No description available.

Användargenererat innehåll är ett nytt område som är under ständig utveckling. Allt fler webbplatser låter användaren delta med innehåll, därmed har användarna gått från att vara passiva konsumenter till aktiva producenter. Vi har valt att studera två webbplatser, SvenskaFans.com och Sydsvenskan.se, utifrån två perspektiv - företagens och användarens. De användare som studerats är befintliga användare från respektive webbplats, vilket möjliggjorde en jämförelse mellan de bådas åsikter. Uppsatsen studerar användargenererat innehåll med inriktning på användares motivation, lojalitet och tillförlitlighet. Utifrån dessa utgångspunkter genomfördes en kartläggning av teorin vilket resulterade i ett teoretiskt ramverk. Studien har ett kvalitativt angreppssätt där företagen intervjuades ansikte mot ansikte, medan e-post, e-interviews, användes för att intervjua användarna. Uppsatsens slutsats är tolv riktlinjer som bidrar till att webbplatser med användargenererat innehåll får ett högt användardeltagande. De viktigaste slutsatserna var att: erbjuda ett uppdaterat innehåll, stödja användares produktion, ge kontinuerlig feedback samt att identifiera och tillgodose användares behov.

No description available.

Bemanningsanställda arbetar inte fysiskt på det företag de är anställda på, utan istället är uthyrda till olika kundföretag och arbetar under kundföretagens förfogande, därmed anses branschen som unik. Studien undersöker bemanningsanställdas uppfattning av lojalitet som utgår från bakomliggande faktorer såsom utbildning, belöning samt kommunikation till både bemanningsföretag samt kundföretag.

Det traditionella anställningssystemet som länge varit dominerande i Sverige luckras upp allt mer. Arbetsmarknaden utmärks av fler tidsbegränsade och otrygga anställningar, vilket har medfört att begreppet lojalitet har fått en ny innebörd.  Traditionellt sett innebar lojalitet att anställda troget stannade kvar i organisationen, men förändringarna på arbetsmarknaden har medfört att anställda istället blivit mer lojala mot sig själva. Detta innebär att anställda numera hellre byter jobb om de anser att det finns andra jobb som gynnar dem mer, istället för att vara kvar i samma organisation och hålla hårt i den anställning man har. På så vis kan organisationer idag ses som språngbrädor som anställda använder sig av för att komma vidare till nästa jobb. Denna förändring påverkar inte bara organisationerna utan får även konsekvenser på både individ och samhällsnivå. Att studera ämnet från motsatt perspektiv och undersöka varför anställda väljer att stanna kvar på sina arbeten istället för att byta, anser jag därför vara av intresse.  Syftet med studien blir därför att undersöka varför anställda väljer att stanna kvar på sina jobb.     Studien utgår från den teoretiska referensramen jag valt ut och innefattar vad anställda kan ha för inställningar till arbete, tre olika teorier vilka handlar om varför anställda väljer att stanna kvar på arbetet, samt 10 enskilda faktorer som kan påverka anställdas val att stanna kvar på arbetet.    I studien har jag samarbetat med en kommun som jag på egen hand kontaktade. En kvalitativ metod visade sig mest lämplig och jag genomförde sex intervjuer med respondenter som arbetar för kommunen, för att söka svar på vad det är som motiverar varje enskild individ att stanna på arbetet. Av resultatet framkommer det nio betydelsefulla kategorier som medfört att respondenter stannat kvar vilka är hoppjerka, variation och egenkontroll, kompetensutveckling, karriärmöjligheter, ekonomisk belöning vs emotionell belöning, arbetsrelationer, work life balance, den geografiska betydelsen samt trygghet. Vilken kategori som betyder mest beror på vilken respondent det handlar om, då det kan variera från person till person. Studiens resultat visar att man inte kan peka ut en viss faktor som på egen hand varit avgörande i respondenters val att stanna, utan man måste se till helheten i deras liv.

