<p>The purpose of this essay is to examine the approach of the EU towards the reform efforts of Turkey and Bosnia and Herzegovina in the countries ambitions for EU memberships. The question formulation of the essay is whether there is differences in Turkey’s and Bosnia and Herzegovina’s qualifications for an EU-membership from an EU perspective. In order to better answer the question, we use two part questions. One is about the criterias and qualifications that need to be met in order to get a membership. The other one is about the approach of the EU towards the two countries concerning EU memberships. Primarily we use official EU documents from which we make a qualitative content analysis. As an advanced feature, we use a comparative analysis in which the countries are compared in relation to each other. The conclusion of our study is that the EU's approach to Turkey's qualification for EU membership is more positive than to Bosnia and Herzegovina. We also conclude that other circumstances may affect our conclusion, and therefore our findings cannot be considered definite.</p><p>Keywords: EU, Turkey, Bosnia and Herzegovina, The Copenhagen criteria, democracy, rule of law, human rights, protection of minorities, enlargement.</p>

<p>Rätten till hälsa regleras i en mängd olika internationella instrument och kan ses som en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna för alla individer. Rätten till hälsa är en förutsättning för ett åtnjutande av andra rättigheter. Det är ett sammansatt begrepp som innefattar olika element och ett av dem är en tillgång till hälso- och sjukvård. En stat kan aldrig åläggas att tillförsäkra människor att få vara friska, men däremot en möjlighet att på lika villkor få ta del av de resurser som finns att tillgå för att kunna uppnå en bästa möjliga hälsa. I de flesta internationella konventionerna, är det inte en rättighet endast förbehållen medborgare i ett land utan en mänsklig rättighet som skall realiseras på lika villkor för samtliga inom ett lands jurisdiktion.</p><p>Papperslösa barn saknar tillstånd att vistas i den staten de befinner sig i. De tillhör en särskilt utsatt grupp av barn, sårbara och marginaliserade, och därmed en kategori av människor som internationella mänskliga rättighetsfördrag är till för att skydda. I Sverige uppskattas att det lever uppemot 20 000 papperslösa individer, både vuxna och barn. De lever under svåra förhållanden och papperslösa barn och kvinnor befinner sig i synnerhet i en situation där deras hälsa är utsatt för stora påfrestningar och riskerna att drabbas av sjukdom är större än hos andra grupper. I dagens Sverige saknar dessa individer, nästintill helt, en tillgång till en av de mest fundamentala mänskliga rättigheterna, nämligen rätten till hälso- och sjukvård.</p><p>Sverige har genom att ratificera ett antal internationella konventioner förbundit sig att tillförsäkra samtliga barn inom Sveriges jurisdiktion en rätt till bästa uppnåeliga hälsa samt en tillgång till hälso- och sjukvård utan hänsyn tagen till barnets nationalitet eller legala status.</p><p>Sveriges reglering angående papperslösa barns tillgång till hälso- och sjukvård idag gäller endast omedelbar vård och detta till ett fullt pris. Den svenska lagstiftningen särbehandlar och utestänger vissa grupper av barn i deras tillgång till hälso- och sjukvård och är inte förenlig med grundläggande mänskliga rättigheter om människors lika värde, anti-diskrimineringsprincipen eller rätten till bästa uppnåeliga hälsa. Sveriges har antagit lagstiftning där tillgången till hälso- och sjukvård har direkt samband med barnets legala status.</p><p>Ett barns hälsotillstånd har ett nära samband med moderns tillgång till hälso- och sjukvård, särskilt i samband med graviditet och förlossning. Genom internationella åtaganden har Sverige även en förpliktelse att tillförsäkra samtliga kvinnor en tryggad vård i samband havandeskap och förlossning. Omedelbar vård till ett fullt pris är dock den enda vård Sverige lagligen erbjuder papperslösa gravida kvinnor. Genom att endast erbjuda dessa kvinnor omedelbar vård till ett pris de flesta av dem inte har någon möjlighet att betala strider även denna reglering mot de internationella förpliktelser som binder Sverige.</p><p> </p>

<p>Syftet med uppsatsen är dels att försöka se vilka frågor eller argument som kommit fram i debatten kring det uppdrag som Forum för levande historia (FFLH) har fått av regeringen se hur olika historielärare ser på informationskampanjen. Undersökningen inriktar sig på att genom användandet av de teoretiska verktygen historiemedvetande och historiebruk, försöka se om det finns en diskrepans mellan den akademiska världen och skolans värld, mellan forskare på våra universitet och historielärare ute på våra skolor och det utifrån den debatt som uppstått kring Forum för levande historias senaste uppdrag – att belysa och informera om brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Det resultat som undersökningen kommer fram till, är att utifrån mitt undersöknings-material kan det påvisas att det finns en synlig diskrepans mellan den akademiska världen och grund- och gymnasieskolan. På frågan om man kan härleda de olika inblandades agerande utifrån olika historiebruk, så tror jag också att jag har fått fram att så är fallet.</p>

