Bakgrund: Fysisk inaktivitet och stillasittande är två av de främsta riskfaktorerna för försämrad hälsa och det sist nämnda betraktas som en pandemi. I Mars 2020 deklarerades spridningen av Covid-19 som en pandemi. Mot bakgrund av Covid-19 pandemin har yrkesverksamma och universitetsstudenter rekommenderats att arbeta eller studera på distans om möjligt. Denna förändring i arbets- eller studiesituationen kan påverka målgruppens aktivitet och stillasittande vanor.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka eventuella förändringar i fysisk aktivitet och stillasittande vanor, att analysera sambandet gällande aktivitetsminuter före respektive under Covid-19-pandemin samt även sambandet mellan stillasittande minuter före respektive under Covid-19-pandemin. Metod: En webbenkät med en tvärsnittsstudiedesign och en kvantitativ ansats genomfördes på yrkesverksamma samt studenter med ett urval på 224 respondenter. Totalt var det 194 personer som inkluderades därav 133 var kvinnor, 60 män och en icke-binär person. Yrkesmässigt var det 109 yrkesverksamma och 85 studenter i åldrar mellan 19–65 år. Datan undersöktes med hjälp av frekvenstabeller och analyserades via Spearman’s rho. Resultat: En procentuell minskning i dagliga aktivitetsminuter med 39 minuter och en procentuell ökning i stillasittande där respondenter var mer stillasittande med 89 minuter per dag under pandemin jämfört med tidigare. Ett statiskt signifikant samband deducerades både gällande fysisk aktivitet samt stillasittande före och under pandemin. / Background: Physical inactivity and sedentary behaviour are two of the main risk factors for deteriorated health, the latter is even considered a pandemic. In March 2020, the spread of Covid-19 was declared a pandemic. Considering the Covid-19 pandemic, professionals and university students were urged to work and study remotely when possible. This change in the work or study situation can affect the target group's physical activity and sedentary behaviours. Aim: The aim of the study is to investigate possible changes in physical activity and sedentary behaviours, to analyse the relationship between the number of minutes spent on physical activity before and during the Covid-19 pandemic and also the relationship between the number of minutes spent sedentary before and during the Covid-19 pandemic. Method: A web survey with a cross-sectional design and a quantitative approach was conducted on professionals and students with a sample of 224 respondents. A total of 194 people were included of which 133 were women, 60 men and a non-binary person. In terms of occupation, 109 were professionals and 85 were students aged between 19 and 65. The data were examined using frequency tables and analysed via Spearman's rho. Results: A percentual decrease by 39 minutes in daily physical activity and a percentual increase in sedentary behaviour as respondents were more sedentary by 89 minutes per day during the pandemic compared to earlier. A statically significant association was deducted both in terms of physical activity and sedentary before and during the pandemic.

The purpose of this study is to investigate how five individuals ended up in a criminal lifestyle and what other factors may have had an impact on the path to a criminal lifestyle. The study is based on qualitative interviews in combination with a thematic analysis method, to find patterns around the respondents statements. As men are generally overrepresented in terms of criminal groups in crime statistics, we have chosen to limit the study to only examining men who have had a previous criminal lifestyle. The study’s theoretical framework and earlier research show that the environment and social interactions have an effect on however a person develops a criminal lifestyle. Earlier research opined that social ties to society, family, friends and school have a major impact on whether a human becomes a criminal or not. The study’s results show four prominent themes that the respondents have described in their life stories; identity, relationships, sense of community and living environment and financial vulnerability. The study concludes that all themes affect and interact with each other, which affects whether an individual develops a criminal lifestyle. The study shows that an individual ends up in a criminal lifestyle due to external factors and thus does not make an active choice to become a criminal. As this study is based on a very small sample group, further research with a larger sample group is relevant in order to better understand the reasons why an individual ends up in a criminal lifestyle.

