Syftet med detta arbete var att undersöka hur elevdokumentation så som portfolio, individuella utvecklingsplaner samt loggböcker fungerar i praktiken och dess värde vid överlämnande samt övertagande av elever från år 6 till 7. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer genomförda i två olika kommuner med lärare i år 6 och 7 samt rektorer på två F-9 skolor. Enligt skolans styrdokument ska lärarna följa upp eleverna och möta dem där de är genom att anpassa undervisningen efter varje individuellt behov. Olika faktorer som försvårar detta kan vara för få lärare i för stora klasser. Ute på skolorna finns olika verktyg för att hjälpa lärare att uppnå detta mål, men problemet som uppstått är att olika skolor/lärare arbetar på väldigt olika sätt och att innehållet i elevdokumentationen då blir väldigt varierande och därför inte tas tillvara vid övertagandet av elever i år 7. I arbetet har det framkommit att elevdokumentation kan, om den används rätt, vara ett värdefullt redskap i arbetet med att synliggöra elevers sätt att lära och skapa en röd tråd från F-9. Men det förutsätter att lärare som tillämpar arbetssättet är på det klara med syftet och de förändringar som krävs för att sätta elevernas lärande i fokus, den kan i annat fall stjälpa i stället för att hjälpa och tillslut förkastas. Vår slutsats blir därför att det är lärarnas syn på elevdokumentation som avgör om den blir till en ryggsäck eller resurs för både lärare och elever.

Bakgrund: Ett av grundskolans problem är elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istället oftast disciplinära problem under skoldagen vilket påverkar kamrater och studiemiljö negativt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) á femton minuter mellan lärare och enskild elev betyder något för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men även om det är något i själva samtalet/dialogen som är primärt och ger speciell effekt på elevens motivation. Metod Min studie grundas på enkäter och en empirisk del med intervjuer av några elever med olika meritvärden i högstadiets årskurs 9. Resultat: Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet? - Det beror mycket på handledarens unika och komplexa kompetens. Har samtalet någon betydelse för elevernas studieresultat? - Ja och det hör ihop med den tidigare frågeställningen. Finns det något negativt med PH-samtalet? - Ja, om PH är vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PH samtalet på det sätt som ingår i skolans koncept. Hur stor betydelse har loggboken? - Oavsedd om eleven är självgående eller ej så har den en funktion. Finns det något annat värde med detta PH-samtal? - Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror på pedagogen, på sikt kan skapa en nära relation och därmed påverka uppfattningen om skolan och dess krav.

I detta självständiga arbete utforskar jag, utifrån hermeneutiskt inriktad fenomenologi, mina processer i samband med komponerande och arrangerande för en septett bestående av elgitarr, elbas, trumset och fyra blåsare. Under två terminer förde jag loggbok över de olika moment där jag arbetade med denna kreativa process, moment som bestod av komponerande, lektioner med lärare samt repetition med ensemblen. Resultatet redovisas med hjälp av tematiseringarna Sökande efter ett kompositoriskt flöde, Frön som gror och växer samt Känslan av att hitta nya vägar. Dessa teman ställs i diskussionskapitlet mot tidigare forskning på området samt hermeneutiskt fenomenologiskt perspektiv. / I this thesis I have explored my processes when composing and arranging for an ensemble consisting of electric guitar, electric bass, drums and four wind instruments. During two semesters I kept a log over the different events in which I’ve been working with this creative process, events such as composing, lessons with teachers and rehearsals with the ensemble. The result is reported in the themes The search of a compositional flow, Seeds that germinate and grow and The feeling of finding new ways. These themes are in the last chapter discussed in relation to previous research on the subject and a hermeneutic phenomenological perspective.

