No description available.

Efter genomförd forskning har författarna till denna uppsats konstaterat att det finns problem på den svenska marknaden. Allt större kedjor etablerar sig och småbutiker får allt svårare att överleva. Dock finns det möjlighet för småbutikers överlevnad och det är bland annat förstärkt lojalitet, vilket är huvudbegreppet för denna uppsats.   Den sammanfattade teoretiska modell som lyfts fram genom teoretisk referensram indikerar på att det finns två led av lojalitet, beteendemässig och attitydmässig lojalitet. Den beteendemässiga lojaliteten har en inverkan på butikens lönsamhet och den attitydmässiga lojaliteten ligger till grund för återkommande kunder. Författarna av denna uppsats kan genom utförd forskning fastställa att en kombination mellan attitydmässig och beteendemässig lojalitet både skapar och förstärker kundlojalitet. Kombinationen av den attitydmässiga och beteendemässiga lojaliteten sammanställs längre fram i uppsatsen till en modifierad modell. Modellen redogör för lojalitet i form av ett kretslopp, där lojaliteten inleds genom en emotionell relation mellan butik och kund. Relationsbyggnaden är enligt forskningen konstaterad som en grundsten i lojalitetsbyggandet. Den uppbyggda och förstärkta relationen resulterar vidare till en attitydmässig lojalitet gentemot butiken. En attitydmässig lojalitet visar att kunden är emotionellt bunden till butiken. Vidare leder den emotionella känslan till en lojalitet i form av ett återkommande beteende, beteendemässig lojalitet. Butiker kan genom kundklubben påverka de attitydmässigt och beteendemässigt lojala kunderna genom premierande aktiviteter. Detta i sin tur skapar en positiv känsla till kunden att kunna sprida vidare till omgivningen genom ”word of mouth”. Denna kommunikation ser författarna vara den sistnämnda grundstenen i det lojalitetsförstärkande kretsloppet som förenar befintlig lojalitet med nya och färska kunder att arbeta med.

<p>Den första juli 2009 infördes ROT-avdraget, ett avdrag som innebär att privatpersoner har rätt att endast betala halva arbetskostnaden vid arbeten som utförs i deras hem. Detta har således bidragit till att företag som påverkas av detta och kan erbjuda tjänster som är avdragsgilla för privatpersoner får operera på en marknad under stora förändringar den senaste tiden. Denna uppsats kommer att behandla företag som utför hushållsnära tjänster så som hemstädning, fönsterputs och snöskottning med mera. För att lyckas på en marknad som förändras är det viktigt att kunna anpassa sig och differentiera sig gentemot sina konkurrenter och för att göra det så finns det flertalet olika angreppssätt.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag inom hushållsnära tjänster jobbar med och har för inställning till marknadsföring. Vidare har uppsatsen för avsikt att redogöra för läsaren hur företag inom tjänstesektorn arbetar för att differentiera sig gentemot sina konkurrenter och vilka svårigheter det medför. Som empiriskt underlag har sex stycket företag intervjuats.</p>

Denna studie behandlar hur företaget Gällöfsta Perlan Ledarskap, verksamt inom utbildningsbranschen, arbetar med att upprätta långsiktiga kundrelationer. Till följd av en ökad konkurrens och att marknader blivit mer komplexa ställs högre krav på att bibehålla befintliga kunder och återta tidigare kunder. Genom att företag betraktar sina kunder som resurser där varje kunds unika preferenser tillgodoses skapas ett värde som främjar att långsiktiga relationer upprättas, vilket frambringar kundlojalitet och ger företaget konkurrensfördelar. Denna studie tar en kvalitativ ansats genom att en fallstudie tillämpas där det empiriska underlaget består av intervjuer med personer inom Gällöfsta Perlan Ledarskap. Studiens resultat påvisar faktorer som blir viktiga för företaget vid upprättande av långsiktiga kundrelationer. Dock har utmaningar framkommit som Gällöfsta Perlan Ledarskap bör beakta för att ytterligare förbättra sitt arbete med att upprätta långsiktiga kundrelationer.