Människors strävan efter att leva hälsosamt är inget nytt fenomen och många söker antingen själva efter information eller så får de motta hälsobudskap via media. I takt med att människor använder fler sociala medier framför traditionella medier, flyttas också mer ansvar för att producera innehåll till den enskilda individen. Instagram är ett community där människor samlas och där normer och värderingar om bland annat hälsa konstrueras och reproduceras. Mot denna bakgrund syftar denna studie till att utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, undersöka hur en hälsosam livsstil språkligt och visuellt konstrueras på Instagram. Metodologiskt görs detta genom en kritisk diskursanalys av 44 Instagraminlägg som hämtats från #hälsosamlivsstil. De centrala teorier och metoder studien utgår ifrån är socialkonstruktivistism och kritisk diskursanalys tillsammans med språkvetenskapliga metoder för text- och bildanalys. Studien kommer bland annat fram till att användarna som delat inläggen, gärna väljer att inta ”expertpositioner” eller dela ”expertinformation” i samband med att en hälsosam livsstil konstrueras. De återkommande teman och diskurser som är framträdande i denna konstruktion är konsumtion, moral, moderskap, viktnedgång och utseende. Språkligt konstrueras en hälsosam livsstil bland annat som att äta på ett visst sätt, känna träningsglädje eller göra en viktresa. Den visuella analysen visar bland annat att de människor som porträtteras varken äter eller motionerar på bilderna. Vidare är bilder på människor antingen ”selfies” eller kvinnor i tajta träningskläder med spända muskler. Övriga bilder syftar till att visa hur mycket man gått ner i vikt eller hur många kalorier man bränt. De normer och värderingar som framträder i studien visar främst på vad användarna själva anser är en hälsosam kost genom att benämna den som bra eller dålig. Det finns även normer för hur man bör se ut – ha synliga muskler och lite kroppsfett. Men även om konstruktionen ibland skiljer sig åt, visar studien på ett homogent material där en gemensam syn finns om vad som är en hälsosam livsstil enligt användarna under #hälsosamlivsstil.

Titel: Att leva med diabetes mellitus typ 2.  Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är ett globalt problem och fler personer insjuknar årligen. Egenvård är en central del av behandlingen för dessa personer. Att förstå livsstilsförändringar, behandlingar och egenvården hos dessa personer bidrar till ökad kunskap inom hälso- och sjukvården.   Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 2.   Metod: Litteraturöversikt med artiklar av kvalitativ design baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och MedLine.   Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman egenvård och information vid diabetes mellitus typ 2 och påverkan av diabetes mellitus typ 2 i livet med respektive underkategorier. Det fanns erfarenhet av bristande och otillräcklig information av hälso- och sjukvården. Erfarenheter fanns av att närstående gav bra information och under gruppbaserad utbildning reflekterades erfarenheter av att leva med DMT2. Resultatet visade att egenvården innefattade en del svårigheter som ändrade kostvanor, fysisk aktivitet, kulturella aspekter och förändrad livsstil.   Slutsats: DMT2 är en global och livslång sjukdom där livsstilsförändringar bör genomföras. Erfarenheter av att det var svårt att genomföra livsstilsförändringar där kostvanor visade sig vara det svårast att anpassa sin DMT2 till. Vidare forskning kring erfarenheter hos personer med DMT2 bidrar till ökad kunskap för sjuksköterskan men även allmänheten. Vidare forskning av personer med DMT2 och hur kultur påverkar egenvården kan ge ökad kunskap till sjuksköterskan och allmänheten.   Nyckelord: Diabetes mellitus typ 2, diabetes typ 2, livsstil, patienters erfarenheter, egenvård. / Title: Living with diabetes mellitus type 2.    Background: Type 2 diabetes mellitus (DMT2) is a global problem and more people are getting sick every year. Self-care is a central part of the treatment for these people. Understanding the lifestyle changes, treatments and self-care of these people contributes to increased knowledge in health care.  Aim: Describing people's experiences of living with type 2 diabetes mellitus.  Method: A qualitative literature review. Based on 12 scientific articles collected from Cinahl and MedLine.    Results: The results are presented in two main themes of self-care and information in diabetes mellitus type 2 and the impact of diabetes mellitus type 2 in life with the respective subcategories. There was experience of inadequate and insufficient information from the health service. There was experience that close relatives provided good information and during group-based training, experiences of living with DMT2 were reflected. The results showed that self-care included some difficulties such as changing dietary habits, physical activity, cultural aspects and changing lifestyles.  Conclusion: DMT2 is a global and lifelong disease where lifestyle changes should be implemented. Experiences that it was difficult to implement lifestyle changes where dietary habits proved to be the most difficult to adapt your DMT2 to. Further research on the experiences of people with DMT2 contributes to increased knowledge for the nurse but also the public. Further research of people with DMT2 and how culture affects self-care can provide increased knowledge to the nurse and the public.   Keywords: Diabetes mellitus type 2, diabetes type 2, lifestyle, patient experience, self care.

