The aim of my essay is to examine the discourse on the human rights within the Swedish political parties from a right-left perspective. Through an idea and ideology analysis of Liberalerna and Vänsterpartiet party programs from 1944, 1972, 1990 and 2013, the tworesearch questions will be answered. The idea and ideology analysis will be conducted into three parts, first i will conduct a text analysis to determine the subject matter of the text and understand what ideology is presented in the analyzed text.The first research question deals with how Liberalerna and Vänsterpartiet present human rights in their party programs, the second question will be addressing if there has been a change in how the parties present human rights based on the historical turn in human rights. The previous research in the essay will provide and establish a basic understanding between human rights and the political parties in Sweden. The analysis will conclude that there has been a change in how the parties talk about human rights and that human rights are closely linked to a liberal thought tradition. The analys will also conclude that the human rights has been more beneficial for liberal ideology and liberal thought in comparison to socialism and to some extent marxism

This thesis builds upon the etiology of forced migration studies. It contributes to the field in three specific ways. First, by using a global database that is not limited to OECD countries; second, by observing the last twenty years, which is also the most migrant intense period in human history; third, by operationalizing human rights violations as an independent variable. I conduct statistical analyses using fixed effects least squares, on a pooled cross-sectional time-series data set, consisting of data from 175 countries for the years 1995–2014. My findings contradict two recent studies that have suggested that the reasons behind forced migration have changed since the end of the Cold War. Rather, the results of this study support the conclusion that threats against personal integrity causes people to leave their homes. International violence on the own nations territory as a threat to the personal integrity, civil violence as a threat to the personal integrity and dissident violence as a threat to the personal integrity all have statistical significant effects on refugee populations. I conclude the thesis by suggesting several areas that should be of great interest for further research.

Fem år har gått sedan hela världens strålkastare riktades mot länder i Mellanöstern och Nordafrika. Storögda och förväntansfulla var världspubliken när de såg hur tiotusentals människor samlades runt flera gator och torg och krävde att få sina röster hörda och att de styrande diktatorerna skulle avgå. Det skanderades då, år 2011, om demokrati och frigörelse från decennielånga förtryck. Men i dagens Egypten vittnar människor om att det under de här fem åren regredierat till ett lika illa, om inte värre, samhälle än innan. Oppositionella röster motverkas och tystas genom att sprida skräck hos dem som en gång vågat tala. En oförutsägbar statsapparat fängslar, griper och styr. Tunisien lyckades som det enda land att reformera statsskicket och gå från diktatur till ett demokratiskt styre. Men däremot är vissa viktiga institutioner, som polisväsendet, kvar i det gamla och påverkar de som redan är utsatta då landet befinner sig i ett politisk och ekonomisk limbo. I flera andra länder i regionen, brinner det än i dag fullbordade inbördeskrig. Vilka var det som så hängivet stod där på torgen och dessutom inspirerade fler till att ansluta sig? Och hur gick det sen för dem och deras länder?