In 1972 the regulations on tax surcharge were introduced. In the new system the sur-charge are imposed by the Tax Authority (skatteverket) and not the Court. Since 1995 the European Convention on Human Rights constitute law in Sweden, which means that Sweden is forced to guarantee its citizens the human rights in the Convention. Article 6 in the Convention states that everyone, in the determination of his civil rights and obligations or of any criminal charge against him, is entitled to a fair hea-ring within reasonable time. The Article also expresses the right for anyone charged with a criminal offence to be presumed innocent until proved guilty according to law (the presumtion of innocence). Article 4 in the seventh amendment states that nobo-dy may be tried or punished again (the principle of ne bis in idem). Another impor-tant principle when enterpreting the Convention is the principle of proportionality, which means that measures should be proportionate in relation to the legal aim. In 1985 the question of the tax surcharge and its compatibility with the rights in the European Convention arose for the first time, when the Swedish citizen Max von Sydow complained to the European Commission that his right to a fair trial had been infringed. However, the court never gave a decision due to settlement out of court. In 2002 the European Court of Human Rights stated in Janosevic v. Sweden and Västberga Taxi AB and Vulic v. Sweden, that the regulations on tax surcharge had in-fringed the complainants’ right to access to court and to a fair trial within reasonable time. In consequence, some changes were done in order to make the regulations on tax surcharge conform to the requirements in the Convention. An analyze is made to investigate whether the changes have improved the situation or if Sweden still is on the verge of infringement of the Convention. My analyses re-veals that the changes only led to marginal improvements. The areas where Sweden could still be in breach of the Convention are the length of the proceedings in the matter of tax surcharge, the lack of subjective elements and the situation where tax surcharge sometimes are imposed when a criminal penalty is simultaniously applied.

Studiens syfte har varit att försöka öka kunskapen när det gäller det centrala och underliggande i utvalda partiers flyktingpolitik. Frågeställningarna har varit: Hur beskriver några svenska riksdagspartier sin flyktingpolitik med avseende på centrala aspekter, såsom vem som skall få asyl, på vilka villkor, uppehållstillstånd eller ej? Hur beskriver partierna sina tolkningar av några grundläggande perspektiv av EU: s flyktingpolitik? Vilka möjliga likheter respektive skillnader uppvisar de i avseende politiskt innehåll? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ, kritiskt analys, av typen innehållslig idéanalys. De fem partier som valdes ut var följande: Moderata Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de Gröna samt Socialdemokraterna. Frågeställningarna besvarades och analyserades ur det socialkonstruktionistiska perspektivet, begreppen makt och humanitet samt ur tidigare forskning. Studiens resultat har visat att partierna, enligt sina ideologier, konstruerar vad de anser att en flykting är. Partierna har ett antal synpunkter på vad som gör en människa till en flykting, vilka rättigheter skall gälla för den människan samt hur hon skall behandlas. Partierna uppvisar både likheter som skillnader sinsemellan.

