The purpose of my independent work was to develop and test a task-specific assessment matrix to the students writing logs that occurs in connection with their APL (workplace-based learning). The matrix is based on upper secondary school subject plan House building from The Swedish National Agency for Education and the four courses House building process, House building 1, House building 2 and House building 3 - conversion. Due to the matrix structure, I used the example matrix of Malmö University. The task-specific assessment must both serve as a guide for students in the implementation of the log writing, and in the evaluation of the assessment work. Both students and teachers then get a common assessment tool for evaluation. The matrix has been tested in the activity and then evaluated by both teachers and students through interviews. I have come to the conclusion that the matrix is perceived as clear and useful. I will in my work as a teacher use and further develop task-specific matrices because the result of my independent work shows that it supports and promote students development.   Keywords Assessment matrix, task-specific, assessment, writing log

<p>Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats. Studien visar att eleverna förhåller sig positiva till boksamtal samt att strukturerat arbete med bänkbok, loggbok och samtal leder till ett ökat läsengagemang. Slutsatsen är att detta strukturerade arbete stimulerar läsengagemang och leder till ökad förståelse av det lästa.</p>

Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats. Studien visar att eleverna förhåller sig positiva till boksamtal samt att strukturerat arbete med bänkbok, loggbok och samtal leder till ett ökat läsengagemang. Slutsatsen är att detta strukturerade arbete stimulerar läsengagemang och leder till ökad förståelse av det lästa.

Vår studie har som syfte att belysa slöjdlärares arbete med elevreflektioner i textilslöjdsundervisning. Fyra lärare har intervjuats kring hur de definierar begreppet reflektion, vad de anser att reflektioner har för funktion, vad deras intention med reflektionsarbetet är, vilka arbetsredskap de använder samt hur de arbetar med återkoppling gentemot eleverna. Vidare har de reflektionsdokument de fyra lärarna använder i sin undervisning studerats. Lärarnas intentioner, deras formuleringar i dokumenten och de svar som eleverna givit har sedan jämförts i en trekomponentsanalys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande där språkets betydelse för lärandet understryks. När språket ses som det redskap människan använder för att förstå sin omvärld blir ordval och formuleringar viktiga. Resultatet visar att: •Varje lärare tolkar och motiverar själv sitt reflektionsarbete och skapar egna reflektionsdokument. •Det finns ingen nationell, regional eller lokal samordning av praktiskt reflektionsarbete. •Lärarna efterfrågor till stor del reflektioner i aspekterna formgivning &amp; framställning samt analysering och värdering av… •Elevreflektionerna stämmer ibland överens med lärarens intention och formuleringar, ibland inte. Betydelsen av lärarens återkoppling till elevtexter har i studien framträtt som en viktig del av reflektionsarbetet. Resultatet visar dock att den återkoppling som ges främst är av uppmuntrande karaktär och saknar relation till själva reflektionen.

<p><span style="font-size: 12pt; font-family: ">Arbetet syftar till att genom lärarintervjuer, elevenkäter och loggboksanalys kartlägga logg­boksanvändandet inom svenskämnet på gymnasiet. Frågor gällande språkriktighet respektive bedömning och arbetssätt kring loggboken behandlas. Arbetet intresserar sig för eventuella skillnader mellan lärares och elevers syn på loggboken. Resultaten tyder på att lärarna har en mer positiv syn än eleverna, vilka ofta är besvikna på att lärarna skriver respons för sällan. Loggboksanalysen visar att eleverna är goda reflektörer, men att de ibland nöjer sig med att återge vad som har hänt.</span></p>

<p>The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student’s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning student´s views on the learning log. An effort is then made to fit the student´s perspective into a theoretical framework to allow comparison with the pedagogical motives contained in the curriculum and its underlying ideas. The interviews indicate that the learning log is used mainly as a means to facilitate individualistic work forms, which is an ill fit with perspective on learning presented within the curriculum. The study is concluded with suggestions for actions that would narrow this gap and free the unused learning potential of the learning log.</p>

