Vikten av utbildning och livslångt lärande är betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillväxten i vårt land ska stimuleras, för att välfärden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhällsklyftor. Statistik från Skolverket visar på en konstant andel, ca 10 % de senaste fem åren, av elever i årskurs 9 som inte är behöriga att söka till gymnasiet. Det beror på att de inte har uppnått kursplanemålen för att få godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta är bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lärares utsagor och resonemang kring hinder och förutsättningar för elevers måluppfyllelse i kärnämnena. I denna kvalitativa studie har vi använt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lärare, på fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. Studien är uppdelad på tre nivåer, organisations-, grupp- och individnivå. På organisationsnivå handlar det bland annat om skolpolitik, skolans ledning och skolans styrdokument. På gruppnivå handlar det om klassen/gruppen och arbetslaget och på individnivå handlar det om den enskilde eleven och den enskilde läraren. Resultatet indikerar på att lärarnas resonemang till stor del kom att kretsa kring lärarens egen roll för elevers måluppfyllelse. Ytterligare framkom det att styrdokumenten spelar en betydande roll, på grund av att de lämnar stort tolkningsutrymme. Andra faktorer som resultatet visar på är att elever inte är tillräckligt motiverade för skolarbete och därigenom måluppfyllelse. Det finns elever som har låg begåvning och det finns elever med utländsk bakgrund som kommer in sent i det svenska skolsystemet. De kan därför få svårigheter att uppnå målen. Vår slutsats är därför; nej skolans mål är inte möjliga att nå för alla elever! / The importance of education and lifelong learning are essential factors to ensure and stimulate economic growth in our country, to secure welfare and counteract polarisation of social classes. During the last five years statistics from the Swedish Board of Education shows a constant number of approximately 10 % of the students in year 9 who have not qualified for upper secondary education. This is because they have not attained the goals of the syllabus which require a pass in the core subjects of Swedish, mathematics and English. This fact is the reason for our investigation in which we illustrate teachers’ assertions and lines of arguments concerning impediments and preconditions for attaining the goals of the core subjects. In this qualitative study we have used interviews as our main approach. We have interviewed six teachers at five different schools in a medium size municipality in the south-west of Sweden. The study is divided into three levels, organization, group and individual level. On the organization level the key issues are school policy, school administration and the steering documents of the school. On the group level the key issues are the class/group and the working team and on the individual level the study focuses on the individual pupil/student and the individual teacher. The result indicates that the teachers’ lines of arguments were focused on his/her own role of importance for the pupils’/students’ attainments of the goals. Furthermore it appeared that the steering documents play an important part because they can be interpreted in many ways. Other factors shown in the study are that pupils/students are not motivated enough to do schoolwork and thereby reach the goals. There are pupils/students who are less talented and others who have a different cultural background and get enrolled in the Swedish school system late. They might therefore have difficulties attaining the goals. Thus our conclusion is; no it is not possible for every pupil/student to attain the goals of school! We use both the words pupil and student because we sometimes mean the younger children (pupils) but also the older ones (students).

