Description Logics (DLs) are a class of knowledge representation formalisms that can represent terminological and assertional knowledge using a well-defined semantics. Often, knowledge engineers are experts in their own fields, but not in logics, and require assistance in the process of ontology design. This thesis presents three methods that can extract terminological knowledge from existing data and thereby assist in the design process. They are based on similar formalisms from Formal Concept Analysis (FCA), in particular the Next-Closure Algorithm and Attribute-Exploration. The first of the three methods computes terminological knowledge from the data, without any expert interaction. The two other methods use expert interaction where a human expert can confirm each terminological axiom or refute it by providing a counterexample. These two methods differ only in the way counterexamples are provided.

Die vorliegende Arbeit befaßt sich mit instationären, uni- oder multivariaten Zeitreihen, die bei der Beobachtung komplexer nichtlinearer dynamischer Systeme entstehen und sich der Modellierung durch ein globales Modell entziehen. In vielen natürlichen oder gesellschaftlichen Prozessen kann man jedoch wiederkehrende Phänomene beobachten, die von deren Rhythmen beeinflußt sind; ebenso lassen sich in technischen Prozessen beispielsweise aufgrund einer bedarfsorientierten Steuerung wiederholte, aber nicht periodische Verhaltensweisen ausmachen. Für solche Systeme und Zeitreihen wird deshalb vorgeschlagen, eine partielle Modellierung durch mehrere lokale Modelle vorzunehmen, die wiederkehrende Phänomene in Form zeitlich begrenzter Muster beschreiben. Um den Unwägbarkeiten dieser und sich anschließender Aufgabenstellungen Rechnung zu tragen, werden in dieser Arbeit durchgehend unscharfe Ansätze zur Modellierung von Mustern und ihrer Weiterverarbeitung gewählt und ausgearbeitet. Die Aufgabenstellung der Erkennung von Mustern in fortlaufenden Zeitreihen wird dahingehend verallgemeinert, daß unvollständige, sich noch in Entwicklung befindliche Musterinstanzen erkannt werden können. Basierend auf ebendieser frühzeitigen Erkennung kann der Verlauf der Zeitreihe -- und damit das weitere Systemverhalten -- lokal prognostiziert werden. Auf Besonderheiten und Schwierigkeiten, die sich aus der neuartigen Aufgabe der Online-Erkennung von Mustern ergeben, wird jeweils vermittels geeigneter Beispiele eingegangen, ebenso die praktische Verwendbarkeit des musterbasierten Vorhersageprinzips anhand realer Daten dokumentiert. / This dissertation focuses on non-stationary multivariate time series stemming from the observation of complex nonlinear dynamical systems. While one global model for such systems and time series may not always be feasible, we may observe recurring phenomena (patterns) in some of these time series. These phenomena might, for example, be caused by the rhythms of natural or societal processes, or a demand-oriented control of technical processes. For such systems and time series a partial modelling by means of multiple local models is being proposed. To cope with the intrinsic uncertainties of this task, fuzzy methods and models are being used throughout this work. Means are introduced for modelling and recognition of patterns in multivariate time series. Based on a novel method for the early recognition of incomplete patterns in streaming time series, a short-time prediction becomes feasible. Peculiarities and intrinsic difficulties of an online recognition of incomplete patterns are being discussed with the help of suitable examples. The usability of the pattern-based prediction approach is being demonstrated by means of real-world data.

Zugl.: Wuppertal, Universiẗat, Diss., 2007.

Zugl.: Köln, Univ., Diss., 2006

Univ., Diss.--Lausanne, 2002.

Techn. University, Diss., 2005--Darmstadt.

No description available.

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 på gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrån aspekterna logik, empiri och språkliga medel. Uppsatsen syfte är dels att få ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andraspråks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkänt) och F (underkänt) utifrån nämnda aspekter.        Uppsatsens teoretiska utgångspunkter innefattar både hur logik, empiri och språkliga medel kan användas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsättningar som skrivande i ett första- eller andraspråk kan innebära. Materialet består av tolv argumenterande elevtexter från den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vårterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper på basis av ämne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andraspråk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F). Metoden är en analysmodell som inbegriper analys av i vilken utsträckning texten är argumenterande, vilka teser som drivs, hur argumentationen är förankrad i logik och empiri, hur vissa språkliga medel används samt vilka brister argumentationen uppvisar.        I resultatredovisningen är det främst elevtexternas förankring i logik och empiri samt användandet av språkliga medel som presenteras gruppvis. Resultatet visar att elevgrupperna främst använder värdeargument som vilar på deduktiv logik. Användningen av empiri är mer omfattande i elevgrupp S-E än i övriga. Så även S-E:s användning av det språkliga medlet garderingar och bärarbestämda referenser, medan generaliserande ord/fraser däremot är vanligare i SVA-E och SVA-F, och bärarobestämda referenser i S-F. I den jäm­förande diskussion­en ställs elevgruppernas resultat i relation till varandra, forskningen om förutsättningarna för skrivande på ett andraspråk och de bedömningskriterier i nationella proven som alla elever bedöms utifrån. En slutsats som presenteras är att andraspråks­­elevernas texter innehåller flest brister i logiken, och att elevgrupp S-E bedriver den mest fungerande argumentationen sett till användningen av logik, empiri och språkliga medel. Detta tycks bekräfta tidigare forskningsresultat om skillnader mellan att skriva på ett första- och andraspråk, samtidigt som det i viss mån står i konflikt med de aspekter av bedömnings­­­­­kriterierna som är desamma för eleverna i både svenska och svenska som andra­språk.