Introduktion: Fysisk aktivitet är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för en god hälsa. Dock går den fysiska aktiviteten ner, inte minst bland ungdomar. Hela 67% av 11-åringar och omkring 75% av 15-åringar i Sverige når inte upp till målen om att vara fysiskt aktiv minst en timme om dagen. Idrottsrörelsen i Sverige lockar många men visar också på minskade medlemsantal. Inom idrotten finns också en svårighet att nå ungdomar med låg socioekonomisk status. Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar ungdomars fysiska aktivitet samt om olika typer av aktiviteter attraherar olika målgrupper. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa data användes via databaserna PubMed, och CINAHL. Tematisk analys användes som analysmetod. Resultat: Fysisk aktivitet bygger på möjligheter till stöd, självbestämmande, förutsättningar i familjen och socioekonomiska förutsättningar. Skolan är en viktig aktör i att skapa medvetenhet och sprida information om vikten av fysisk aktivitet. Stöttning från vuxna och möjlighet att påverka är viktigt för att ungdomar ska vara fysiskt aktiva. Slutsats: Ungdomar behöver stöd och information för att bli fysiskt aktiva. Skola, fritidsverksamhet och vårdnadshavare behöver stötta alla ungdomar och erbjuda möjlighet till fysisk aktivitet. / Introduction: Physical activity is one of the most important protective factors for good health. However, physical activity is declining, not least among young people. As many as 67% of 11-year-olds and around 75% of 15-year-olds in Sweden do not reach the goals of being physically active for at least one hour a day. The sports movement in Sweden attracts many but also shows reduced membership numbers. In sports, there are also difficulties in reaching young people with low socio-economic status. Aim: The aim was to investigate which factors affect young people's physical activity and whether different types of activities attract different target groups. Method: A literature review was conducted using both qualitative and quantitative data via the databases PubMed and CINAHL. Thematic analysis was used as the analysis method. Results: Physical activity is based on opportunities for support, self-determination, conditions in the family and socio-economic conditions. The school is an important arena in creating awareness and disseminating information about the importance of physical activity. Support from adults and the opportunity to influence is important for young people to be physically active. Conclusion: Young people need support and information to become physically active. School, leisure activities and guardians need to support all young people and offer opportunities for physical activity.

Restriktionerna och rekommendationerna införda för att bromsa besmittningen av Covid-19,har implicerat en livsstilsförändring hos individen. Restriktionerna har hindrat människanfrån att delta i sociala sammanhang som var normen innan pandemin ochrekommendationerna har uppmuntrat individen att förändra delar av sin livsstil, i syfte attanpassa sig till de nya samhällsförutsättningarna. Uppoffringarna som individen har behövtgöra, intresserade i synnerhet den sociala dimensionen. Till följd av de minskade socialainteraktionen mellan individerna i samhället, har den ekologiska dimensionen upplevtoväntade förmåner. Man kan i stort sett säga att restriktionerna har gjort individens livsstilmer hållbar, ur en ekologisk synpunkt. De ekologiska fördelarna med restriktionernaförväntas dock försvinna när de så småningom lyfts, om inte livsstilen som individen harbedrivit hittills, behålls kvar. För att detta ska ske, behöver den nya, hållbara livsstilen blinormen för standarden för hälsa och välstånd som finns i samhället. Kulturen som driversamhället ska därför präglas av individens hållbara idéer, tankar och handlingar.Den hållbara livsstilsförändringen har varit startpunkten för denna undersökning. Syftet medstudien är att undersöka ifall individen är villig att fortsätta leva efter livsstilen som bedrevsunder pandemin och hur individens inställning till hållbar livsstil i framtiden har förändratsmed införandet av restriktionerna. Under arbetets gång kommer individens beteenden och valatt problematiseras utifrån två teorier som det teoretiska ramverket består av: kulturellresiliens och hållbart medborgarskap. För att uppnå syftet användes en enkätundersökningsom datainsamlingsmetod, där 70 personer svarade och en blandning av en tematiskinnehållsanalys och en deskriptiv statistisk analys som analysmetod. Av resultatet framgår atten stor del av respondenterna är för en fortsatt användning av klimatfrämjanderekommendationer som riktlinje för en mer hållbar livsstil. Samtidigt, har restriktionernapåverkat individen negativt ur en social synpunkt, men medvetenheten att miljön gynnas avdet är något som anses vara positivt av individen. / The social constraints