<p>Many companies have historically forced their interests through without any thoughts about the future needs of the humans and the society. In the last few years voices have been raised for a change, companies need to take their responsibility regarding sustainable development.</p><p>The purpose of the report is to describe and explain possible relations between sustainabil-ity performance of companies and profitability, valuation, industry and size respectively.</p><p>To be able to judge the sustainability performance of the companies Folksam (2006a) have been used. This is a solid investigation of the companies listed on the A- and O-lists of the Stockholm Stock Exchange by the end of 2005. The sustainability marks have been com-pared with the chosen key values for each hypothesis respectively. With this quantitative data as foundation, a quantitative approach and a deductive method have been used.</p><p>In the first area of the investigation, profitability, the authors found correlation for the main hypothesis between sustainability performance and “Return on Total Assets” through a statistical test. The level of significance was very good and the correlation was lightly positive. The sub hypothesises showed no significance why a conclusion of relationship could not be drawn. Earlier studies in the area have mostly reported about positive relations which consequently are not supported. Regarding company valuation, the p/e-ratio is the most used key value and has therefore been chosen as main hypothesis. This investigation showed the best possible level of significance and a good, negative correlation. Further on the sub hypothesis did not show any significance. As the p/e-ratio is the key value of most importance the authors states a relationship between sustainability performance and valuation. This conclusion is in line with the earlier Swedish report by Hassel et.al. (2005) but contradicts the result from several foreign studies. The third investigation about the re-lationship between sustainability performance and industry showed a significant relation-ship. The industries which had the best sustainability performance were the Forest industry followed by “Vehicles & Mechanical engineering”, “Building” and “Mining & Metal”. Among the worst placed were different service industries like “IT”, “Media & Entertain-ment” and “Services”. This supports the theories which state that those with the highest risk regarding the influence on the environment and human rights also perform the best sustainability work. The last investigation was about the relationship between sustainability performance and the size of companies. The correlation test showed a palpable relation which also corresponds with the theories in the area. The relationship between sustainability performance and company size is positive.</p> / <p>Många företag har historiskt drivit sina intressen utan vidare tanke på människors och jor-dens långsiktiga behov och resurser. De senare åren har röster höjts för att ändring måste ske, företag bör ta sitt ansvar vad gäller hållbar utveckling.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara eventuella samband mellan företags håll-barhetsprestanda och deras lönsamhet respektive börsvärdering. Vidare ska eventuella samband mellan företags hållbarhetsprestanda och storlek respektive bransch undersökas.</p><p>För att kunna bedöma företagens hållbarhetsarbete har Folksams (2006a) rapport använts. Detta är en gedigen genomgång av företagen som var noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista vid utgången av 2005. Företagens hållbarhetsbetyg har jämförts med valda nyckeltal för respektive hypotes. Med denna kvantitativa data som grund har en kvantitativ ansats och vidare en deduktiv metod använts.</p><p>Vad gäller det första undersökningsområdet, lönsamhet, fann författarna genom statistiskt test korrelation för huvudhypotesen mellan hållbarhetsprestanda och ”Avkastning på Totalt kapital”. Signifikansen var mycket god och korrelationen var svagt positiv. Dock fanns ingen signifikans för någon av underhypoteserna varför en slutsats om samband inte kunde dras. Tidigare studier på området har till största del visat på positiva samband vilket därmed inte stöds. P/e-talet är det nyckeltal som är mest frekvent använt vid företagsvärdering och har därför valts som huvudhypotes. Detta test visade på bästa signifikans och en god, negativ korrelation och vidare visade underhypotesen ej på signifikans. Då p/e-talet är det nyckeltal av störst vikt så konstaterar författarna ett samband mellan hållbarhetsprestanda och värdering. Denna slutsats stämmer även väl överens med den tidigare svenska studien av Hassel m.fl. (2005) men sambandet är det motsatta i flera utländska studier. Den tredje undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och bransch och visade på tydligt samband. De som presterade bäst hållbarhetsarbete var skogsbranschen och därefter placerade sig ”Fordon & maskin”, ”Bygg” och ”Gruv & metall”. De sämst placerade var olika tjänstebranscher som ”IT”, ”Media & underhållning” samt ”Tjänster”. Detta stämmer väl överens med teorierna som talar för att de som har störst risk beträffande miljöpåverkan och mänskliga rättigheter också har den bästa hållbarhetsprestandan. Den sista undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och företagsstorlek. Korrelationstestet visade på tydligt samband vilket även stämde med de teorier som finns på området. Sambandet mellan hållbarhetsprestanda och storlek är positivt.</p>

Den här uppsatsen är en kritisk analys av King och hans ickevåldsideologi. Uppsatsens syfte och avgränsning är att granska och redogöra för den ideologi som King genom sina tal, predikningar och övriga skrifter redogjorde för. Metoden jag använt mig av är att systematisera Kings ideologi för att därefter analysera den. Efter en kritisk granskning av Kings ickevåldsideologi står det klart att den är koherent, men att hans argumentation emellanåt är bristfällig. I synnerhet brister King vid en rimlighetsprövning.                       Kings ickevåldsideologi utgick från en teocentrisk världsbild med naturrättslig filosofi. Han menade att alla människor är skapade till Guds avbild och att alla människor har möjligheten att göra gott. Kings ickevåldsideologi grundar sig på aktivt motstånd där människan med kärleken som redskap och civil olydnad kan åstadkomma samhällsförändringar. Han tog tydligt avstånd från all typ av våldshandlingar och menade att våld aldrig medför en varaktig förändring, att våld är omoraliskt och ovärdigt en människa samt att ickevåld är det enda sättet att förändra samhällsproblem sett ur ett långsiktigt perspektiv. / The purpose of this Master thesis is to give an account of and review the ideology yhat King presented through his preaching, speeches and other sources. The metod I have chosen for this purpose is to systematize King’s ideology and the to critically analyze it. When doing so I have discoverd that King’s non-violent ideology is coherent, but that his argumentation is somewhat defective, especially when examing its plausibility.                      King’s non-violence ideology was based on a theocentric wordview and a natural law pholosophy. He tought that all men are created in the image of God and that all humans have the possibility to do good. King’s non-violence ideology is based on active resistance where people use love and civil disobedience as tools to enforce subversive changes. King was against all types of violent actions and stated that violence never leads to sustainable change, that violence is immoral and unworthy of any human. King also said that non-violence is the only way to combat societal problems in a long-term perspective.

