). The data was analysed with Qualitative description (I), Phenomenological-hermeneutics (IV), and for papers II and III relevant statistical calculations were used. Health is described in paper I as “having a life as others have” and discloses the losses of important life domains (family, work, security) and the experiences of being deviant and stigmatized. Health is described as “absence of psychological and physical problems” and its hampering effects on quality of life and self-esteem. Health is understood as a phenomenon that could “be influenced by one self”, and there is an insight that health is manageable. Participating in a life style intervention (paper II) meant a significant improvement in risk factors for metabolic syndrome among the residents in comparison with controls. No differences were seen on weight, BMI and improved physical capacity. In paper III a significant positive increase in the Sense of Coherence compared to controls was seen. However no effect was seen on quality of life, psychosocial function or on reduction of symptoms in comparison with controls. Participating in a lifestyle intervention can be understood as the gaining of insights that health can be improved and that the daily life is partly given a changed content (paper II). The participation is also described as meaning an increased sense of closeness and equality in relation to the staff and sometimes a painful insight of their life situation. Participating is also described as entailing a hope that one’s life situation can be affected. In summary this thesis shows that there is some possibility of influencing the physical health (reduced risk of metabolic syndrome) among persons with psychiatric disability by participating in a 12 month intervention programme. The intervention does not show any effects on measures such as quality of life, psychosocial function and presence of symptoms. However, the participants describe that the participation had a meaning in a number of respects. This is a finding that is confirmed by the positive change in sense of coherence. The need to develop preventive care for persons with psychiatric disability and the importance of monitoring the treatment with neuroleptics and its side effects on physical health is an important clinical implication. Furthermore the importance of the responsibility of the care staff is emphasized as well as the importance of supporting a change in lifestyle.

This study focuses on the politics around ecological sustainable development in Sweden today, with emphasis on urban development, building and living. The starting-point for this study is the environmental adapted city district of Stockholm, Hammarby Sjöstad. The primary focus of the study is to investigate what means of control the environmental investment in Hammarby Sjöstad is expressing, and to elucidate their ideological, political and social implications. The empirical material is primarily based up on the local Hammarby Sjöstad environmental program along with qualitative in-depth interviews with citizens of this district. The study is based on critical discourse analysis The result of this study is that the ecological investment in Hammarby Sjöstad partly constitutes a hidden exercise of power, taking shape as built-in physical measures in the dwellings and the neighbouring surroundings. Hidden means of control transform political and ideological environmental targets in to practical factual matters. Hidden means of control makes ideological and political environmental issues non-political and reduces them in to technical issues.

Syftet med studien har varit att belysa fenomenet hälsoism utifrån personliga tränares perspektiv. Tidigare forskning har påvisat att hälsoism är ett starkt växande fenomen i västvärlden. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; Hur diskuterar personliga tränare synen på sig som en förebild inom hälsa? Hur framträder hälsomedvetenhet i vardagen för personliga tränare? Vad innebär en hälsosam livsstil för personliga tränare? Undersökningen använde kvalitativ metod och bestod av fyra intervjuer. Informanterna var utbildade och arbetade med någon form med personlig träning. En del av resultatet visade att personliga tränare anser sig själv som förebilder och representanter för hälsa. Detta leder till att rätt beteende måste ske i en omgivning där kunder eller potentiella kunder kan hålla koll på en. Att inte ha rätt beteende i sådana situationer kan resultera i att man anses som en opålitlig personlig tränare. Ett annat resultat visar på att en hälsosam livsstil är viktigt för personliga tränare men att det är lika viktigt att inte ha för hälsosam beteende heller. Ett för hälsosamt beteende eller att ha hälsa som religion kan anses som osunt beteende. Slutsatsen i uppsatsen tyder på att personliga tränare är en del av hälsoismen och uppfyller en del krav på att ha hälsa som religion. Men det finns fortfarande en negativ inställning mot att ha hälsa som religion och att prioritera hälsa först. Detta kan förklaras utifrån att det inte är socialt accepterat än att ha hälsa som en religion kanske eftersom det är ett så pass nytt fenomen. / The aim of the study was to shed light on the phenomenon healthism based on personal trainers’ perspective. Previous research has shown that healthism is a rapidly growing phenomenon in the western world. Based on the purpose, three issues were created; How do personal trainers discuss their view as a role model in health? How does health awareness appear in everyday life for personal trainer? What does a healthy lifestyle for personal trainer mean? The study used the qualitative method and consisted of four interviews. The informants were educated and worked in some form of personal training. A part of the the results show that personal trainers consider themselves as role models and representatives of health. This leads to the proper behavior must occur in an environment where clients or potential clients can keep track of one. Not having the right behavior in such situations can result in being considered as an extremely unreliable personal trainer. Another result shows that a healthy lifestyle is important for personal trainers but it is equally important not to have too healthy behavior either. A too healthy behavior or to have health as a religion can be regarded as unhealthy behavior. The conclusion in the paper suggest that the personal trainer is part of the healthism and fulfill some requirements to have health as a religion. But there is still a negative attitude towards taking health as a religion and prioritize health first. This can be explained on the basis that it is not socially acceptable yet to have health as a religion perhaps because it is such a new phenomenon.