and recommendations that were introduced to mitigate the spread ofCovid-19 virus, has had implications on the individual’s lifestyle, making it more sustainable.The social constraints have prevented the individual from taking part in any social activitieswith numerous people, but the recommendations have motivated the population for a changein some parts of their lifestyle to better accommodate the forced changes many communitieshave experienced due to the pandemic. The sacrifices that the individual had to make werefocused on its social sphere and as a result of that, the environment has experiencednumerous benefits. The pandemic has made the individual’s lifestyle more sustainable for theenvironment. These environmental benefits though, are expected to disappear when thepandemic is over and the social constraints ceases. Although, if this more sustainable lifestylecould continue, this would be a great opportunity to make a step in the right direction. Thiscould only happen if it becomes the new norm for what a good and sustainable lifestyleshould be lived. The culture, with its norms, should therefore be influenced by theindividual’s sustainable ideas, thoughts and actions.The change into a more sustainable lifestyle has been the starting point of this study. Thepurpose of this paper is to examine if the individual is willing to accept a more sustainablelifestyle and if its attitude towards environmentally conscious lifestyle has changed since theintroduction of sustainable recommendations. During the course of the paper, the individual’sattitudes and choices will be problematized through two theories that makes up the theoreticalframework of this study: cultural resilience and sustainable citizenship. To achieve thepaper’s main purpose, a survey was sent digitally, and 70 people answered, and a mixedmethod approach was used to analyse the result. The survey’s outcome was that the strongmajority of individuals would keep the sustainable recommendations as guidelines towards amore sustainable lifestyle. Besides that, the social constraints have influenced the individual’ssocial sphere negatively, but they have also contributed to many advantages for theenvironment.

Bakgrund Attention-deficit hyperaktivitet disorder (ADHD) är en neurobeteendesjukdom som kännetecknas av tecken och symtom på ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet som vanligtvis börjar i barndomen. ADHD kan kvarstå i vuxen ålder och orsakar försämringar i yrkesprestation och kamrat- och familjerelationer.  För att få en djupare insikt i patienternas upplevelser och erfarenheter vid någon form av hälsofrämjande åtgärder, kommer författarna att göra en litteraturöversikt utifrån patientperspektivet. Syfte Syftet var att studera upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder hos personer med ADHD Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt prioriterades som forskningsmetod med kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna letades efter i PsycInfo och PubMed, med sökord som är adekvata för det aktuella syftet. En granskning utfördes av artiklarnas kvalitet för att vidare kunna kombineras i fyra huvudkategorier: nutrition, fysisk aktivitet, sömn och sjuksköterskeledda interventioner. Resultat Från fyra huvudkategorier skapades nio subkategorier, där ADHD-patientens upplevelser och erfarenheter framställs. Upplevda erfarenheter och upplevelser av interventioner kring fysisk aktivitet, nutrition, sömn och sjuksköterskeledda åtgärder skapar delaktighet och leder till minskning av ADHD-symtom. Patienterna upplevde att ett empatiskt förhållningssätt hos sjuksköterskor leder till förbättrad kommunikation och främjar relationer mellan patienter och vårdpersonalen som i sin tur leder till höjd effekt av de hälsofrämjande interventionerna och minskar följaktligen ADHD-symtomen. Slutsats Resultatet pekar på att hälsofrämjande interventioner har en allt igenom positiv effekt på personer med ADHD problematiken och deras upplevelser visar på att en utav viktigaste faktorerna är gruppgemenskapen och former av sjuksköterskeledda livsstilsförändringar, över lag alla former av handledning verkar vara gynnsamma för personer med ADHD och ett sätt med hjälp av de känner mindre av sina symtom. Handledning möjliggör att de lättare kan känna igen sina symtom och ändra på perspektivet så att de behåller fokus, vilket i sin tur möjliggör att de kan planera och slutföra sina vardagliga uppgifter trotts sina symtom. / Background Attention-deficit hyperactivity disorder (ADHD) is a neurological behavioral disorder characterized by signs and symptoms of inattention, hyperactivity and impulsivity that usually begin in childhood. ADHD can persist into adulthood and cause deterioration in professional performance and peer and family relationships. To gain a deeper insight into patients' experiences and experiences with some form of health-promoting measures, the authors will make a literature review from the patient perspective.   