Vi har under året fått larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning är undermålig. Enligt Skolverkets statistik får vi också detta bekräftat. Undersökningen avser att ta reda på hur lärare uttrycker sig kring undervisning, elevens självbild och kunskapsbedömning när det gäller att minimera antalet elever som lämnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklärare i grundskolans senare år. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tänkbara orsaker till att svenska elever tappar mark när det gäller matematikkunskaper. Vi har valt att fokusera på hur undervisning och kunskapsbedömning ser ut på skolor med högt respektive lågt antal elever som ej uppnått målen för matematik i grundskolan. Vi har dessutom valt att lägga fokus på hur elevens självbild påverkar förmågan att tillägna sig matematikkunskaper. I vårt resultat visar det sig att våra sex respondenter inte skiljer sig anmärkningsvärt i hur de undervisar och kunskapsbedömer sina elever utifrån högt eller lågt antal elever som ej uppnått målen för grundskolan i matematik. Vad vi däremot kan se är att matematiklärarna är kritiska till hur undervisningen fungerar i de tidigare åldrarna. Respondenterna ger också en tydlig bild av att vår samhällsstruktur har förändrats vilket ger dem elever med skiftande social och kulturell bakgrund. Vi har behandlat dessa iakttagelser i vår diskussionsdel där vi med stöd från olika litteratur och styrdokument ger tänkbara orsaker om hur vi kan åtgärda resultatet utifrån frågor som var ansvaret ligger men också påvisa olika faktorers samspel i den komplexa verklighet vår skola befinner sig. / We have during the year received alarming reports concerning the inferior state of the Swedish mathematics teaching. According to the statistics from the Department of Education we also get this confirmed. The survey intends to find out how teachers express themselves about teaching, the pupil's self-image, and judging of knowledge when it comes to minimizing the number of pupil's who leave elementary school without any grades in mathematics. In this qualitative study we have chosen to interview six teachers of mathematics from the later years of the elementary school. With these interviews we would like to make visible possible causes why Swedish pupils are falling behind when it comes to knowledge in mathematics. We have chosen to focus on how teaching and judging of knowledge look like at schools with a high respectively low number of pupils who haven't reached the goals set up for mathematics in elementary school. We have also chosen to focus on how the self-image of the pupil affects the ability to acquire knowledge in mathematics. Our results show that our six respondents do not in a considerable way differ in the way they teach and judge the knowledge from a point of view where a high or low number of pupils that have not reached the goals set for the elementary school is concerned. What we can see on the other hand is that the teachers of mathematics are critical about the way the teaching works in the earlier years. The respondents also provide a clear picture that the structure of our society has changed which gives them pupils of shifting social and cultural background. We have treated these observations in our discussion section where we with support from different literature and steering documents present thinkable causes about how we can take measures from questions concerning where the responsibility lies but also show the interplay between different factors in the complex reality where our school is.

<p>Vikten av utbildning och livslångt lärande är betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillväxten i vårt land ska stimuleras, för att välfärden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhällsklyftor. Statistik från Skolverket visar på en konstant andel, ca 10 % de senaste fem åren, av elever i årskurs 9 som inte är behöriga att söka till gymnasiet. Det beror på att de inte har uppnått kursplanemålen för att få godkänt i kärnämnena svenska, matematik och engelska. Detta är bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lärares utsagor och resonemang kring hinder och förutsättningar för elevers måluppfyllelse i kärnämnena.</p><p>I denna kvalitativa studie har vi använt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lärare, på fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. Studien är uppdelad på tre nivåer, organisations-, grupp- och individnivå. På organisationsnivå handlar det bland annat om skolpolitik, skolans ledning och skolans styrdokument. På gruppnivå handlar det om klassen/gruppen och arbetslaget och på individnivå handlar det om den enskilde eleven och den enskilde läraren.</p><p>Resultatet indikerar på att lärarnas resonemang till stor del kom att kretsa kring lärarens egen roll för elevers måluppfyllelse. Ytterligare framkom det att styrdokumenten spelar en betydande roll, på grund av att de lämnar stort tolkningsutrymme. Andra faktorer som resultatet visar på är att elever inte är tillräckligt motiverade för skolarbete och därigenom måluppfyllelse. Det finns elever som har låg begåvning och det finns elever med utländsk bakgrund som kommer in sent i det svenska skolsystemet. De kan därför få svårigheter att uppnå målen. Vår slutsats är därför; nej skolans mål är inte möjliga att nå för alla elever!</p> / <p>The importance of education and lifelong learning are essential factors to ensure and stimulate economic growth in our country, to secure welfare and counteract polarisation of social classes. During the last five years statistics from the Swedish Board of Education shows a constant number of approximately 10 % of the students in year 9 who have not qualified for upper secondary education. This is because they have not attained the goals of the syllabus which require a pass in the core subjects of Swedish, mathematics and English. This fact is the reason for our investigation in which we illustrate teachers’ assertions and lines of arguments concerning impediments and preconditions for attaining the goals of the core subjects.