Syftet med denna uppsats var att studera hur individer inom organisationer, företag och myndigheter som arbetar med barnsexturismfrågor upplevde sitt arbete. Detta för att forska i hur de upplever att globaliseringen inverkar på arbetet mot barnsexturism. Häri inkluderas faktorer som lagstiftning och hur nationellt och internationellt samarbete fungerar. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju kvinnor och en man. Intervjuerna har tolkats enligt en hermeneutisk ansats. De teoretiska utgångspunkterna var Giddens och Castells teorier om globalisering och Loomba och Saids teorier kring den Andre. Sett ur ett globaliseringsperspektiv är barnsexturismfrågan komplex. Det finns många bidragande faktorer som t.ex. fattigdom, efterfrågan och eurocentrism som påverkar arbetet mot barnsexturism, vilket vi funnit gör att arbetet upplevs bli försvårat. Förutsättningarna kring lagar och brottsutredning är ytterligare orsaker som vi funnit gör att få förövare blir dömda.

Hur tas barnfattigdomsforskning emot på kommunal nivå i dagens Sverige? Anses den som positiv eller negativ? Ges den alls något utrymme? Barnfattigdom  i Sverige har varit ett mycket debatterat ämne under 2013. Forskningsresultat visar att barnfattigdomen i landet är stor vilket innebär att Sverige i dag misslyckas med att tillgodose alla barn i landet rätten till en skälig levnadsstandard, som utgör Barnkonventionens 27 artikel. Då regeringen gett i uppdrag till landets kommuner och landsting att utföra arbetet mot barnfattigdom är det nu upp till dem att styra upp detta. Då det finns en del nationell forskning att tillgå i ämnet skulle möjligtvis den kunna fungera som hjälp, frågan är bara hur kommunerna ställer sig till barnfattigdomsforskning. Syftet med denna studie är att belysa hur tre av Sveriges kommuner relaterar till forskning om Sveriges barnfattigdom och agerar i förhållande till den. Studien syftar även till att jämföra kommunernas hänsynstagande till tillgänglig forskning och dess agerande utifrån den. För att besvara syftet har fattigdomsbegreppet studerats närmare och sen har en översikt för vad barnfattigdom kan sägas vara i Sverige 2013 arbetats fram. Telefonintervjuer hölls med representanter från tre av Sveriges kommuner och resultatet analyserades sedan i förhållande till barnfattigdomsbegreppet. Slutsatsen av studien är att de tre svenska kommunerna relaterar till forskning om Sveriges barnfattigdom med en slags hatkärlek. De anser barnfattigdomsforskning vara positiv på så sätt att den kan använda som hjälpmedel när presentationer i ämnet ska göras eller när riktlinjer behöver plockas fram. Däremot upplever kommunerna dock även barnfattigdomsforskning som väldigt övversiktlig med en avsaknad av ett mer lokalt fokus. De uppger sig ha svårt att använda sig av forskningen i sitt arbete då de fortfarande befinner sig i startgroparna men det faktum att de har svårt att skilja de olika fattigdomstyperna från varandra verkar spela en avgörande roll i hur de hittills har valt att tillämpa forskningen i sitt arbete mot barnfattigdomen. Kommunerna relaterar relativt likadant kring barnfattigdomsforskning, dock verkar en kommun ta större avstånd till tillämpningen.

Efter omfattande kritik mot det svenska häktningssystemet från EU och FN beträffande brott mot FN:s mänskliga rättigheter riktar sig denna studie till att undersöka hur detta ter sig på närbyråkratsnivå. Syftet med denna undersökning är att utifrån implementeringsteori studera förutsättningarna för kriminalvårdare som arbetar på svenska häkten att implementera FN:s mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten och arbetet med de intagna. För att genomföra detta har kriminalvårdare vid svenska häkten intervjuats utifrån huruvida de förstår, vill och kan följa FN:s mänskliga rättigheter. De slutsatser som framkommer är att kriminalvårdarna har en god förståelse kring FN:s mänskliga rättigheter. De har också viljan att efterleva dem även om motiven är av olika slag. Den uppdelning som framkommer är att kriminalvårdare dels motiveras av att följa regler och rutiner och dels av att självtillfredsställelse genom att hjälpa andra. Anmärkningsvärt är att kriminalvårdarna menar att de bättre skulle kunna ta hänsyn till FN:s mänskliga rättigheter om mer resurser i form av ökad bemanning fanns tillgängligt.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad som framträder i talet hos elever i årskurs 6 när de talar om mänskliga rättigheter utifrån tre perspektiv om, genom och för. Studien fokuserar på ämnet samhällskunskap där elever ska få undervisning om mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Studiens empiri insamlas genom kvalitativa intervjuer som genomförs i grupp vid tre tillfällen på två skolor och vid varje intervjutillfälle fokuseras det på ett av perspektiven om, genom och för. Temat som framträder tydligast i elevernas tal om mänskliga rättigheter är hur man behandlar varandra, vilket de själva anser att de har fått mycket undervisning om. Utifrån elevernas tal om mänskliga rättigheter framkommer vad de har lärt sig i undervisningen, hur de ser på användning av dem i skolan, hur de själva ser på sin förståelse och sina önskningar om hur de vill att undervisningen om mänskliga rättigheter ska genomföras. / <p>SO</p>