Using the events in Sweden in the autumn of 2015 as a practical example, this paper examines the question of whether there are circumstances when it is morally permissible for rich, democratic states to close their borders to asylum-seekers. To lay a common ground, the author starts by looking at the right of asylum-seekers, who a refugee is, and what obligations a host country have towards them. Thus, after looking at general human rights, and how they apply to the right to seek asylum, the author turns to the question of who a refugee is, and the difference between refugees according to the 1951 Geneva Convention, and people who are in need of subsidiary protection, before choosing to use UNHCR’s wider definition of a refugee. While acknowledging that refugees have specific rights that other persons in need of protection do not, all asylum-seekers are entitled to not be sent back to a place of danger (which is the principle of non-refoulement). Though both groups are entitled to stay on in the country, the temporary status for those in need of subsidiary protection raises some questions about integration and their standing in society and therefore the question of membership rights is discussed before the author returns to the events in Sweden in 2015 and argues that there are circumstances when it is morally acceptable for a country to close its borders to refugees, but that there are limitations when this can be done and for how long. Finally, it is argued that a system that prevents countries from having to – or choosing to – close their borders to refugees is needed. The author discusses whether the grounds for such a system could be found in the work that UNHCR does, and if the DAC agreement can be used as a model for fair distribution.

Inledning Bowlbys anknytningsteori utgår från anknytningens eller bindningens betydelse för det lilla barnets mentala utveckling. Den emotionella bindningen till modern (eller annat modersubstitut) anses grundläggande för barnets fortsatta psykiska hälsa, utan den trygga tillgivna bindningen blir inte närhetsbehovet hos det lilla barnet tillfredsställt och blir då reagerar barnet med att då senare i livet vända sig till brottslighet, detta enligt Bowlbys egna observationer hos unga som begått brott (Perris, ss. 112-13, 21-23). Syfte Syftet är att prova Bowlbys anknytningsteori som utgångspunkt för ett inkluderande arbetssätt→ Hur arbetar pedagoger för att bemöta barns skilda behov?→ Hur ser pedagoger på barns olikheter? Metod Jag har sedan gjort en analytisk läsning av litteraturen om Bowlbys anknytningsteori för att identifiera de viktigaste didaktiska implikationer i relation till frågor om inklusion i den svenska mångkulturella förskolan av idag i relation till kön, samhällsklass, etnicitet och särskilda inlärningshinder. Min analytiska läsning av Bowlbys texter har inte varit strikt regelstyrd utan visst utrymme har lämnats för utrymme för egna reflektioner, vilka presenteras och illustreras i metod delen. Utöver detta har jag har intervjuat tre förskollärare, anställda vid en förskola i Västsverige om hur de arbetar i relation till inklusions frågor som ett sätt att testa hur och om idéer kring anknytningsteori och dess didaktiska implikationer fölls i förskolan. Ett glapp har identifierats. Detta glapp kommenteras i texten och ytterligare didaktiska implikationer för förskolan och lärarutbildning tagits fram. Resultat Resultatet visar på att grunden till ett starkt arbetslag är planering, dokumentation, reflektion kring tidigare händelser och en vilja att förbättra genom förberedelse. Det framkommer också data om anknytningens betydelse för barnets möjlighet till en positiv relation med pedagogen. Dessa två faktorer lägger grunden för ett gott och konstruktivt arbete med att ha ett inkluderande förhållningssätt och acceptans för olikheter.

Uppsatsen behandlar förslaget till lagstiftning om rapporteringspliktiga skattearrangemang i SOU 2018:91. I uppsatsen redovisas bland annat remissinstansernas synpunkter och görs en analys av förslaget ur rättssäkerhetssynpunkt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka i vilken utsträckning det finns en samsyn kring vad värdegrundsarbete innebär. Studien är kvalitativ med stöd från John Deweys Pragmatismen samt tidigare forskning. Resultatet visar att det inte finns någon samsyn på definitionen av vad värdegrunden är och ska innehålla. Däremot finns det en samsyn gällande möjligheter och svårigheter. Studiens resultat visar att den främst framträdande möjligheten är att värdegrunden är förutsättningen för att kunskapsuppdraget ska fungera. De främsta svårigheterna är att värdegrunden är tolkningsbar och att tiden inte räcker till. Slutsatsen blir att undervisningen behöver innehålla delar som leder till att eleverna utvecklar handlingsberedskap och ett normkritiskt förhållningssätt. För att detta ska uppnås behövs det en utökad kompetens bland lärarna.

Artikel 18 i barnkonventionen behandlar principen om föräldrarnas gemensamma ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Sverige har sedan ratificeringen av konventionen 1990 varit folkrättsligt bundet av att följa dess artiklar, däribland artikel 18. Riksdagen har nu valt att fullt ut erkänna barnkonventionen som svensk lag genom att inkorporera den år 2020. Inkorporeringen kommer att innebära en rad förändringar i tillämpningen av barnrätten. En del av den svenska regleringen som är intressant att granska mot bakgrund mot barnkonventionen och artikel 18 är de ogifta fädernas möjlighet till gemensam vårdnad. Frågan kan ställas om den svenska vårdnadsregleringen lever upp till de krav som artikel 18 i barnkonventionen ställer upp. Arbetet syftar till att utreda överensstämmelsen mellan den svenska regleringen och barnkonventionens artikel 18 genom att kartlägga och analysera de olika regleringarna.