</p><p>In this qualitative study we have used interviews as our main approach. We have interviewed six teachers at five different schools in a medium size municipality in the south-west of Sweden. The study is divided into three levels, organization, group and individual level. On the organization level the key issues are school policy, school administration and the steering documents of the school. On the group level the key issues are the class/group and the working team and on the individual level the study focuses on the individual pupil/student and the individual teacher.</p><p>The result indicates that the teachers’ lines of arguments were focused on his/her own role of importance for the pupils’/students’ attainments of the goals. Furthermore it appeared that the steering documents play an important part because they can be interpreted in many ways. Other factors shown in the study are that pupils/students are not motivated enough to do schoolwork and thereby reach the goals. There are pupils/students who are less talented and others who have a different cultural background and get enrolled in the Swedish school system late. They might therefore have difficulties attaining the goals. Thus our conclusion is; no it is not possible for every pupil/student to attain the goals of school!</p><p>We use both the words pupil and student because we sometimes mean the younger children (pupils) but also the older ones (students).</p>

My research interest in the upcoming paper is the increased need for promotion of schools. I. e. the individual school´s needs to be able to show its existence, in the huge flow and availability of information; schools and universities, study circles, streamed lectures on the Internet, public schools and private schools, different educational directions, et cetera. The schools’ needs to market itself, make good PR and sell their pedagogical idea, and that has become increasingly important.   My purpose is to clarify how music teachers, in the Swedish primary and secondary school, skills and competences are used in outreach activities within but also outside, the school premises. With outreach activities I mean here the kind of official events that have cultural, tradition-bearing moves and where music teachers often have an additional responsibility for implementation, such as Speech Days, Lucia celebrations, “Open School days”, PTA meetings, et cetera.   Research issues 1) What is the significance of outreach activities expressed by music teachers and principals?   2) Which motives are expressed by the two occupation categories when it comes to outreach activities arranged by the school and how they can be related to the current governing documents?   3) To what extent are these activities and music teacher's work with these integrated in music as a school subject?   Results Outreach music activities play a big role in getting students to develop and demonstrate the basic knowledge and the breadth to which they dedicated themselves through the school’s music classes. As a consequence of that all students have been able to assimilate basic music skills outreach activities has been important to show the excellence of the pupils which they are happy to show, both for their own lifelong and life-wide learning and the school's ability to do PR for it’s well-functioning music activities. This allows the school to continue the good pedagogical work when new students secure the economic basis for the future. If outreach activities are used to give students control over their learning in the right way, it can additionally help to ensure that students stimulates to take an active part in school development at various levels, locally, nationally and internationally.   Music Teachers' motives for carrying out outreach activities varied between unequivocally curriculum-related goals, didactic goals at the individual level as well as PR and marketing-related reasons, with strong emphasis on the curriculum. A concrete motive for music teachers in the study was that all outreach activities are considered as good opportunities to "jam" with students, to gain experience through music situations similar to those that you can meet as a professional musician in the future, such as "master-apprentice" meetings. The strongest motive was to conduct outreach activities in relation to the substance in the curriculum, such as solo singing, choir, accompaniment, melody playing and to reflect on and discuss the importance of music, different genres, sound engineering, et cetera. For a couple of the principals the promotion of the school was of greater importance than for the others. They simply had to be so well performing that they each fall semester can attract a new first year class with students. Several of the principals in the study made a connection between the schools’ outreach activities and its work with values.   There was an almost unanimous agreement that outreach music activities are an integral and very important part of school music education, both among music teachers and principals. However, there were a couple of principals and even music teachers, who argued that the very large outreach activities were not optimally timed opportunities for assessment. Especially the music teachers in the study were in this respect divided into half’s, where the majority on the contrary argued that outreach activities are very important formative and stimulating opportunities for assessment. Even in this respect, i. e. when it comes to how outreach activities can be integrated in music as a school subject, strong arguments can be made to have requirements of curriculum related issues like singing, ensemble playing, accompaniment, melody playing, sound engineering and really almost everything in the curricula.   A polarization or loyalty conflict between prioritizing curriculum-related goals or PR did not seem to be verifiable, empirical data rather told that the participants in this study saw it as two activities in symbiosis. In contrast, some of the experienced music teachers spoke about the importance of "peeling off" unnecessary and costly project, and instead prioritize things that create greater opportunities for the student's musical learning.