Den här rapporten beskriver mitt utvecklingsarbete med elevers loggboksskrivande inom två kurser på Restaurang, bar och vin utbildning på Studium Restaurang & Bageri i Göteborg.  Idén till utvecklingsarbetet fick jag när jag märkte att elever upplevde att de fick för dålig feedback och inte riktigt förstod vad de skulle göra för att lyckas uppnå betygskriterierna inom två kurser. Syftet med mitt utvecklingsarbete är ta fram en loggbok och att undersöka om loggboksskrivande kan skapa en ökad kommunikation mellan lärare och lärare och elever. Första steget i utvecklingsarbetet blev att skapa och implementera loggböcker i två kurser. Resultatet blev att eleverna upplevde loggboken mycket positivt. Eleverna tyckte att loggböckerna blev ett naturligt verktyg för dem att se sin kunskapsutveckling och föra en kontinuerlig kommunikation med mig och min kollega som var deras undervisande lärare. Slutsatsen är att arbetet med loggboken ger en bättre överblick över elevens utveckling. Loggboken visar elevens delaktighet samt fungerar som en viktig kommunikationskanal mellan lärare och elev. Genom arbetet med loggboken dokumenterar eleverna sin egen kunskapsutveckling och kan via lärarens återkoppling se hur de ska kunna ta nästa steg. Slutsatsen är att loggboken ger eleverna chansen att öka sin påverkan på studierna och målen samt att lärarens återkoppling har stor inverkan på eleverna. Genom arbetet med loggboken har vi lärare också fått ett bra verktyg för att kunna utveckla vår undervisning. / This report demonstrates my research on how students may improve their progress in course with the help of journal writing. I have based my research on two courses within the Restaurant, bar and wine program at Studium Hospitality & Bakery in Gothenburg. I came up with the idea for the research when I noticed how the students experienced little to no feedback and didn´t really understand what they should do to excel in their courses. The purpose of the research is to develop a practical and easy-to-work journal and to find out if journal writing can improve the communication between teachers and teacher students. To achieve this I implemented a journal in two courses. The feedback from the students was positive. They thought the journals quickly became a natural tool to be able to see their own progress and also, they were able to have an ongoing interaction between teacher and student. In conclusion the journal has given a better overview of the progress a student makes during the course. The journal works as a tool to oversee attendance and it is also an important communication channel between student and teacher. Through the work with the journal the students document their own progression within the course, hence will be able to detect the next step of their development. The journal gives the students the opportunity to discuss which elements of the course have been critical to reach increased progression.  It has also given the teachers an important tool to develop their teaching.

Detta arbete är en självstudie i att utveckla improvisation på saxofon. Syftet är att utforska hur det är möjligt att uppnå en nivå av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen är att all musik egentligen kommer ur improvisation. För att improvisation i nuet skall vara en reell komposition krävs en utvecklad förmåga att spela utifrån en inre musikalisk intuition, snarare än att enbart utgå från vad som är teoretiskt korrekt. Metoderna som används är dagliga anteckningar om den egna utvecklingen i en loggbok samt videoinspelning av mitt eget improviserande vid några tillfällen. Det teoretiska utgångsläget är fenomenologiskt. I fenomenologisk tradition ställs frågan vad som visar sig vara väl fungerande metoder eller redskap i att utveckla improvisation, för att uppnå ett ”flow” av komponerande i nuet. Dessa metoder och redskap har praktiserats och dokumenterats under några månader. Arbetets resultat utgår från loggbok och videoinspelningar. Där presenteras och utvärderas olika metoder för att öva improvisation. Vidare granskas improvisation utifrån enklare musikaliska ramar till att ta svårare utmaningar och utvecklas mer. Uppmuntrande för den som vill improvisera, är att resultatet visar att det går att få flow i sitt improviserade spel utifrån den kunnighet som finns etablerad, men att det sedan behövs träning för att improvisera utifrån mer och mer avancerade musikaliska förutsättningar. Viktigt för utvecklingen är att improvisera med andra och gärna inför publik. För att våga göra detta krävs mod. Till sist diskuteras resultatet tillsammans med de metoder som använts för att utveckla improviserat spel, liksom begreppet ”flow”. / This is a self-study in how to become a skilled improviser on saxophone, with the purpose of researching how to develop a higher level of freedom in improvising. A view introduced in the introduction of the study, is that all music basically generates from improvisation. For an improvisation to be a real composition in the now, it demands a highly developed skill, with the ability to play out from an inner creative intuition, rather than only from what might be theoretically correct. The methods used for the research are daily notes about the process in a journal and video-recordings of me improvising. The theoretic eyeglasses that are used are phenomenological. What kind of methods or tools will appear beneficial in developing improvisation skill