Aim The purpose was to study perspectives and experiences of health-promoting measures in people with ADHD. Method A non-systematic literature review was prioritized as a research method with qualitative and quantitative design. The articles included in this literature review were searched in PsycInfo and PubMed, with keywords that are appropriate for the current purpose. A review of the quality of the articles was performed to be further combined into four main categories: nutrition, physical activity, sleep and nurse-led interventions.   Results From four main categories, nine subcategories were created, where the patient with ADHD experiences and experiences are presented. The perceived experiences and experiences of interventions around physical activity, nutrition, sleep, and nurse-led measures create participation and lead to reduction of ADHD symptoms, patients experienced that an empathic approach in nurses leads to improved communication and promotes relationships between patients and caregivers as in their luck leads to an increase in the efficiency of health-promoting interventions that consequently reduces ADHD symptoms. Conclusions The results indicate that health-promoting interventions have a thoroughly positive effect on people with ADHD problems and their experiences show that one of the most important factors is the group community and forms of nurse-led lifestyle changes, in general all forms of guidance seem to be beneficial for people with ADHD and a way of helping of them feel less of their symptoms. Supervision enables them to recognize their symptoms and change their perspective so that they stay focused, which in turn enables them to plan and complete their daily tasks despite their symptoms more easily.

Bakgrund: Det är vanligt att personer upplever svårighet i att motivera sig till att genomföra en beteendeförändring mot en mer hälsosam livsstil. Det är även vanligt att personer som genomfört en beteendeförändring faller tillbaka i sina gamla rutiner inom sex månader. Interventioner som motiverar och stöttar personer till en långvarig beteendeförändring är därför av stor vikt i syfte att förbättra ohälsosamma levnadsvanor och därigenom förbättra hälsan hos befolkningen. Den digitala tjänsten Hälsocoach online har utvecklats i syfte att stötta, coacha och motivera personer som vill göra en beteendeförändring mot en mer hälsosam livsstil. Interventioner som stödjer användarens självbestämmande har visats kunna bidra till främjande av mer långvariga livsstilsförändringar. Syfte: Studie syfte var att belysa klienternas upplevelse av motivationsstöd för livsstilsförändring i den digitala tjänsten Hälsocoach online ur ett självbestämmande perspektiv. Metod: Studien är av kvalitativ metod och baseras på sju semi-strukturerade intervjuer med klienter som använt sig av Hälsocoach online. Intervjuerna analyserades abduktivt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet lyfts de delar med Hälsocoach online som klienterna upplevde hade en påverkan på deras motivation till att utföra en livsstilsförändring. Användande av Hälsocoach online upplevdes i många fall som ett positivt stöd för stärkt motivation till beteendeförändring, men även de delar med tjänsten som upplevdes hämmande av motivationen lyftes fram av klienterna. Analysen av intervjuerna resulterade i fem huvudkategorier: Känsla av delaktighet, Personanpassad coaching, Relationen till hälsocoachen, Stöd i omgivningen samt Kommunikationsfaktorer. Resultatet som framkom kunde kopplas till självbestämmandeteorin olika delar, där en tydlig koppling kunde ses mellan tillfredsställelse av de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet och en lyckad livsstilsförändring. Konklusion: Användande av Hälsocoach online upplevdes i många fall som ett positivt stöd för stärkt motivation till att utföra en beteendeförändring och skulle därmed kunna ses som en användbar digital tjänst vid hälsopromotivt arbete. De faktorer som lyftes av klienterna som betydelsefulla för motivation till beteendeförändring kunde kopplas till de grundläggande behoven inom självbestämmandeteorin. Studien visar därmed att hälsocoacher, genom stärkande av de grundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens och tillhörighet, kan stödja klienterna till ett ökat självbestämmande. Genom ökat självbestämmande kan en stärkt motivation nås vilket kan leda till en mer lyckad och mer långsiktig beteendeförändring, vilket i sin tur kan bidra till en förbättrad livsstil och hälsa hos klienterna. / Background: It is common for people to experience difficulty motivating themselves to make a change in behavior towards a healthier lifestyle. It is also common for people who have implemented a behavior change to fall back into their old habits within six months. Interventions that motivate and