<p>Vi har under året fått larmrapporter om att Sveriges matematikundervisning är undermålig. Enligt Skolverkets statistik får vi också detta bekräftat. Undersökningen avser att ta reda på hur lärare uttrycker sig kring undervisning, elevens självbild och kunskapsbedömning när det gäller att minimera antalet elever som lämnar grundskolan utan betyg i matematik. I denna kvalitativa studie har vi valt att intervjua sex matematiklärare i grundskolans senare år. Med dessa intervjuer vill vi synliggöra tänkbara orsaker till att svenska elever tappar mark när det gäller matematikkunskaper. Vi har valt att fokusera på hur undervisning och kunskapsbedömning ser ut på skolor med högt respektive lågt antal elever som ej uppnått målen för matematik i grundskolan. Vi har dessutom valt att lägga fokus på hur elevens självbild påverkar förmågan att tillägna sig matematikkunskaper. I vårt resultat visar det sig att våra sex respondenter inte skiljer sig anmärkningsvärt i hur de undervisar och kunskapsbedömer sina elever utifrån högt eller lågt antal elever som ej uppnått målen för grundskolan i matematik. Vad vi däremot kan se är att matematiklärarna är kritiska till hur undervisningen fungerar i de tidigare åldrarna. Respondenterna ger också en tydlig bild av att vår samhällsstruktur har förändrats vilket ger dem elever med skiftande social och kulturell bakgrund. Vi har behandlat dessa iakttagelser i vår diskussionsdel där vi med stöd från olika litteratur och styrdokument ger tänkbara orsaker om hur vi kan åtgärda resultatet utifrån frågor som var ansvaret ligger men också påvisa olika faktorers samspel i den komplexa verklighet vår skola befinner sig.</p> / <p>We have during the year received alarming reports concerning the inferior state of the Swedish mathematics teaching. According to the statistics from the Department of Education we also get this confirmed. The survey intends to find out how teachers express themselves about teaching, the pupil's self-image, and judging of knowledge when it comes to minimizing the number of pupil's who leave elementary school without any grades in mathematics. In this qualitative study we have chosen to interview six teachers of mathematics from the later years of the elementary school. With these interviews we would like to make visible possible causes why Swedish pupils are falling behind when it comes to knowledge in mathematics. We have chosen to focus on how teaching and judging of knowledge look like at schools with a high respectively low number of pupils who haven't reached the goals set up for mathematics in elementary school. We have also chosen to focus on how the self-image of the pupil affects the ability to acquire knowledge in mathematics. Our results show that our six respondents do not in a considerable way differ in the way they teach and judge the knowledge from a point of view where a high or low number of pupils that have not reached the goals set for the elementary school is concerned. What we can see on the other hand is that the teachers of mathematics are critical about the way the teaching works in the earlier years. The respondents also provide a clear picture that the structure of our society has changed which gives them pupils of shifting social and cultural background. We have treated these observations in our discussion section where we with support from different literature and steering documents present thinkable causes about how we can take measures from questions concerning where the responsibility lies but also show the interplay between different factors in the complex reality where our school is.</p>