to a level of reaching a ”flow” of composing music here and now? This is the question asked according to a phenomenological tradition. These methods and tools have been practiced and documented in about four months. The final result is based on the notes in the journal and the video-recordings. Different methods in how to develop improvisation is presented and evaluated. The result shows a development of improvising from musical frames more easy to manage, as well as taking challenges and train for more advanced skills. Encouraging for everyone, who wants to improvise, is that the result shows that it is possible to find a flow in improvising on the base of skill already established. To be able to improvise in a more and more advanced way, practice is of course necessary. Important for developing improvisation skills is to play together with others and preferably with an audience. To be able to do that courage must be added. Finally the result is discussed together with the methods used to develop improvisation, as well as the meaning of flow.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka motivationsfaktorer som kan ha påverkan på min övning.Studien utgår från livsvärldsperspektivet och den valda observationsmetoden är loggboksskrivande. I bakgrundskapitlet redogörs det för olika motivationsteorier och det teoretiska perspektivet fenomenologi med inriktning mot livsvärldsperspektivet. Resultatet presenteras med hjälp av tre olika huvudteman: Förutsättningar, att ha ett måloch fysiska och psykiska faktorer. I resultatet framkommer det att faktorer som tid, miljö, instrument, trötthet, stress och fysiska hinder har en påverkan på min motivation. Att ha ett mål visar sig även vara den avgörande faktorn för min motivation; som i sin tur behöver infinna sig för att övningspasset ska genomföras. Resultatkapitlet avslutas sedan med en sammanfattning och ett antal slutsatser utifrån resultaten. Studien avslutas med diskussionen som grundar sig i det som redogörs i resultat- och bakgrundskapitlet. Den avgörande faktornochförståelsen av min livsvärldär två av fyra aspekter som diskuteras. Diskussionen avslutas med att belysa arbetets betydelse för mig i mitt framtida yrke som lärare och även för andra verksamma lärare i både musik och andra ämnen. Även idéer om hur arbetets ämne kan vidareutvecklas kommer belysas under den avslutande delen av diskussionen. / The purpose of this study is to find out what kind of motivational factors has an inpact on my practice. The study is based on a life-world perspective and the choosen observation method is logbook writing. In the background chapter accounts for the different motivational theories and the theoretical perspective phenomenology with a direction towards the life-world perspective. Results are presented by the help of three different main themes: Conditions, having a goalandphysical and mental factors. The result shows that factors such as time, environment, instruments, tiredness, stress and physical obstaclesaffects my motivation. Having a goal proves to be the crucial factor for my motivation; which in turn needs to appear before the practice.Chapter on results are then concluded with a summary and a number of conclusions. The study ends with a discussion based on what is stated in the result and background chapter. The crucial factorandunderstanding of my life-worldare two of four aspects that will be discussed. The discussion ends with highlighting the importance of this study for my future profession as a teacher and also for other active teachers in both music and other subjects. Ideas on how the subject matter can be further developed are also highlighted during the final part of the discussion.

I detta självständiga arbete utforskar jag min egen lärandeprocess i en komposition för violin, flöjt och piano. Studien utgår utifrån ett designteoretiskt perspektiv och grundar sig även i litteratur och forskning inom ämnet komposition och musikskapande. Denna självstudie baserar sig på observationer från flera videofilmade, ljudinspelade och loggbokförda kompositionstillfällen under höstterminen 2017. Resultatet är indelat i tre olika faser av kompositionsprocessen: Kompositionens början, Utvecklingen av kompositionen ochSlutskedet av kompositionen. I resultatet presenteras svaret på mina frågeställningar om vilka resurser jag använder när jag skriver musik och hur själva kompositionsprocessen ser ut för mig. I diskussionen sätts dessa resultat i relation till vald litteratur, forskning och det designteoretiska perspektivet. / In this self-study, I explore my own learning process while writing a composition for violin, flute and piano. The study is based on the perspective of design theory and is also based on literature and research in the subject of composition and music-making. This self-study is also based on observations from several video, sound and log recorded compositional events during autumn 2017. The result chapter is divided into three different stages of the process of the composition: The beginning of the composition, The development of the compositionand The final phase of the composition. The result answers the two research questions and the purpose of this study: What resources do I use when writing music and how the actual process of my composition takes place. In the discussion, these results are set in relation to the selected literature, research and the design theory perspective.