support people to long-term behavioral change are therefore of great importance in order to improve unhealthy living habits and thereby improve the health of the population. The digital service Hälsocoach online has been developed with the aim of supporting, coaching and motivating people who want to make a change in behavior towards a healthier lifestyle. Interventions that support the user ́s self-determination have shown to contribute to promotion of more long-term lifestyle changes. Purpose: The purpose of the study was to elucidate the clients ́ experience of motivational support for lifestyle change in the digital service Hälsocoach online from a self-determined perspective. Method: The study is of a qualitative method and is based on seven semi-structured interviews with clients who have used Hälsocoach online. The interviews were abductively analyzed with qualitative content analysis. Results: In the result, the parts of Hälsocoach online that the clients experienced had an impact on their motivation to make a lifestyle change are highlighted. The use of Hälsocoach online was in many cases seen as a positive support in strengthened motivation for behavior change, but even those parts of the service that were not experienced as strengthened for the motivation were highlighted by the clients. The analysis of the interviews resulted in five main categories: Sense of participation, Personalized coaching, Relationship with the health coach, Support in the environment and Communication factors. The results that emerged could be linked to the different parts of the self-determination theory, where a clear connection could be seen between satisfaction of the basic needs of autonomy, competence and relatedness and a successful lifestyle change. Conclusion: In many cases, the use of Hälsocoach online was seen as a positive support for strengthened motivation to perform a behavior change and could thus be seen as a useful digital service in health promotion work. The factors highlighted by clients as important for motivation for behavior change could be linked to the basic needs of self-determination theory. The study thus shows that health coaches, by strengthening the basic psychological needs of autonomy, competence and relatedness, can support the clients to an increased self-determination and thereby a stronger motivation for a successful and more long-term behavior change, which in turn can contribute to an improved lifestyle and health of the clients. The increased understanding of the various psychological needs in the motivation process can create the right conditions to being able to offer even more effective and better solutions for promoting healthy behaviors over time.

Bakgrund m fysisk aktivitet, skulle kunna bidra med ytterligare kunskap och en djupare förståelse. Fysisk aktivitet är en levnadsvana som kan förbättra hälsan och förebygga sjukdomar. När kvinnor når medelåldern försämras deras hälsa, både psykiskt och fysiskt, och risken för att drabbas av psykisk ohälsa eller långtidssjukdom ökar. Endast 66 % av kvinnorna i medelåldern når upp i de av Folkhälsomyndigheten rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. Regeringen har tillsatt en kommission med uppdraget att öka den fysiska aktiviteten i landet, vilket ska uppnås genom att bland annat sprida kunskap och motivation om fysisk aktivitet och dess positiva effekter. Syfte För att få en ökad förståelse och kunskap som kan användas i arbetet med att öka den fysiska aktiviteten för medelålders kvinnor, var syftet med studien att undersöka och beskriva varför medelålders kvinnor i Sverige är fysiskt aktiva. Metod Studien var en kvalitativ fokusgruppsdiskussion där totalt 14 informanter, kvinnor 40 - 60 år som utövar fysisk aktivitet minst tre dagar/vecka, intervjuades i tre grupper. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats utfördes på det insamlade materialet. Innehållsanalysen fokuserade på manifest innehåll, vilket gav ett resultat nära texten. Resultat De huvudkategorier som framkom från innehållsanalysen var Leva med fysisk aktivitet som livsstil, Ta hand om sin psykiska hälsa, Ta hand om sin kropp samt Ta hand om sitt sociala välbefinnande. Kvinnorna berättade att den fysiska aktiviteten var en livsstil som ingick i vardagen och bidrog till att bevara, stärka och reparera kroppen från skador. Den fysiska aktiviteten bidrog till mer energi och ett gladare humör samt en högre stresstolerans. Den fysiska aktiviteten var också ett tillfälle till att vara social och att umgås med familj eller vänner. Slutsats Resultatet visar att medelålders kvinnor utövar fysisk aktivitet som en del av vardagen och framhåller främst de positiva effekterna på den psykiska hälsan. Fortsatta studier där icke fysiskt aktiva medelålders kvinnor får delge sina uppfattningar o / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