”Att bli lånad till ett jobb” är en kvalitativ studie om sociala relationer på arbetsplatser som sjuksköterskorna blir placerade på via bemanningsföretag. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för bemanningssjuksköterskornas arbetssituation, lyfta fram positiva och negativa aspekter och dem påverkande faktorerna för att öppna upp för möjliga förbättringar av arbetssituation. Denna studie informerar läsaren om hur den rådande situationen för bemanningssjuksköterskor ser ut och den informationen kan användas i förebyggande och informativt syfte av olika professioner. Studiens frågeställning handlar om bemanningssjuksköterskornas känsla av lojalitet, deras identifikation med arbetsplatsen och yrket samt socialiseringsprocesser. Frågeställning formades med syfte att få en helhetsuppfattning om hur bemanningssjuksköterskor förhåller sig till bemanningsföretag, avdelningar som de placeras på samt dem kortvariga arbetskollegorna, men även hur de uppfattar att kortvariga arbetskollegor förhåller sig till dem. Ämnet har valts efter en fördjupning inom området bemanning med målet att se om faktorer som utbildning samt uppdragets längd påverkar informanternas upplevelse av den varierande arbetssituationen. Eftersom användandet av bemanningsföretag inom vården är ett relativt nytt fenomen i Sverige så krävs det mer förståelse och kunskap inom ämnet. Studien baserades på tretton semistrukturerade intervjuer med informanter av olika åldrar, yrkeserfarenheter och kön. Gemensamt för alla informanter har varit att de arbetar eller har arbetat som sjuksköterskor via bemanningsföretag samt via direktanställning och kunde uttala sig om bemanningsuppdrag som varit cirka 6 månader långa. Intervjuerna kodades och tematiserades samt analyserades med hjälp av främlingsteorin, yrkessocialisationsteorin samt lojalitets- och arbetslivsteorin. Teman som analysen består av är: utanförskap, yrkessocialisation och lojalitet. Studiens resultat visade att bemanningssjuksköterskorna upplevde utanförskap i stor utsträckning men att det och känslan av lojalitet påverkades starkt av hur stora arbetsgrupper de jobbade i samt av hur långa uppdrag de utförde. Bemanningssjuksköterskorna hade lyft fram likartade uppfattningar om vad deras yrkesroll på arbetsplatserna innefattade samt vilka uppdrag och erfarenheter de förväntades att bidra med. Detta hade tolkats som att de hade skapat ett eget yrke som härstammade utifrån deras anställningsform och deras upplevelser av arbetssituationen och det är problematik som kan förebyggas.

För att upprätthålla marknadsandelar samt en ökad kostnadseffektivisering blir strävan mot kundlojalitet ett allt större mål för företag, där användandet av lojalitetsprogram anses vara ett av de mest effektiva tillvägagångssätten. I samma spår undersöker denna uppsats hur kundlojalitet ser ut bland studenter inom dagligvaruhandeln, samt om lojalitetsprogram har en påverkan på kundlojaliteten. För att undersöka detta, genomfördes en kvalitativ intervjustudie, där 16 studenter bads svara på frågor rörande deras upplevelse av kundlojalitet och lojalitetsprogrammens inflytande. Då det finns ett bristande konsensus kring kundlojalitetens innebörd, valde författarna att definiera det efter individens nivå av beteende- och attitydmässig lojalitet. Efter sammanfogande av de olika nivåerna kategoriseras studenternas kundlojalitet utifrån lojalitetstyperna; äkta-, polygam-, latent-, oäkta- och ingen lojalitet. Resultatet visade att studenternas lojalitet är en kombination av polygam- och oäkta lojalitet, samt att lojalitetsprogram har en påverkan.