No description available.

Syfte: Det föreligger svårigheter att undvika byggprodukter som innehåller farliga ämnen då användningen av dessa varor i vissa projekt är oundviklig spelar dokumentering en nyckelroll. Detta då spårbarhet förutsätter ett gott dokumenteringsunderlag. Genom att vidare kontrollera produkter som byggs in säkerställs det att nödvändig information finns tillgänglig för beslutsfattning och problemlösning. Detta för att möjliggöra hantering av eventuella lagstiftningsförändringar under ombyggnationer eller vid ändring av kemiska ämnens klassificering. Produktval har som ord blivit en vanligare förekomst i byggbranschen efter att Produktvalsprincipen presenterades i Miljöbalkens 2 kapitel 6 §. Produktvalsprincipen uppmanar till att produktval i så stor utsträckning som möjligt ska undvika produkter med fara för människa och miljö om de kan ersättas med mindre farliga. Syftet med arbetet är att kartlägga hur en förvaltarbyggherre inom den offentliga sektorn arbetar med produktval och undersöka vilka problem som kan uppstå kopplat till arbetet samt undersöka hur BIM kan effektivisera processen. Metod: För att upprätta arbetets teoretiska ramverk har en litteraturstudie genomförts. I arbetets fallstudie har empirin som insamlats bestått av dokumentanalys samt intervjuer med projektaktörer. Resultat: Arbetet har kartlagt förvaltarbyggherrens produktvalsprocess samt vidare hur denne ställer krav kopplat till det utförda arbetet, entreprenören genomför sedermera produktval utifrån krav samt rekommendationer i miljöprogram, administrativa föreskrifter samt rambeskrivningar och dokumenterar dessa i projektets loggbok. Problem studien funnit är att produkter ej i full utsträckning registreras utifrån satta krav. Författarna har vidare lokaliserat att i takt med att BIM-utvecklingen fortskrider kommer detta med tid möjliggöra för beställare att tillsammans med färdigställt projekt erhålla en specifik BIM-modell berikad med aktuell produktinformation (en Asset- Information-Model). Då projekterad information och inköpsinformation lagras i en BIM-modell kan en effektivare informationshantering säkerställas med hjälp av leveransspecifikationer vid överföringen av information mellan system. BIM- teknologin möjliggör vidare en effektivare uppföljning av ställda krav samt på sikt en effektivisering av processen som den genomförs idag. Konsekvenser: Rapporten ligger till grund för att tydliggöra upprättning av krav och problem relaterat till produktval under projektering och byggskede. För att produktvalsprocessen ska förlöpa på ett kvalitetsmässigt sätt bör satta krav efterföljas samt ansvariga för registrering genomgå utbildning. Rapporten föreslår att beställare genom ekonomiska incitament kopplar inköpsutbetalningar mot färdig produktdokumentering. En BIM-modell kan när mognadsgrad uppnås med fördel användas som dokumenteringsunderlag. Begränsningar: Rapportens resultat begränsas då undersökningen utförs från tidig design till och med första efterbesiktning samt att endast ett projekt har granskats. / Purpose: There are difficulties in avoiding construction products containing hazardous substances considering that the use of these products are inevitable in some projects. Documentation regarding product selection plays a key role as traceability requires thorough documentation. By adding further control of built-in-products it is ensured that necessary information is available for decision making and problem solving. This will allow the managing of possible legislative changes, during reconstruction or when chemical substances get their classification status changed. Product selection has become a more common occurrence in the construction industry since the release of Miljöbalkens second chapter 6 §, The Product selection principle (Produktvalsprincipen). This legislation has called for product selection to avoid hazardous products where they can be replaced with products less dangerous. The propose with this bachelor thesis is to map how a property developer/facility manager in the public sector transacts the work regarding product selection, map the problems related to the procedure and find a solution to the problem with the help of Building Information Modelling (BIM). Method: To create the theoretical framework of the report a literature study has been conducted. The empirical collection has been made in the form of a case study with empirical collection through interviews and document analysis. Findings: The thesis has mapped how the