Genom att ställa ämnesdidaktiska frågor till samhällskunskapslärare på gymnasiet om både innehåll och mål i undervisningen om mänskliga rättigheter syftar detta examensarbete till att undersöka den outforskade beröringspunkt där det samhällskunskapsdidaktiska fältet och forskning om mänskliga rättigheter möts. Den ämnesdidaktiska frågan om innehåll omfattar påverkansfaktorer för urval som kan urskiljas i samhällskunskapslärares tal om sin undervisning om mänskliga rättigheter i kursen Samhällskunskap 1b. Som ett resultat av de påverkansfaktorer som lärarna gav uttryck för växte en underfråga fram, nämligen vilka mål som lärarna har med sin undervisning om mänskliga rättigheter. Den datainsamlingsmetod som används består av kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med tre gymnasielärare i samhällskunskap. Resultatet analyseras i två steg där det första steget innehåller påverkansfaktorer i form av fyra dimensioner som beskrivs i Öberg (2016). Resultatet visar att den styrande dimensionen och den didaktiska dimensionen är framträdande hos samtliga lärare. Dessutom synliggörs att den personliga dimensionen är tydlig i en av lärarnas tal medan den samhälleliga dimensionen är det hos någon annan. I ett andra steg analyseras lärarnas mål med sin undervisning utifrån fyra perspektiv på Human Rights Education som återges i Adami (2014). Fält A som syftar till att skapa kosmopolitiska medborgare är mest närvarande i lärarnas tal. Resultatet visar dock att perspektiven är otillräckliga för att beskriva lärarnas mål vilket härleds till dess bristande koppling till en svensk skolkontext i allmänhet och till samhällskunskapsämnet i synnerhet. Snarare bör lärarnas mål med undervisningen förstås utifrån samhällskunskapsämnets tudelade uppdrag om kunskap och fostran.

No description available.

No description available.

A new proposal for an EU Directive on mandatory due diligence for companies was presented by the European Commission on February 23, 2022. The question, however, is whether the law will be as powerful as many are hoping. When a company locates its production in a state where human rights are not respected, there is currently no binding international framework regulating the company's activities. The UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP), a non-binding framework for corporate human rights due diligence, and the OECD Guidelines for Multinational Enterprises are the most prominent soft law regulations right now. However, since voluntary, non-binding due diligence has had a limited impact on preventing business-related human rights abuses, national legislative initiatives on the issue have increased. Apart from the new EU Directive proposal, in 2014 the UN created the Open-ended Intergovernmental Working Group on Transnational Corporations and Other Business Enterprises with respect to Human Rights (IGWG) with a mandate to develop an international legally binding instrument.  The purpose of this study is to examine the current global regulatory framework, with a specific focus on the new EU directive proposal, on corporate responsibility for human rights, and to what extent it entails legally enforceable binding responsibilities. The method used is mainly an analytical legal method and the study is based on the argument that companies currently do not have a legally enforceable social responsibility and that a new international binding regulatory framework is needed to create a generally accepted minimum standard. Clearly enforceable and internationally accepted accountability rules are needed to address the problem of corporate human rights abuses.  Furthermore, the study concludes that soft law can have an overall positive impact in preventing and holding companies accountable for human rights violations in global value chains, but that it is not enough to create the necessary change. The proposed EU Directive could achieve this, and the new EU standards could possibly even go beyond the EU in the context of global value chains and the EU's status as a policy maker. However, there are still several things to be desired about the proposed EU-directive, including the limited scope and several loopholes that have been identified.

Syftet med studien är att bidra med kunskap hur läromedel inom samhällskunskap skildrar de mänskliga rättigheterna för årskurserna 1–9 och gymnasiekursen Samhällskunskap 1 samt hur progressionen ser ut mellan åldersblocken. Forskningsfrågorna som besvaras är följande: Med vilka begrepp och i vilket sammanhang presenteras de mänskliga rättigheterna i läromedlen? På vilket sätt och i vilken omfattning uppmuntrar läromedel till deliberativa samtal? Hur ser progressionen ut mellan de olika årskurserna rörande begrepp, sammanhang och uppmuntran till deliberativa samtal?    I studien har det gjorts en kvalitativ innehållsanalys av åtta läromedel: två för årskurs 1–3, två för årskurs 4–6, två för årskurs 7–9 samt två för gymnasiekursen Samhällskunskap 1. Läromedlen som undersöks består av både tryckta böcker och digitala läromedel. Den tidigare forskningen visar att det finns viss problematik med undervisningen av de mänskliga rättigheterna, däribland lärarnas egna osäkerhet kring vad de faktiskt innebär, anknytning till elevernas egna erfarenheter och situation, samt brister i tydlighet om hur de mänskliga rättigheterna bör undervisas. Studiens analys utgår från John Deweys språkteori (1910) samt Jürgen Habermas deliberativa samtal (Englund, 2000, Englund, 2007). Resultatet visar att de mänskliga rättigheterna presenteras i olika sammanhang och med nya begrepp beroende på åldersblock. Deliberativa samtal uppmuntras som mest i läromedel för åldersblock 7–9 men ingen explicit uppmuntran i förhållande till de mänskliga rättigheterna finns i läromedlen i kursen Samhällskunskap 1. Trots detta går det att se implicita uppmaningar i och med de diskussions- och analysavsnitt som förekommer. Progressionen mellan läromedlen i åldersblocken visar på utveckling mot ökad komplexitet och fördjupning av de mänskliga rättigheterna i olika sammanhang som ämnet tas upp.