Till följd av covid-19 pandemin har distansarbete blivit mer aktuellt av vad det någonsin varit. Organisationer och anställda har snabbt blivit tvungna att anpassa sig till den nya arbetssituationen. Vår studie syftar till att undersöka om distansarbete kan påverka anställdas lojalitet. Mer ingående kommer den vertikala och horisontella lojaliteten att undersökas samt om distansarbetet kan påverka anställdas lojalitetskonflikter. Studiens teoretiska referensram presenterar en definition av distansarbete. Vidare redogörs det för fenomenet lojalitet utifrån olika lojalitetsdefinitioner. De forskare som lyfts fram är Josiah Royce, James Connor, Simon Keller, Markus Arvidson och Jonas Axelsson samt John Kleinig. Dessa forskare kommer ge olika perspektiv och tolkningar på fenomenet lojalitet. Med dessa teorier och forskare som grund har en kvantitativ studie genomförts via en enkätundersökning för att besvara syftet och frågeställningarna. I enkätundersökningen deltog 107 respondenter. Studiens resultat visar att distansarbete kan påverka anställdas lojalitet i denna undersökning. Dels visar resultatet att distansarbete kan påverka anställdas vertikala lojalitet och dels den horisontella lojaliteten. Till största del har distansarbetet inneburit att anställdas lojalitet har minskat. Vidare går det att utläsa att distansarbete även har påverkat anställdas lojalitetskonflikter. Utifrån resultatet kan det tolkas som att distansarbete skapade ett större utrymme för respondenterna att lägga tid på familj/vänner under arbetstid, vilket därmed minskade det dåliga samvetet gentemot familj/vänner men samtidigt ökade det dåliga samvetet mot arbetet.

Titel: Kundlojalitet inom e-handeln Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Filip Forslund & Mattias Wikström Handledare: Jens Eklinder Frick Datum: Januari 2016 Syfte: Syftet med studien är att belysa hur företag inom e-handeln arbetar med de attitydmässiga dimensionerna kognitiv, affektiv och konativ kundlojalitet. Metod: I studien användes en kvalitativ metod vilket ansågs lämpligt för att få en djupare förståelse kring syftet med arbetet. I studien genomfördes elva semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar i ledande positioner med marknadsfrågor på e-handelsföretag för att förstå hur deras företag arbetar med kundlojalitet utifrån vår teoretiska referensram. Vi har haft en hermeneutisk utgångspunkt i arbetet för att förstå och tolka det insamlade materialet. I analysen använde vi våra teoretiska teman och analyserade dessa för att försöka hitta empiriska teman genom en kvalitativ dataanalys. Resultat & slutsats: Denna studie visar hur företag inom e-handeln arbetar med kognitiv, affektiv och konativ kundlojalitet. Utifrån de teoretiska teman vi tagit fram har vi fått en uppfattning om vilka faktorer som anses väsentliga i företagens dagliga arbete för att skapa kundlojalitet. Detta resulterade i ett flertal empiriska teman som visar vilka dessa faktorer är och hur de används. Förslag till vidare forskning: Eftersom detta är en studie utifrån ett företagsperspektiv kan vidare forskning vara att kontakta kunder till e-handelsföretag och undersöka de empiriska teman, som tagits fram i denna studie, i ett kundperspektiv och ta reda på om dessa teman är relevanta faktorer även ur det perspektivet. Detta är något som skulle kunna ge ehandelsföretagen mer input i deras arbete med att skapa lojala kunder. Uppsatsens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att den ger en ny förståelse för kognitiv, affektiv och konativ kundlojalitet utifrån tidigare forskning med fokus på e-handelsföretagens arbete med kundlojalitet. Det praktiska bidraget är de olika teman vi fann i både teorin och empirin som företagen kan ha användning av i sitt arbete med att skapa lojalitet hos sina kunder. Nyckelord: Kundlojalitet, kognitiv lojalitet, affektiv lojalitet, konativ lojalitet, e-handel / Title: Customer loyalty in e-commerce Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Filip Forslund & Mattias Wikström Supervisor: Jens Eklinder Frick Date: January 2016 Aim: The purpose of this study is to enlighten how companies in e-commerce works with the attitudinal dimensions cognitive, affective and conative customer loyalty. Method: The study used a qualitative approach, which was considered appropriate to get a deeper understanding about the purpose of the thesis. Eleven semi-structured interviews were conducted with people working in executive positions with market issues in e-commerce companies to understand how their business works with customer loyalty based on our theoretical framework. We have had a hermeneutical approach in efforts to understand and make a deeper interpretation from the collected data. In the analysis, we used our theoretical themes and analyzed them to try to find empirical themes through a qualitative data analysis. Result & Conclusions: This study shows how companies in e-commerce works with cognitive, affective and conative customer loyalty. We have received an idea of the factors that are considered essential in the business daily work to create customer loyalty, based on the theoretical themes we have developed. This resulted in a number of empirical themes that shows which these factors are and how they are used. Suggestions for future research: Since this is a study from a business perspective, further research could be to contact customers to e-commerce companies and examine the empirical themes in a customer perspective and find out if these themes are relevant factors even from that perspective. This is something that would give companies in e-commerce more input in their efforts to create loyal customers. Contribution of the thesis: The theoretical contribution is that it provides a new understanding of cognitive, affective and conative customer loyalty based on previous research with a focus on e-commerce companies' work with customer loyalty. The practical contribution is the different themes we found in both theoretical and empirical data that companies could use in their work to create loyalty among their customers. Key words: Customer loyalty, Cognitive loyalty, Affective loyalty, Conative loyalty, Ecommerce