I det här examensarbetet i arkitektur analyseras en ny typ av bostäder i Stockholmsområdet: konceptboendet. Bostadstypen är skapad för en ”urban nomad”. Det är ett ord som används i marknadsföring och kan tolkas som en person som antingen reser mycket i sin yrkesverksamhet eller någon som behöver en tillfällig bostad på grund av studier eller i väntan på en lämpligare bostad. Stockholm har i dag, 2018, en stor bostadsbrist vilket skapar ett tryck på politiker att ta fram lösningar. Synen på bostaden har skiftat från att ha varit en rättighet till en lyxprodukt. Fastighetsutvecklare som Oscar Properties och Axxonen utvecklar och marknadsför premiumbostäder där hotellet är förebild och olik typer service ingår i bostadskonceptet. Det finns förändrade attityder när det gäller höga bostadshus och skyskrapor i Stockholm som ofta har lägenheter som kallas konceptboenden eller premiumbostäder. Det är viktigt att lägga märke till detta skifte i inställning eftersom det förklarar varför bostäder ser ut som de gör och vadsom driver deras design och funktion. Norra tornen vid Torsplan är exempel på premiumbostäder i höghus med inspiration från New Yorks exklusiva skyskrapor. Ett annat exempel är Tellus Towers vid telefonplan som är fylld med enrummare för unga vuxna. Där finns dramatiska utsikter och serviceanläggningar som pool och spa som säljargument. Idén om flyttkedjor motiverar byggandet av lyxlägenheter och skyskrapor i attraktiva lägen eftersom rörligheten ska göra att alla till slut kommer att få en bostad. För en förmögen målgrupp innebär rörlighet ett internationellt, hotellrumsinspirerat boende: en så kallad ”premiumbostad”. Bostadsrättsföreningen Continental Apartments erbjuder till exempel full hotellrumsservice och är dessutom beläget i de övre våningarna av Hotel Scandic Continental. För bostadslösa låginkomsttagare innebär en rörlig lösning ett boende som de kan tolerera men som i längden är otillräckligt. En tillfällig lösning som skapats på initiativ av den ideella föreningen Snabba hus är flyttbara bostäder på tidsbegränsade bygglov, avsedda för unga bostadssökande. Mellan Continental Apartments och Snabba hus finns, lite oväntat, flera likheter i hur bostäderna är planerade. Men skillnaderna är stora i användning, pris och vilka möjligheter målgrupperna har att välja sin boendesituation. Genom att jämföra renderade bilder, fotografier, ritningar och reklamtexter skildras konceptboendenas olika strategier och målgrupper. I jämförelserna av olika typer av boenden framträder en bild av en marknadsanpassad bostadsproduktion där bostaden behandlas som en livsstilsprodukt och en konsumtionsvara. Kommersialiseringen av bostäder innebär problem för de som drabbats av bostadsbristen. Lösningarna som erbjuds bostadslösa, ofta unga låginkomsttagare, är få och villkorade. Idén om att bostadsmarknaden måste få en ökad rörlighet för att fungera drabbar i stor utsträckning de som har svårast att få tillgång till en bostad genom att inskränka deras rättigheter och boendestandard. Genom att marknadsföra bostadslösningar till unga som livsstilsprodukter överskuggas det verkliga problemen med en utbredd bostadsbrist och en försenad familjebildning. Undersökningens slutsats är att marknadsföringen av konceptboenden ger en ytlig bild av bostäder och deras egentliga värde. Premiumbostädernas kvaliteter, eller brist därpå, döljs genom att erbjuda hushållsnära tjänster och inredningsdetaljer. Den ytliga inställningen till bostäder som enbart statussymboler och konsumtionsvaror gör det svårare att hävda bostaden som rättighet och som en viktig funktion för att forma samhällen. En möjlig motpol till premiumbostäderna är Stockholmshusen, ett försök från allmännyttiga bolag att skapa hyreslägenheter med hög standard men mer överkomlig hyra. Att bygga ut det allmännyttiga beståndet kan även ha en balanserande effekt på marknaden och på sikt trotsa den kommersiella bostadstrenden. / In the marketing of certain types of newly-built urban homes there is an intended target group: the “urban nomad”. A luxury hotel style dominates these pictures of future dwellings and a new aesthetic has evolved in rendered images. These types of images have become so common in architectural magazines and housing ads that they often go unnoticed. Behind the pictures is an underlying idea of ​​a flexible housing market that can create positive outcomes for the whole community. This project examines how the idea of ​​mobility in the Stockholm housing market affects the design and marketing of architecture and the possible downsides to the commercialization of urban homes.