<span style="font-size: 12pt; font-family: ">Arbetet syftar till att genom lärarintervjuer, elevenkäter och loggboksanalys kartlägga logg­boksanvändandet inom svenskämnet på gymnasiet. Frågor gällande språkriktighet respektive bedömning och arbetssätt kring loggboken behandlas. Arbetet intresserar sig för eventuella skillnader mellan lärares och elevers syn på loggboken. Resultaten tyder på att lärarna har en mer positiv syn än eleverna, vilka ofta är besvikna på att lärarna skriver respons för sällan. Loggboksanalysen visar att eleverna är goda reflektörer, men att de ibland nöjer sig med att återge vad som har hänt.</span>

The purpose of this paper is to juxtapose the theories of learning that are reflected in student’s perspectives of the learning log with that of the pedagogical intentions of the curriculum in order to examine the discrepancy between the experienced and the intentional learning objectives. The paper is divided into two sections. The first section is a literature survey on theories related to the learning log and the curriculum. The second part is constituted by three semi-structured group interviews concerning student´s views on the learning log. An effort is then made to fit the student´s perspective into a theoretical framework to allow comparison with the pedagogical motives contained in the curriculum and its underlying ideas. The interviews indicate that the learning log is used mainly as a means to facilitate individualistic work forms, which is an ill fit with perspective on learning presented within the curriculum. The study is concluded with suggestions for actions that would narrow this gap and free the unused learning potential of the learning log.

Syftet med arbetet är att identifiera olika typer av resurser för lärande. I detta självständiga arbete beskrivs tre olika typer av strategier för instudering med fokus på textinlärning, och vid varje ny strategi användes en ny sång. Studien baseras på mig själv i form av loggbok och videoinspelningar, som gjordes över tre veckor med totalt 15 loggboksinlägg och sex videoinspelningar under hösten 2015. Arbetet utgår från ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. Resultatet visar hur jag använder mig av olika resurser för att studera in tre olika sångtexter, som studerades in utifrån tre olika textinlärningsstrategier. Slutligen diskuteras resultatet i relation till det designteoretiska perspektivet och tidigare forskning. / In this independent project three kinds of strategies for learning with focus on learning lyrics is described and explored. For every new strategy a new song is used. The purpose is to explore and identify different kinds of resources when learning. The study is based on observations of myself in form of a logbook and video recordings over three weeks with a total of 15 practicing sessions in the fall of 2015. The starting point is a multimodal and design theoretical perspective. The result show how I use different resources when learning different lyrics by using three kinds of strategies for learning lyrics. Finally I discuss, in relation to the design theoretical perspective and earlier research.

The purpose of this study is to illustrate how using journal writing in mathemathics education acts as a tool to support the learning of students. The questions asked to investigate if the purpose was met were: -          In what way do students use journals as a tool to reflect over their own learning? -          In what way do students use journals as a tool to reflect over their effort in class? During six weeks, eighth grade students from two different classes wrote journals after each mathematics lesson. In the journals they wrote about what they learnt during class and about their effort. After the six weeks nine students were interviewed. The students describe how the journal writing helped them think metacognitively about what they learnt and how they worked during class. In addition, they have had a better direct contact with their teacher who has read the students’ entries and the response given was seen as positive for learning. / Syftet med det här arbetet är att belysa hur användandet av loggbok i matematik-undervisningen kan fungera som verktyg för att stödja elevers lärande. De frågor jag ställt för att undersöka om syftet har uppnåtts var: -          På vilket sätt använder eleverna loggboken som ett verktyg för att reflektera över sitt eget lärande? -          På vilket sätt använder eleverna loggboken som ett verktyg för att reflektera över sin arbetsinsats? Under sex veckor fick elever i två olika åttondeklasser skriva loggbok efter varje matematiklektion där de fick berätta vad de lärt sig och hur deras arbetsinsats under lektionen varit. Efter denna sexveckorsperiod intervjuades nio elever. Eleverna beskriver att loggboksskrivandet hjälpt dem att på ett metakognitivt sätt medvetandegöra vad de lärt sig och hur de arbetat under lektionstiden. Dessutom har de fått en ökad direktkontakt med läraren som läst deras loggboksinlägg och de beskriver att denna feed-back påverkat deras inlärning positivt.