Syfte Syftet med denna uppsats är att tydliggöra samt klarlägga hur artister och teamen kring dessa arbetar för att bygga och bibehålla starka relationer mellan fan och artist. Fortsättningsvis vill vi även öka förståelsen kring hur fansen uppfattar denna typ av arbete för att upprätthålla relationen. Utifrån syftet har vi utvecklat följande forskningsfråga; - Vad präglar artistens och dennes medarbetares arbete med relationerna gentemot fansen? Metod Vi har i denna uppsats valt att arbeta utifrån en kvalitativ ansats för att kunna samla in relevant information från olika perspektiv och för att få en djupare förståelse för ämnet. Vi har intervjuat tio olika respondenter, både fans och inflytelserika personer inom musikbranschen. Dessa har genomförts face-to-face, via mail samt över Skype. Förutom intervjuerna har vi även analyserat litteratur, artiklar och onlinekällor. Slutsatser Uppsatsen sammanfattas i ett avslutande kapitel bestående av våra slutliga tankar och en kort sammanfattning av svaret till vår forskningsfråga. I detta kapitel presenterar vi att relationen mellan artist och fan behöver vara personlig för att en artist ska kunna skapa en varaktig lojal fanbase. Vi betonar även att en ständig och ihållande kommunikation mellan de två parterna är betydelsefull för att kunna bibehålla en lojal relation.

Denna uppsats handlar om samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare i fritidshemmet och hur en bör förhålla sig lojalt när krockar sker. Min undersökning tar sin utgångspunkt ur ett dilemma som återger ett möte mellan mig och en vårdnadshavare. Jag ställs inför valet att hålla med vårdnadshavaren om hennes upplevda oro eller att vara tyst och därmed vara lojal mot mina kollegor. Mitt syfte är att finna verktyg för att utveckla samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare och att undersöka hur lojalitetskonflikter kan undvikas. Metoden jag använder i min undersökning är en vetenskaplig essä, där jag reflekterar över mitt upplevda dilemma och för en dialog med litteratur inom sociologi och myndighetsutveckling. Jag undersöker vad som förutsätter god samverkan mellan pedagoger och vårdnadshavare och ställer det i relation till en lojalitetskonflikt. Jag finner självklara verktyg för en god samverkan i form av att pedagogen bjuder in till dialog, vilket skulle kunna förhindra lojalitetskonflikter.

Lojalitetsprogram är idag både välkänt och välanvänt bland dagligvaruhandelns konsumenter. Ett tydligt mönster inom dagligvaruhandelns lojalitetsprogram är att de är skapade för att uppmuntra kunden till att göra upprepade köp. Forskning som tidigare gjorts kring lojalitetsprogram undersöker huruvida dessa bidrar till fler lojala kunder. Något som ofta diskuterats i samband med lojalitetsprogram är begreppet kundlojalitet. Befintlig forskning analyserar kundernas köpbeteenden för att avgöra förhållandet mellan lojalitetsprogram och kundlojalitet. Det som saknas inom forskning är om det kan finnas andra underliggande aspekter som kan påverka kundens köpbeteende. Studier som undersöker förhållandet mellan kundnöjdhet och lojalitetsprogram är idag begränsat, och har lett till att denna studie har för avsikt att besvara följande frågeformulering: Hur upplevs lojalitetsprogrammen av kunder i dagligvaruhandeln? Studiens teoretiska referensram består av teorier inom området för kundlojalitet, kundnöjdhet och lojalitetsprogram. För att besvara studiens problemformulering har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och ett kompletterande experiment. Totalt har åtta intervjuer genomförts där urvalet för studien baserar sig på ett snöbollsurval och urvalskriterier. Urvalet består av personer mellan 22 och 29 år uppdelat inom segmenten: singelhushåll och familjehushåll. Vardera segment består av fyra respondenter från respektive segment. Efter att dessa genomförts utfördes en tematisk analys av studiens insamlade material där vi kunnat identifierat nya områden inom ramen för kundnöjdhet, kundlojalitet och lojalitetsprogram samt skillnader mellan två olika kundgrupper. Viktiga komponenter för att kunderna ska känna sig nöjda med sina lojalitetsprogram är: typer av förmåner som erbjuds, hur information nås ut samt hur det går att använda erbjudandena hos lojalitetsprogrammen. Vidare ser vi att kundlojalitet kan påverkas om kunden är nöjd med sitt lojalitetsprogram och dess utformning. Lojalitetsprogram har en påverkan på kundlojalitet, både den beteendemässiga och attitydmässiga lojaliteten. Det studien lyfter fram är att den attitydmässiga lojaliteten kan spela en större roll för att få återkommande kunder. Kunder vill ta del av mer personifierade erbjudanden mot produkter inom butikens sortiment och lockas av erbjudanden som innebär en ekonomisk besparing. Skillnader vi identifierat mellan kundgrupperna singelhushåll och familjehushåll är vilka förväntningar de har, engagemang och upplevelse av hur informationen nås ut.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka på vilket sätt medarbetare inom dagligvaruhandeln kan identifiera sig med företaget. Studien ska även bidra till djupare förståelse för vilken betydelse identifiering, engagemang och lojalitet har inom dagligvaruhandeln.  Teoretiskt perspektiv: Studiens teoretiska referensram grundar sig i tidigare litteratur där relevanta begrepp har operationaliserats för denna studie. Dessa begrepp innefattar: identitet, identifiering, engagemang och lojalitet. Identitet används i denna studie för att få en förståelse för begreppet identifiering. Identifiering har i denna studie delats upp i förutsättningar för identifiering, nivåer av identifiering samt konsekvenser av identifiering vilket innefattar engagemang och lojalitet. Metod: En kvalitativ fallstudie har använts för att undersöka studiens forskningsfråga och syfte. Den insamlade empirin grundar sig från 10 intervjuer med anställda inom dagligvaruhandeln vilket sedan har analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk. Slutsats:  Studiens slutsats är det inte finns indikationer på en tydlig identifiering med företaget hos medarbetare inom dagligvaruhandeln. Det som går att urskilja är att identifiering sker på lägre nivåer som exempelvis avdelning och enskild butik snarare än med organisationen som helhet. Det går att urskilja ett samspel mellan identifiering, engagemang och lojalitet på så vis att engagemang kan existera på individnivå i samband med identifiering på lägre nivå. Studien visar även att det finns indikationer på att lojalitet är mer beroende av identifiering.