Background: One of the most prevalent diseases in the world, type 2 diabetes mellitus is rising every year. Self-care refers to controlling one's own illness to prevent future complications. The nurses' work is oriented on a person-centered approach to inform, promote, encourage, and support the patient to maintain good health in consideration of their circumstances. Aim: The aim of this literature study was to describe persons' experiences with self-care of type 2 diabetes mellitus.   Method: A literature study based on qualitative scientific articles which were retrieved from PubMed and CINAHL. A thematic analysis was used to analyze the articles. The study's objective was accomplished.  Results: The two main themes were identified. Experiences that affect self-care and Experiences of self-care’s impact on life.  Conclusion: Self-care is influenced by several factors such as knowledge, experience of support and control. The self-care and adaptation required for these affects the lives of people with type 2 Diabetes. Nurses have a key role in patients' self-care by helping people manage self-care. / Bakgrund: En av de vanligaste sjukdomarna i världen, typ 2 diabetes mellitus ökar varje år. Egenvård avser att kontrollera sin egen sjukdom för att förhindra framtida komplikationer. På grund av detta är sjuksköterskornas arbete inriktat på ett personcentrerat förhållningssätt för att informera, främja, uppmuntra och stödja patienten att bibehålla en god hälsa med hänsyn till sina omständigheter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers erfarenheter av egenvård av typ 2 diabetes mellitus. Metod: En litteraturstudie baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar som hämtats från PubMed och CINAHL. En tematisk analys användes för att analysera artiklarna. Studiens mål uppnåddes. Resultat: Två huvudteman identifierades. Erfarenheter som påverkar egenvården och erfarenheter av egenvårdens påverkan på livet. Slutsats: Egenvården påverkar flera faktorer såsom kunskap, erfarenhet av stöd och kontroll. Egenvården och anpassningen som krävs för dessa påverkar livet hos personer med typ 2 diabetes mellitus. Sjuksköterska har en nyckelroll i patienters egenvård genom att hjälpa personer att hantera egenvården.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en växande folksjukdom globalt. Kostnader för samhället och sjukvården beräknas öka de kommande åren. Sjuksköterskors kunskap är viktig för att hjälpa personer med diabetes typ 2 att hantera sjukdomen. Därför är det viktigt att kunskapsläget hos sjuksköterskor behöver vara brett för att kunna ge stöd, information och kunskap till personer med sjukdomen, även i det förebyggande arbetet för att undvika komplikationer och främja hälsa.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med och hantera diabetes mellitus typ 2. Metod: Metoden är en litteraturöversikt enligt Fribergs beskrivning. Tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar användes, från databaserna Pubmed och Cinahl Complete. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman. Dessa teman var: Stöd, motivation och utmaningar till livsstilsändringar, Sjukdomens påverkan på den psykiska hälsan och Individanpassad vård. Sammanfattning: Resultatet visade att diabetes mellitus typ 2 påverkade pden psykiska hälsan, det var stressigt och svårt att ändra livsstil och bibehålla den. Stöd från familjen underlättade för egenvård, och vårdpersonalens stöd, information samt kunskap var av stor vikt för personerna. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a growing global health issue, the cost of which is expected to rise in the coming years for societies and healthcare organizations. Nurses’ knowledge is an essential part in assisting people to be able to manage Diabetes type 2. It is therefore important that nurses are broadly educated concerning this disease in order to provide useful information and knowledge to this group of people in order to avoid complications and maintain health. Aim: To describe the experience of living with and dealing with Diabetes Mellitus type 2  Method: The method for this study was in the form of a literature overview in accordance with Fribergs description of the process. Ten qualitative scientific original articles regarding the topic were chosen using the databases Pubmed and Cinahl Complete. Results: The result was in the form of three emerging main themes. These were Support, motivation and challenges to lifestyle changes, The diseases impact on the psychological wellbeing and Individually adapted care.  Summary: Results showed that diabetes mellitus type-2 affected the psychological well-being and that it was associated with considerable stress to change and maintain a new lifestyle. Support from family facilitated self-care and the support and knowledge of healthcare staff was of great importance to this group of people.

Studien syftar till att undersöka begreppet välbefinnande hos äldre personer och vilka faktorer som kan öka de äldre personernas välbefinnande. Studien syftar även till att tillföra kunskap kring äldre inom det sociala arbetet. Det teoretiska ramverket består av fyra teorier som medför en ökad kunskap kring äldres välbefinnande. Teorierna är Eriksons psykosociala teori, teorin om gerotranscendens, känslan av sammanhang (KASAM) och Maslows behovshierarki. Den metod som har använts är kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med respondenter som är yrkesverksamma med äldre personer. I arbetet har sju respondenter intervjuats. För att få fram det viktigaste från intervjuerna genomfördes en tematisk analys av de transkriberade texterna.  I resultatet framkommer det att den fysiska hälsan påverkar den psykiska hälsan och möjligheten till social interaktion. Det framkommer även att samhället har ett stort ansvar för att beakta äldre personers egna intressen, kulturer och att inte se de äldre som en homogen grupp. Detta gäller särskilt när aktiviteter för att främja äldres hälsa skapas och i arbetet för att möjliggöra en mer hälsosam livsstil. Där ingår även att skapa sociala sammanhang för äldre då resultatet påvisar hur viktigt sammanhang är för äldre.  Slutsatsen och diskussionen resonerar kring välbefinnandets betydelse för de äldre, på vilka sätt det existentiella samtalet kan öka välbefinnandet hos äldre och hur sociala aktiviteter bör se till äldres verkliga intressen och inte utgå från ett normativt perspektiv. / The study aims to explore the concept of well-being in elderly and which factors can increase well-being in the elderly. The study also aims to add knowledge to social work with elderly. The theoretical framework consists of four theories that lead to increased understanding about the wellbeing of the elderly. The theories are Erikson´s stages of psychosocial development, the theory of gerotranscendence, sense of coherence (SOC) and Maslow´s hierarchy of needs. The method that is used is a qualitative method where semi-structured interview with respondents that in their profession work with elderly. In this study seven respondents have been interviewed. Thematic analysis was used to take out the most important parts from the transcriptions of the interviews.  The results show that physical health has an impact on mental health and the possibility of social interaction. Furthermore, is shows that society has a responsibility to consider elderly´s own interests, cultures and not see the elderly as a homogenous group. This is important to consider when activities to promote the health of the elderly are created and, in work, to enable a healthier lifestyle. This also includes creating social connections for the elderly because it is an important factor for their well-being. The conclusion and discussion resonate around the importance of well-being for the elderly, in which ways the existential conversation can increase the well-being of the elderly and how social activities should look to the real interests of the elderly and not from a normative perspective.