Syftet är att genom en komparativ metod ställa den ursprungliga barnkonventionen mot ett material som förmedlar konventionen till barnen och på så sätt undersöka vilka anpassningar som gjorts och på vilket sätt detta påverkar innehållet som förmedlas till barnen. Materialet som kommer undersökas är UNICEF:s Barnkonventionen i en låda, som innehåller inspirationsmaterial med syfte att förmedla vad barnkonventionen innebär i praktiken. Detta material och barnkonventionen analyseras sedan med en teoretisk utgångspunkt i barndomssociologi, som framhäver barn som ”beings”. Alltså kompetenta samhällsmedborgare som har möjlighet att vara delaktiga i sin egen och samhällets utveckling. Samtidigt ses de som agerande och reflekterande individer. Barndomssociologin motsätter sig bilden av barn som ofärdiga vuxna och detta resulterar här i en grupp individer med egna rättigheter. I studien så framgår det att innehållet i barns mänskliga rättigheter förändras i relation till vilken tolkning pedagogerna gör av materialet men också av vilken syn de har på barn. Därför lyfts innebörden av arbetslagets gemensamma barnsyn och kunskap kring barnkonventionens innehåll. Av analysen framgår det även hur de rättigheter som har en relation till läroplanen får större plats i utformningen av materialet. Resultatet i studien påvisar också att pedagoger kan arbeta förebyggande för barn som far illa genom att förmedla deras mänskliga rättigheter till barnen.

Den samtida globaliseringen har medföljts av nya transnationella politiska spörsmål. Problem som internationella institutioner uppger sig ämna lösa. För närvarande tycks dock nämnda institutioner misslyckas upprätthålla detta åtagande. Denna utveckling har kommit att bli en kärnfråga inom forskning gällande global demokrati och mänskliga rättigheter. Inom detta fält förs en debatt beträffande hur internationella institutioner bör vara strukturerade för att kunna bemöta samtidens spörsmål. Syftet med uppsatsen var att bidra till förståelsen för hur ramverket för mänskliga rättigheter kan bistå med verktyg vid bemötandet av den globala samtidens framväxande problem. Syftet uppfylls genom en analys av Carol C. Goulds nyckelargument beträffande hur och varför internationella institutioner ska reformeras så att de mer adekvat kan bemöta dessa framväxande problem. Studien visar på att mänskliga rättigheter tolkat som ett diversifierat kulturellt ramverk kan bidra till utvecklingen på i synnerhet två vis. Dels kan dem bidra med politiska kriterium för nationalstater att underkasta sig. Dels kan dem fungera som en lins genom vilken kulturella kontexter kan betraktas för att institutionerna ska kunna avgöra hur man bäst går till väga för att uppfylla de behov som existerar inom varje givet sammanhang.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskollärare hanterar dilemman när barnets rättighet till inflytande och delaktighet hamnar i konflikt med förskolans normer kring regler och villkor. Med fokus på delaktighet och inflytande har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av tre artiklar utifrån barnkonventionen. Analysen genomförde vi för att ta reda på om artiklarna överensstämmer med läroplanen samt en likabehandlingsplan från en utvald förskola, och vilken påverkan det har i läroplanens och likabehandlingsplanens innehåll för arbetet med barns delaktighet och inflytande. Genom den kvalitativa intervjustudien har vi undersökt hur fyra förskollärare skulle hantera en konflikt sitt pedagogiska ledarskap där barns rätt till inflytande och delaktighet hamnar i konflikt med förskolans normer och villkor. För att ta reda på detta presenterar vi tre olika fallbeskrivningar för förskollärarna att lösa. Studiens resultat indikerar att relationskompetens och kommunikation är två grundläggande verktyg i hanteringen när mänskliga rättigheter hamnar i konflikt med förskolans normer för det pedagogiska ledarskapet. Resultatet visar att förskolan behöver i sin undervisning med demokratiska värderingar lära barnen att de har ett inflytande över sin utbildning och miljö. De har rätt till att vara delaktiga i frågor som berör dem, men det är även viktigt att göra barn medvetna att för att uppnå en demokratisk miljö så behöver de vara medvetna om sina skyldigheter.