property developer/facility manager conducts product selection and how the property developer/facility manager sets the requirements connected to product selection. The entrepreneur documents the selected products with an outlook in set requirements in a log book. Problems the study has found are that all utilized products are not documented. The authors have further found that as BIM technology progresses it will eventually enable clients to procure specific BIM models enriched with specific product information. When information is stored in the BIM model it is possible to ensure more efficient information management with the help of information delivery specifications when transferring information in between systems. BIM technology also enables a more efficient follow up of requirements and in the long term a less labour intensive product selection process. Implications: The thesis bases the clarification of requirements and problems that the product selection consists of during the construction planning and construction stage. For the product selection to proceed with quality in mind, set requirements should be followed and the ones responsible for documenting products should undergo adequate training. The thesis proposes clients to connect economic incentives to purchase payments when product documentation is complete. A BIM-model can when maturity level is achieved compile of- and be utilized as product documentation. Limitations: The thesis result is limited in the sense that the investigations that has been conducted has examined the construction phase from early design to final inspection and has studied one project alone.

Syftet med studien är att utifrån ett designteoretiskt perspektiv utforska vilka resurser jag använder mig av för att transponera en jazzlåt till olika tonarter. Forskningsfrågorna är: Vilka resurser använder jag mig av för att transponera en utvald jazzlåt till olika tonarter?  På vilka sätt samverkar resurserna? För att studera min lärandeprocess har jag använt mig av loggbok och videodokumentation som metoder, och studiens teoretiska perspektiv är designteori. Resultatet visar att min lärandeprocess kan beskrivas i två olika transformationscykler. Dessa cykler har jag valt att benämna som transformationscykel 1a och 1b. Transformationscykel 1a beskriver de resurser som används vid transkribering och Transformationscykel 1b beskriver de resurser som används vid transponering. Den första cykeln 1a, presenteras med hjälp av tre teman: Iscensättning, Från dator till öra och Från öra till hand. Den andra, 1b, presenteras med hjälp av fyra teman: Transponering ifrån A-dur till C-dur, Problem under transponering, Transponering till fler tonarter och Transformering av tidigare kunskap. I diskussionskapitlet diskuteras resultatet ur ett designteoretiskt perspektiv. Där vidrörs även frågan om strategier vid transponering varvid dessa jämförs med tidigare litteratur och forskning inom området. Slutligen redogörs för mina egna reflektioner kring arbetet, arbetets betydelse och fortsatta forsknings - och utvecklingsarbeten. / The purpose of this study is based on a design theoretic perspective, exploring what resources I use when transposing jazz tunes to different keys. The research questions are: What resources do I use to transpose a selected jazz tune to different keys? In what ways interact the resources? To study my learning process, I have used the logbook and video documentation, and the study's theoretical perspective is the design theory. The result shows that my learning process can be described in two different transformation cycles. These cycles, I have chosen to call the transformation cycle 1a and 1b. Transformation cycle 1a describes the resources used for transcription, and Transformation cycle 1b describes the resources used for transposing. The first transformation cycle 1a is presented by means of three themes: Staging, From the PC to the ear and From ear to hand. The other cycle, 1b, is presented by means of four themes: Transposing from A-flat major to C major, Problems during the transposing, Transposing to other keys and Transformation of previous knowledge. The discussion chapter discusses the results from a design theoretic perspective. The discussion also touches questions of strategy about transposing, which these being compared with the previous literature and research in the area. Finally, an account is given of my own reflections on the work, the importance of work and further research and development work.