I Sverige har cirka 2 miljoner människor diagnosen hypertoni och det är den folksjukdom som ligger bakom cirka 30 000 fall av stroke och lika många hjärtinfarkter varje år. En ökning av personer med sjukdomen hypertoni ses i världen vilket beror på att världens befolkning och den åldrande befolkningen ökar. Hypertoni beror på funktionella kärlförändringar i artärväggen som leder till en stelhet. Denna stelhet är resultatet av flera faktorer såsom förhöjda blodfetter, rökning, diabetes, åldern, alkoholvanor och övrig livsstil. Vid hypertoni är risken stor för att utveckla kardiovaskulär sjukdom som stroke, hjärtsvikt, kranskärls- och njursjukdom. Hypertoni är även den enskilt största behandlingsbara riskfaktorn för kardiovaskulär sjukdom. Förändring av livsstil är grunden i behandlingen, men flertalet individer behöver också behandlas med läkemedel. För att uppnå detta krävs hälsokompetens hos patienten och ett personcentrerat arbetssätt hos vårdpersonal   Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens hälsokompetens kring risken att utveckla kardiovaskulär sjukdom vid ohälsosam livsstil och primär hypertoni. En frågeställning skapades för att se om det fanns skillnader mellan könen.   Metod: Metoden var en empirisk deskriptiv icke experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Författarna valde att göra en enkätstudie på 50 stycken patienter som fått diagnosen primär hypertoni mellan åren 2014-2017 på en vårdcentral i södra Sverige.   Resultat: Det framkommer att en viss del av deltagarna får information om livsstilsförändringar gällande kostvanor, rökning, alkoholvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse vid diagnosen hypertoni. Det framkommer även att de gjort förändringar utifrån detta. Dock är det långt ifrån alla som får information och gör ändringar och skillnader mellan män och kvinnor kan ses.   Slutsats: Ett medvetandegörande om patientens hälsokompetens och ett personcentrerat förhållningssätt hos vårdpersonal i det primärpreventiva arbetet med livsstilsförändringar anser författarna är av största vikt. Detta för att hjälpa patienten till egenvård av sin primära hypertoni, vilket på sikt minskar risken för kardiovaskulär sjukdom, främjar hälsa och samhällets ekonomi. / Approximately 2 million people in Sweden are diagnosed with hypertension, which is a public health disease that is estimated to cause 30, 000 cases of stroke and myocardial infarction every year. An overall growing and aging population in the world is the cause of the increase in the numbers of people diagnosed with hypertension in the world. Hypertension is caused by functional changes in the arterial wall which causes a stiffness in the vessel. This stiffness is a result of factors such as dyslipidemia, smoking, diabetes, age, consumption of alcohol and other lifestyle factors. People with hypertension have an increased risk of developing cardiovascular diseases such as stroke, heart failure, coronary arterial disease and kidney disease. Hypertension is also the greatest treatable risk factor for cardiovascular disease. Lifestyle changes is the cornerstone in the treatment of hypertension, however many individuals may also need drug therapy. For the individual to achieve lifestyle changes, the patient needs a high level of health literacy and a person centred approach from health care professionals are needed   Aim: The aim of this study was to investigate the patient’s health literacy relating to the risk of developing cardiovascular disease with an unhealthy lifestyle in combination with essential hypertension. A question formulation was constructed as a compliment to the aim of the study with the purpose of identifying possible differences between the sexes.   Method: The method was an empirical descriptive non experimental cross-sectional study with a quantitative approach. The authors choose to conduct the study by handing out 50 questionnaires to patients diagnosed with essential hypertension between the years 2014-2017 at a public health office in southern part of Sweden.   Result: Participants received information regarding lifestyle changes such as eating habits, smoking, alcohol consumption and physical activity and their importance when diagnosed with hypertension. The results also showed that the participants made changes regarding this. However not all participants got information or made changes and a differences between men and women could be seen.                                                    Conclusion: Making health care professionals conscious of the patient’s health literacy while maintaining a person centred approach in the primary preventive care, which is focusing on lifestyle changes, is of utmost importance. It is essential to enable the patient’s self care regarding their essential hypertension, which further reduces the risk to develop cardiovascular disease, promotes health and benefits the economy of the society.