Denna studie behandlar fallet Bosnien, specifikt kriget i Bosnien på 90-talet och syftar till att undersöka hur social konstruktion och identitetspolitik påverkade den enskilda individens samt användes som maktmedel i Fausta Marianovics berättelse från kriget. Jag har alltså undersökt Fausta Marianovics självbiografi med Kenneth J. Gergens syn på social konstruktivism och identitetspolitik som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt och narrativ analys med hjälp av biografiforskning som metod. I denna studie är det inte möjligt att komma fram till någon definitiv sanning men resultaten visar att den sociala konstruktionen och identitetspolitiken speglas som en stor del i vad som hände i Bosnien utifrån Fausta Marianovics berättelse samt att hennes egen upplevelse också påverkades. / This essay examines the case of the war in Bosnia in the 90s with an aim to look into how social construction and identity politics affected the experience of the individual and was used as an instrument of power in Fausta Marianovics story from the war. I have examined Fausta Marianovics biography with Kenneth J. Gergens view on social construction and identity politics as the main theoretical base and narrative analysis with the help of biography research as the method. In this study it is not possible to reach a definitive truth, but the results show that social construction and identity politics is reflected as a big part of what happened in Bosnia from Fausta Marianovics perspective and that her own story was affected by it too.

Examensarbete i (socialt arbete) 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018.Opgaven tager afsæt i en undren over en tilsyneladende forskel i menneskeretlig diskurs i Danmark og Sverige. Menneskerettigheder er en central del af socialrådgiver(socionom)professionens selvforståelse og etiske grundlag i begge lande, hvorfor det er interessant at søge efter eventuelle forskelle i (social)juridisk diskurs i de to lande, der evt. kan medvirke til at give et billede af årsager til de forskelige perspektiver i de to lande. Opgaven indeholder herefter en kort beskrivelse af politiske perspektiver på menneskerettigheder i de to lande.Metodisk anvendes diskursanalysen, konkret ved en tekstanalyse af danske og svenske juridiske tekster om dels det (social)retlige forvaltningsskøn (värdering) i afgørelsessager (förvaltningsbelsut), og dels tekster om betydningen af menneskerettighedsbetragtninger i kredsen af lovlige kriterier ved afgørelser.Samlet skal det bidrage for det første at beskrive hvilke positioner, der overordnet eksisterer i henholdsvis dansk og svensk juridisk litteratur om det juridiske skøn og specifikt i forhold til socialret. For det andet beskrive hvilke positioner, der eksisterer i henholdsvis dansk og svensk juridisk litteratur om indvandrede retskilder som menneskerettigheder som relevante i forhold til de lovlige kriterier ved skønsudøvelse (på det sociale område) i de to lande. Og for det tredje diskutere om diskursen i den danske og svenske juridiske litteratur om skøn og menneskerettigheder eventuelt kan give bidrag til at forstå forskelle i politiske opfattelser af menneskerettigheder i politisk diskurs i Danmark og Sverige.Nøgleord/nyckelordAfgørelser/förvaltningsbeslut, diskursanalyse/diskursanalys, menneskerettigheder/ mänskliga rättigheter, skøn/skön (värdering), socialjura/ socialjuridik / Degree project in social work, 15/30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, Year 2018.The point of departure for the paper is a interest in an apparently different discourse over human rights in Denmark and Sweden. Human rights is seen as a vital part of the self-understanding and ethical platform of the social work profession in both countries, wherefore it is interesting to look for possible differences in the (social)legal discourse in the two countries, that possibly may contribute to give a picture of the various perspectives in the two countries. The paper also contains a short description of political perspectives on human righs in the two countries.Methodically a discourse analysis is used, by making textanalysis of Danish and Swedish legal texts on partly the (social)legal administrative, discretionary decisions, and partly on texts relating to the importance of human rights considerations in finding the legal criteria for administrative discretionary based decisions. Combined the chapters contribute to describing the positions, that generally exist in Danish and Swedish legal litterature on discretion in decisionmaking and specifically in terms of Social Law. Secondly to describe the positions that exist in Danish and Swedish litterature on the relevance of International Law such as Human Rights Law as sources of law in terms of the legal criteria for decision making (in the field of Social Law). And thirdly discuss whether the discourse in the Danish and Swedish legal litterature on discretionary decisions and human rights may give a contribution to an understanding of the political perceptions of human rigths in the political discussion in Denmark and SwedenKey words: Administrative decisions, discourse analysis, human rights, discretionary decisions, social law

As society grows, increasing populations and urbanisation also increase the risks diseases spreading. Tight living spaces, deforestation and global travel make it easier for these diseases to travel and spread across the world. The obligation for states to protect the lives and personal safety for its citizens include an obligation to do what is necessary to control the spread of these diseases. However, when these measures to control diseases cause intrusions in the private lives and freedom of movement of individuals in the state, the balance of interests must be carefully considered. This thesis aims to analyse the Swedish system of disease control and the principle of free will present therein, and how these are protected both under normal circumstances and under extraordinary circumstances such as a pandemic. Regarding all measures that constitute forced interventions, the principles of free will and proportionality are fundamental. This thesis discusses whether the considerations and balancing of interests in the Swedish system of disease control are satisfactory, or if changes should be made to either allow more intrusive measures or prohibit these further.