På senare år har de mänskliga rättigheterna fått en betydelsefull plats i den svenska skolan. Mest framträdande har de mänskliga rättigheterna i ämnesplanen för samhällskunskap. Syftet med studien är att undersöka hur samhällskunskapslärare framställer mänskliga rättigheter (MR) i undervisningen, samt vilka innebörder de lägger i begreppet. För att kunna besvara de två frågorna har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts på yrkesverksamma samhällskunskapslärare med god erfarenhet. Svaren lärarna gav analyserades med hjälp av aktuella teorier om de mänskliga rättigheterna. De brukade teorierna problematiserar vad det är, vilka effekter dess införande fått och hur de har upprätthållits.Resultatet av undersökningen visar att lärarna främst uppfattar MR som en blandning av både juridiska och moraliska rättigheter, men att det finns olika slagsidor till de båda sidorna. Vilka innebörder lärarna lägger i begreppet korrelerar med hur de undervisar om MR. Lärarnas framställning av MR-undervisningen kan delas upp i två områden. Antingen problematiserade man MR i alla stater, inklusive Sverige, eller så belyste man endast MR-situationen i andra stater. Här visar både tidigare forskning och human rights theory att MR-undervisning som problematiserar både den egna staten såväl som andra ger ett bättre utfall hos eleverna, än undervisning som belyser MR som något där borta.

The aim of this thesis has emphasised on justice within the regulation constructed by The International Association of Athletics Federations (IAAF) concerning the eligibility for the female classification (athletes with Difference of Sex Development). Different arguments in IAAF:s regulation has been examined throughout a philosophical analysis to examine the validity of the regulation. The IAAF:s regulation validity is examined through the capabilities approach, which aims to promote individual justice of an individual and what the individual can become to her fullest. The other theory of justice originates from utilitarianism which is a type of justice that aims to bring the most fortune to the greatest amount of people. IAAF:s regulation is a governing tool which controls participation of female athletes in the elite level sport in races at international competitions. The women who get affected by its implementation are women who suffer from DSD (Disorder of Sex Development). The regulation requests that women with DSD, who develop higher amount of testosterone than the average woman, must undergo medication to participate in international competitions in different races. The effect of the medication results in the deterioration of their natural physiological health. IAAF considers it necessary since some women with DSD has an advantage in comparison to the average female athletes in the same race events. Throughout the capabilities approach this may seem as an unjust type of regulation for women with DSD. The theory of utilitarianism may see it as justice for the majority of female athletes. When applying these two types of justice, the capabilities approach and utilitarianism, the result will differ. The sports organisation IAAF has also been compared to other sports organisations. The comparison lies within what sport aims to be for the athlete. Before beginning with the analysis, the history of different control mechanism of the female athletes’ bodies will be presented to show the reader the complexity that lies in the female category of elite sports level.

This study aims to analyze the concept of happiness via the concepts of self-actualization and self-transcendence. The analyze performs on both an individual level and a level in a society context and also performs from both a descriptive and an analytical perspective. The study refers primarily to two theorists which are Abraham Maslow and Martha Nussbaum. Maslow's theory of a human motivation is about dividing a human´s needs, and therefore motivations, in a hierarchical order. Two of these divisions are self-actualization and self-transcendence. Martha Nussbaum describes the capability approach through partly a list of ten criteria for a human, worthy life. Nussbaum calls this list for the central capabilities. In this study emerged one of the conclusions that, from a rights perspective, the central capabilities can be a tool to increase people's opportunities to choose to become satisfied in levels of self-actualization and self-transcendence.

There are some shortcomings in the common, European understanding of human rights. The EU, with its Charter of Fundamental Rights and the Council of Europe with the European Convention, has in some cases clear incompatibilities when it comes to the interpretation of rights. This in turn, will have a negative impact on states that are affiliated to both systems, but also for those individuals who are experiencing that their rights have been violated. This study aims at analyzing where the conflict lies by using a jurisprudence approach, using a comparative analysis method. The study will also look into the possible solution that could be the EU's accession to the European Convention, thus creating a greater consensus on rights issues.

Countries around the world have different systems for parental leave. The United States is the only industrialized country in the world that do not offer any kind of paid parental leave, on a federal level, to its citizens. While some Americans have the right to 12 weeks of unpaid leave, Swedes have the right to 480 days of paid leave. Sweden and the United States are both countries that want to be in the forefront of human rights and according to the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW), states parties shall “introduce maternity leave with pay or with comparable social benefits without loss of former employment, seniority or social allowances”. The two countries have signed the convention, but only Sweden has ratified it. The political systems and the view of the state, the individual and the family are other distinctions between the countries. Further, the history in which the countries’ welfare has been built has taken different ways. Therefore, the aim of this study is to examine the differences in parental leave in Sweden and the United States. The jurisprudence, the political systems, the ratification of the CEDAW and the history of welfare will be examined to try to answer the question why these two industrialized countries have a big distinction in the right to paid parental leave.