Many companies have historically forced their interests through without any thoughts about the future needs of the humans and the society. In the last few years voices have been raised for a change, companies need to take their responsibility regarding sustainable development. The purpose of the report is to describe and explain possible relations between sustainabil-ity performance of companies and profitability, valuation, industry and size respectively. To be able to judge the sustainability performance of the companies Folksam (2006a) have been used. This is a solid investigation of the companies listed on the A- and O-lists of the Stockholm Stock Exchange by the end of 2005. The sustainability marks have been com-pared with the chosen key values for each hypothesis respectively. With this quantitative data as foundation, a quantitative approach and a deductive method have been used. In the first area of the investigation, profitability, the authors found correlation for the main hypothesis between sustainability performance and “Return on Total Assets” through a statistical test. The level of significance was very good and the correlation was lightly positive. The sub hypothesises showed no significance why a conclusion of relationship could not be drawn. Earlier studies in the area have mostly reported about positive relations which consequently are not supported. Regarding company valuation, the p/e-ratio is the most used key value and has therefore been chosen as main hypothesis. This investigation showed the best possible level of significance and a good, negative correlation. Further on the sub hypothesis did not show any significance. As the p/e-ratio is the key value of most importance the authors states a relationship between sustainability performance and valuation. This conclusion is in line with the earlier Swedish report by Hassel et.al. (2005) but contradicts the result from several foreign studies. The third investigation about the re-lationship between sustainability performance and industry showed a significant relation-ship. The industries which had the best sustainability performance were the Forest industry followed by “Vehicles &amp; Mechanical engineering”, “Building” and “Mining &amp; Metal”. Among the worst placed were different service industries like “IT”, “Media &amp; Entertain-ment” and “Services”. This supports the theories which state that those with the highest risk regarding the influence on the environment and human rights also perform the best sustainability work. The last investigation was about the relationship between sustainability performance and the size of companies. The correlation test showed a palpable relation which also corresponds with the theories in the area. The relationship between sustainability performance and company size is positive. / Många företag har historiskt drivit sina intressen utan vidare tanke på människors och jor-dens långsiktiga behov och resurser. De senare åren har röster höjts för att ändring måste ske, företag bör ta sitt ansvar vad gäller hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara eventuella samband mellan företags håll-barhetsprestanda och deras lönsamhet respektive börsvärdering. Vidare ska eventuella samband mellan företags hållbarhetsprestanda och storlek respektive bransch undersökas. För att kunna bedöma företagens hållbarhetsarbete har Folksams (2006a) rapport använts. Detta är en gedigen genomgång av företagen som var noterade på Stockholmsbörsens A- och O-lista vid utgången av 2005. Företagens hållbarhetsbetyg har jämförts med valda nyckeltal för respektive hypotes. Med denna kvantitativa data som grund har en kvantitativ ansats och vidare en deduktiv metod använts. Vad gäller det första undersökningsområdet, lönsamhet, fann författarna genom statistiskt test korrelation för huvudhypotesen mellan hållbarhetsprestanda och ”Avkastning på Totalt kapital”. Signifikansen var mycket god och korrelationen var svagt positiv. Dock fanns ingen signifikans för någon av underhypoteserna varför en slutsats om samband inte kunde dras. Tidigare studier på området har till största del visat på positiva samband vilket därmed inte stöds. P/e-talet är det nyckeltal som är mest frekvent använt vid företagsvärdering och har därför valts som huvudhypotes. Detta test visade på bästa signifikans och en god, negativ korrelation och vidare visade underhypotesen ej på signifikans. Då p/e-talet är det nyckeltal av störst vikt så konstaterar författarna ett samband mellan hållbarhetsprestanda och värdering. Denna slutsats stämmer även väl överens med den tidigare svenska studien av Hassel m.fl. (2005) men sambandet är det motsatta i flera utländska studier. Den tredje undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och bransch och visade på tydligt samband. De som presterade bäst hållbarhetsarbete var skogsbranschen och därefter placerade sig ”Fordon &amp; maskin”, ”Bygg” och ”Gruv &amp; metall”. De sämst placerade var olika tjänstebranscher som ”IT”, ”Media &amp; underhållning” samt ”Tjänster”. Detta stämmer väl överens med teorierna som talar för att de som har störst risk beträffande miljöpåverkan och mänskliga rättigheter också har den bästa hållbarhetsprestandan. Den sista undersökningen för studien var om sambandet mellan hållbarhetsprestanda och företagsstorlek. Korrelationstestet visade på tydligt samband vilket även stämde med de teorier som finns på området. Sambandet mellan hållbarhetsprestanda och storlek är positivt.

No description available.

Statligt arbetsledarskap och chefskaps skall utövas av individer som är bäst lämpade för uppgifterna. Enligt Regeringsformen skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Med stöd av bestämmelserna i förvaltningslagen är myndigheter inte skyldiga att motivera ett anställningsbeslut. Varje år överklagas drygt hundratalet ärenden av enskilda som är missnöjda med anställningsbeslutet. Syftet med detta arbete är att skildra vad kriterierna saklig grund såsom förtjänst och skicklighet är vid statlig anställning. Ett ytterligare syfte är att visa hur myndigheter, regeringen och domstolen tillämpar de nämnda kriterierna. Dessutom avser uppsatsen att svara på om kriteriet endast sakliga grunder beaktas av det allmänna vid tillsättning av statliga tjänster. Undersökningen kännetecknas av en traditionell rättsvetenskaplig metod. Två regeringsärenden ligger till grund för analys och slutsatser. En slutledning är att myndigheter och regeringen inte antecknar uppgifter enligt kraven i förvaltningslagen. Andra slutsatser är att Arbetsdomstolens meritvärderingsprinciper inte alltid följs i fråga om värdering av utbildning, arbetslivs- och yrkeserfarenhet samt personliga egenskaper. Det torde också kunna dras den slutsatsen att myndigheterna och regeringen inte fäster avseende endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet när de fattar beslut om tillsättning av statlig tjänst. Sammanfattningsvis bör det, enligt författarens uppfattning, ställas högre krav på dokumentation och utredning vid myndigheternas handläggning av anställningsärenden. Detta för att arbetsledarskapet och chefskapet inom statliga myndigheter skall utövas av individer som är bäst lämpade för uppgiften och tillsättningen i högre grad skall uppfylla kraven på rättssäkerhet och förutsebarhet.