Acquiring new customers implies a certain cost for the banks, so there is a problem when new customers decide to leave the bank, shortly after the onboarding process. This thesis explores which factors, and especially what products and services, that affect the loyalty of new mortgage customers. These insights were partly generated through descriptive statistics, but also through a classification model using machine learning. Fixation periods proved to be very important in the short term, as a particularly small share of the customer base left the bank with a fixation period of two years or longer tied to their mortgage loans. In general, all additional products and services had a positive effect on customer loyalty. In the short term, first-time homebuyers left the bank at a greater rate compared to customers who had switched banks prior to leaving. In addition to this, the model also suggests that younger customers churn more frequently than older customers, and that a higher loan amount tends to increase the likelihood of a customer leaving. It also highlights the fact that customers living in the vicinity of Stockholm, appear to leave at higher rates than the rest of the country. However, these conclusions should be treated with some level of skepticism, due to interaction effects between, for example, the customer's geographic region (Stockholm) and other variables. The model performs much better than simply guessing, however, some further improvements are required before the model is put into production.

Studien syftar till att undersöka hur ledare upplever ledarskap på distans i och med den omställning som skett till distansarbete på grund av covid-19. Vi vill särskilt undersöka hur ledare genom sitt ledarskap skapar och bibehåller lojalitet och tillit hos deras medarbetare när ledarskapet utövas på distans. Studien anses viktig då distansarbete blivit allt mer utbrett i och med covid-19. I studien har vi valt att rikta oss mot ledare som tidigare inte lett på distans, utan i och med covid-19 övergått till ledarskap på distans. Vi har genom vår teoretiska referensram skapat oss en förståelse över hur området analyserats både innan och under pandemin, och därigenom utformat en intervjuguide för att kunna samla in empiri. Empirin har samlats in genom 8 kvalitativa intervjuer med ledare från olika företag. Därefter har en analys gjorts där teorin legat till grund för tolkningen av empirin. Resultatet visar att upplevelsen av ledarskap på distans skiljer sig åt. Att leda på distans upplevs inte helt problemfritt, där kommunikation, relationer och det sociala i arbetet är några av de faktorer som påverkats negativt. Att skapa lojalitet och tillit på distans har upplevts utmanande till viss del, och tycks ha en koppling till att kommunikationen och relationerna på distans har försämrats. / The study aims to investigate how leaders experience leadership at a distance considering the transition that has taken place to telework due to covid-19. We especially want to investigate how leaders through their leadership create and maintain loyalty and trust among their employees when leadership is exercised at a distance. The study is considered important as telework has become more widespread with covid-19. In the study, we have chosen to target leaders who previously did not lead at a distance, but with covid-19 switched to leadership at a distance. Through our theoretical frame of reference, we have created an understanding of how the area was analyzed both before and during the pandemic, and thereby designed an interview guide to be able to collect empirical data. The empirical data has been collected through 8 qualitative interviews with leaders from different companies. Subsequently, an analysis has been made where the theory was the basis for the interpretation of the empirical data. The results show that the experience of leadership at a distance differ. Leading at a distance is not experienced as completely problem-free. Communication, relationships and the social aspect of the work are some of the factors that have been negatively affected. Creating loyalty and trust at a distance has been experienced as challenging to some extent, and seems to have a connection to the fact that communication and relationships at a distance have deteriorated.