VD:n för spelindustrins intresseorganisation (Interactive Digital Software Association) förutspår i den årliga State of the Industry rapporten för åren 2000 ? 2001, att spelindustrin snart kan nå 70 procent av världens hushåll, vilket gör spelmaskinen, näst intill, lika vanlig som videon. I denna dag börjar många spelutbildningar växa fram i hela landet, så som i Karlshamn, Visby och Kramfors. Trots denna tillväxt finns det nästan ingen akademisk forskning i ämnet speldesign. Detta gör att hjulet i många fall tvingas återuppfinnas om och om igen. I detta kandidatarbete är huvuddiskussionen hur man designar ett spel innehållande både spelfrihet och en färdig berättelse, vilket är en konflikt i sig. Vi försöker identifiera kärnan av ett spels design genom att samarbeta med både användare och designers av digital underhållning och sätta detta i relation till de studier av spel vi gjort. Resultatet av vår studie är tre kritiska begrepp för design av datorspel med en färdig berättelse. Vi ser vårt arbete som ett avstamp för vidare forskning och produktion. Tiden har kommit för att ta datorspel på allvar! / Daniel Lyrstedt Fridhemsgatan 6 37441 Karlshamn tele: 0454-10704 Fredrik Gustavsson tele: 070-3654333

Skolans matematikundervisning styrs till stor del av läromedel. Dessvärre finns inte så många vetenskapliga studier av de svenska matematikläromedlen. För elevers kunskaper i algebra är arbetet med mönster en viktig del. Därför handlar det här arbetet om hur mönster framställs i några av de vanligaste läromedlen som används i svensk skolas matematik­undervisning idag. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur utbudet av mönster i läromedlen ser ut och vilket lärande som därmed erbjuds eleverna. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie med drag av en innehållsanalys. Studien har både kvantitativa och kvalitativa inslag.  Fyra serier av läromedel undersöks: Prima, Eldorado, Favorit och Matte Direkt, alla i årskurs 1-6. De böcker som har undersökts är de som eleverna använder i undervisningen och alltså inte lärarhandledningar eller andra böcker. Totalt omfattar undersökningen 43 läroböcker. Data ställs mot de kategorier som TIMSS 2015 har använt vid bedömning. Resultatet ställs mot tidigare forskning om vad som där pekas ut som viktigt för att eleverna ska utveckla en algebraisk förståelse för matematiken. Resultatet av studien är att det är stor skillnad på i vilken omfattning eleverna exponeras för mönster och vilka mönster och talföljder som erbjuds i de olika bokserierna. En förmåga som särskilt studeras i undersökningen är elevernas förmåga att generalisera, vilken är nära sammankopplad till att utveckla algebraiska resonemang. Uppgifter som är till för att låta elever utveckla eller träna på att generalisera samband erbjuds framför allt i de högre årskurserna. Sammanfattningsvis är Prima och Favorit de läromedel som erbjuder eleverna flest möjlighet till möte med mönster. Däremot har Eldorado en större spridning av uppgifter och bedömningskategorier från TIMSS 2015 som prövas. Matte Direkt har inte ett lika stort antal uppgifter och har även ett lite mindre utbud av spridning av olika mönsteruppgifter. Det kan eventuellt påverka elevernas framtida förståelse för algebra. / The teaching in mathematics is (at least in Sweden) to a large extent governed by textbooks. Unfortunately, there is little research about the Swedish teaching materials. One subject that is of particular importance for young students is to develop an algebraic thinking is patterns. Therefore, this study is about how patterns are presented in the most frequently used teaching materials in Swedish classrooms today. The aim is to find out what the teaching materials offer in terms of variation of patterns and number sequences and hence to conjecture what this implies for students’ learning. It is conjectured through an study about what types of patterns that are treated in the teaching materials and how the tasks in the textbooks are elaborated. Data are compared to research literature on patterns and number sequences and what has been shown to be necessary for students to attend to in order to develop an algebraic thinking. Data are also compared with the categories which TIMSS 2015 use in their assessment. The method that has been used in the study is influenced by content analysis. The study used mixed methods, meaning both quantitative and qualitative methods. The teaching materials being investigated are Prima, Eldorado, Favorit and Matte Direkt in the years 1-6, and the total number of books is 43. The analysis shows a big difference between the books regarding what types of patterns and tasks are being offered. I argue that students are given different opportunities to develop their abilities depending on what teaching materials they come across in the teaching. The students get opportunity to develop the ability to generalize mostly in higher grades. In summary, the teaching materials that offer students the most opportunities to meet patterns is Prima and Favorit. On the other hand, Eldorado has a larger diversity when it comes of tasks and assessment categories, as being compared to TIMSS 2015 framework. Matte Direkt has not that large number of tasks and offers a small supply of variation.  It may affect the students’ later understanding of algebra.