This dissertation has the intention to discuss access to clean and safe water from an aspect of human rights. The aim is to investigate how access to clean and safe water is seen upon as a human right, and if the water situation would be influenced and perhaps improved if it was declared as an independent human right. The issue is mainly discussed from an overriding international perspective, but with focus on the situation in developing countries. This because it is often in these countries that the greatest deficiency of drinking water is occurring, and where the regimes do not ensure their population sufficient access to drinking water. The study also aims to describe the current discussion about whether to make clean and safe water an independent human right or not and to give an account of the arguments held by representatives of the different standpoints. A sort of inductive method is used in the dissertation and the analysis mainly is built upon the Indian economist Amartya Sens theories about entitlements and development. The study principally is based on literature, documents and reports on human rights and access to and legislation of clean and safe water. However, the study also includes some phone interviews and analyses in a Geographic Information System and the statistical program SPSS.

År 2007 fick 1564 skyddsbehövande uppehållstillstånd i Sverige på grund av sin rädsla att utsättas för tortyr i hemlandet. Personer som omfattas av FN:s flyktingkonvention har rätt att söka asyl och få skydd. Dock har konventionen ett mycket snävt flyktingbegrepp och omfattar inte skyddsbehövande. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad Sverige som konventionsstat gör för att upprätt­hålla förbudet mot tortyr i FN:s Tortyrkonvention, artikel 1, 3 och 4 och Europakonventionen, artikel 3. Vi frågar oss vilka folkrättsliga förpliktelser Sverige har beträffande asylsökandes skydd mot tortyr i hemlandet och hur dessa uppfylls. Men även vilka kriterier som ska upp­fyllas för att en asylsökande ska anses vara skyddsbehövande enligt svensk lag. Då vi inriktat oss på skyddsbehövande har vi därmed uteslutit flyktingar eftersom den svenska utlänningslagen skiljer mellan dessa begrepp. Skyddsbehövande är en person som känner väl­grundad fruktan för att utsättas för bland annat tortyr. För att fastställa förfarandet i ett asyl­ärende och tolka begreppet välgrundad fruktan har vi valt att använda oss av UNHCR:s hand­bok som Migrationsöverdomstolen erkänt som rättskälla. Anledningen härtill är att proposi­tionen till Utlänningslagen ej närmare går in på detta och istället hänvisar till handboken. Vi har använt oss av en rättsvetenskaplig metod som innebär att vi, förutom konventions­texten, granskat Utlänningslagen och dess proposition samt praxis från Europadomstolen, Tortyrkommittén och Migrationsöverdomstolen. Vi har även tagit hjälp av en del doktrin som är relevanta för vårt ämne. Folkrätten reglerar förhållandet mellan stater och måste ha stöd från stater och dess med­borgare för att fungera. I Sverige är de folkrättsliga förbindelserna inte direkt tillämpliga, utan måste transformeras för att bli gällande. Tortyr är ett folkrättsligt begrepp vars definition går att finna i artikel 1, Tortyrkonventionen. Till skillnad härifrån är skyddsbehövande ett svenskt juridiskt begrepp. För att söka asyl i Sverige måste man vända sig till Migrationsverket vars beslut kan överklagas till Migrationsdomstolen och sedan, om prövningstillstånd beviljas, till Migrationsöverdomstolen. Europakonventionen, som är införd och därmed jämställd med svensk lag, fastslår att ingen får utsättas för tortyr och dess efterlevnad kontrolleras främst av Europadomstolen vars beslut är bindande för Sverige. Tortyrkonventionen, som ej har medfört några lagändringar i svensk lag, stadgar att ingen stat ska utvisa en person som är i fara att utsättas för tortyr samt att alla tortyrhandlingar ska utgöra brott enligt nationell strafflag. Kontrollen över kon­ventionen sker genom Tortyrkommittén som vart fjärde år granskar medlemsstaterna. Enskilda personer kan klaga till kommittén; dock är dess beslut ej rättsligt bindande. I analysen ser vi att de svenska domstolarna inte lägger någon vikt vid praxis vare sig från Europadomstolen eller från Tortyrkommittén i frågor som rör asylsökande som riskerar tortyr vid ett återvändande. Vi ser även ett antal problem som kan uppkomma vid bedömningen av vem som ska räknas som skyddsbehövande. Trots detta hyser Sverige stor respekt för de mänskliga rättigheterna och de folkrättsliga förpliktelserna. I arbetet med att ständigt för­bättras begår Sverige ändå misstag som i det stora hela kan verka små, men som i det enskilda fallet kan vara av oerhört stor betydelse.