Bland dagens framgångsrika organisationer finns det en gemensam nämnare, nämligen kundnöjdhet, och dessa företag jobbar frekvent med att bygga långvariga kundrelationer. För att förstå sina kunder kan företag med hjälp av CRM ta reda på vad som påverkar kunderna positivt till att vilja bli och fortsätta att vara kunder, framförallt på den digitala marknaden. Vi befinner oss i en digitalisering där fler och fler företag övergår till en digital affärsmodell. Det finns dock många kunder som fortfarande vill genomföra sina affärer via analoga kanaler, exempelvis telefon. Med hjälp av CRM-komponenterna digital lojalitet, digital tillit och teknisk funktionskvalitet syftar den här rapporten till att ge ett bidrag till hur ett företag kan öka volymen av affärsavslut på sin digitala plattform vid professionella affärer och därigenom utveckla en mer kunddriven digitaliserad affärsmodell. Digital lojalitet berör de långvariga relationerna mellan kund och företag, alltså att kunder är återkommande. Digital tillit avser om kunderna litar på företaget, och i detta fall vem kunden litar på av den digitala plattformen eller säljaren som finns tillgänglig via telefon. Teknisk funktionskvalitet behandlar det område som avser den digitala plattformens funktioner och navigation, alltså faktorer som exempelvis användarvänlighet, steg i köpprocessen, design och information. En enkät skickades ut till 14 335 företagskunder för att samla in material som kunde svara på rapportens syfte. Svaren tolkades och analyserades sedan på ett kvalitativt vis. Studien visar att kunderna som besvarade enkäten anser att det är för lite produktinformation, komplicerad navigation, att de vill ha personlig kontakt samt att de önskar ett feedback-system på företagets digitala plattform. Om ett företag åtgärdar dessa delar bör lojaliteten öka till företaget, även likt tilliten samt att den tekniska funktionskvaliteten bör tilltala kunderna mer. Detta bidrar till ökad volym av affärsavslut på ett företags digitala plattform vid professionella affärer. / Among todays successful companies, they all make allowance for customer satisfaction. They frequently work to build long term relationships with their customers. To fulfill this, the companies need to understand their customers. By working with CRM, they can find out what variables that positively influence people to be customers in a long term relationship. There is an ongoing digitalization in the world where more and more businesses transcend to having a digitalized business model. However, there are still a lot of people that use the telephone to call and place an order, instead of placing it on the digital platform. With the help of the components of CRM; digital loyalty, digital trust and technical function, this study intend to contribute to an increased volume of business closures on the digital platform regarding business-to-business, B2B. Through this, a company will have the opportunity to develop a more customer driven, digitalized business model. Digital loyalty concerns the long term relationships between the customers and the business, customer retention in other words. Digital trust refers to the reliability of the businesses, in this case whether the customers trust the personal sellers or the digital platform. The technical function regards the digital functions and navigation, u.e. in the context of usability, the steps in the buyer process, design and information.