eFörvaltning ses som ett medel för att göra kommunalt förvaltningsarbete mer effektivt och interoperabelt. Dock begränsas kommuner av oförmåga att uppnå det vilket försvårar genomförandet av deras uppdrag. En orsak till varför införandet av eFörvaltning inte ger de systematiska fördelar som efterfrågas beror på att införandet av informations och kommunikations teknologier (IKT) inte är tillräckligt. Förändringen som krävs kan inte ske över en natt utan är en gradvis förändring över tid som även kräver nya sätt att arbeta på. Kommuner behöver hantera sin eFörvaltningsutveckling på ett mer strukturerat sätt för att öka möjligheterna att förverkliga de fördelarna som sägs kunna erhållas. Enterprise Architecture (EA) har på senare tid kommit att ses som en möjlig lösning för att komma tillrätta med denna problematik. Genom att arbeta mot en EA skapas möjligheten att brygga IKT system med affärsprocesser och därigenom leda till effektivitet och interoperabilitet. Dock är EA inom offentlig sektor ifrågasatt. Forskare menar att EA saknar tydlig definierad omfattning och begreppsvärld, vilket gör användningen av EA inom förvaltningsarbete svår. De omfattande logiska EA ramverk som finns idag saknar innehåll som är specifikt relaterade till offentlig sektor. Vari det blir problematiskt att arbeta mot en EA inom offentlig sektor. Denna licentiatavhandling lägger följande forskningsfråga: ”Vilken roll har EA för införandet av eFörvaltning inom Svenska kommuner?” Samt följande underfrågor ”Vilka förutsättningar finns för att använda EA vid eFörvaltningsutveckling?” ”Vad har Örebro kommun uppnått genom att arbete mot en EA i deras eFörvaltningsutveckling?” Och ”Vilka problem har Örebro kommun upplevt av att arbeta mot en EA vid eFörvaltningsutvecklingen?”. En longitudinell fallstudie av ett eFörvaltningsutvecklingsprojekt i Örebrokommun genomfördes mellan 2007 och 2009 med syfte att utröna dessa frågor och för att skapa insikt om EAs roll för eFörvaltningsutveckling. Förutsättningar, resultat och upplevda problem vid eFörvaltningsutvecklingen studerades. I anslutning till detta empiriska arbete genomfördes även en jämförandestudie av eFörvaltningsmål såsom de anges i officiella statliga dokument inom så väl Sverige som i EU gentemot förmodade fördelarna med EA som diskuteras i samtida EA-litteratur. Studien visar att EA som fenomen ses som en förutsättning för att lyckas med eFörvaltning. 7 viktiga aspekter gällande förutsättningen för att lyckas med kommuners eFörvaltningsutveckling identifierades: Skillnaden mellan administrativa och politiska ansvaret, Politiskt mandat, Politisk timing, Resursfördelning, Samordning under NPM, Leverantörsberoende, Val av standard och bäst praxis. För att förbättra möjligheten att röna framgång i eFörvaltningsutveckling behöver dessa aspekter aktualiseras och hanteras. New Public Management (NPM) som styrmodell utgör ett strukturellt hinder för eFörvaltningsutveckling som förhindrar en mer explicit användning av EA-ramverk, vilket påverkar möjligheten att uppnå uppsatta mål negativt. Trots den strukturella problematik som föreligger, kan stöd erhållas genom att arbeta utifrån ett ”EA-tänk”. Ett ”EAtänk” kan här ses som ett medel för att påbörja förändringen mot en EA utan att för den delen explicit använda sig av ett EA-ramverk, eller -metod. Dock är det viktigt skapa en förståelse för att ”EA-tänk” som fenomen i sin tur ger upphov till strukturer och således kan leda till problem som även de måste hanteras för att eFörvaltningsutveckling skall lyckas. eFörvaltning, NPM och ett ”EA-tänk” skapar en strukturell triad där olika strukturella egenskaper i vissa fall sammanfaller med varandra vari de kan stödja kommuner i dess arbete och således bidra till positiv utveckling. Medan det i andra fall leder till negativ utveckling där administrationen upplever problem att ta till sig av de rekommendationer eFörvaltningsprojektet kan tänkas ge till organisationen som helhet. Paradoxalt nog skapar denna strukturella triad en situation där kommuner måste arbete runt sig själv för att komma framåt. Normer och befintliga strukturer i kommuner förhindrar effektiv samarbete både internt mellan olika förvaltningar och externt gentemot andra kommuner och landsting vilket leder till fragmentariska framsteg mot projektmålen och i slutänden även kommunens övergripande mål gällande eFörvaltningsutveckling. Givet de i många fall motstridiga strukturella egenskaper som finns mellan NPM och eFörvaltning innebär att det initiala arbetet mot EA i eFörvaltningsutveckling är ett ytterst komplext fenomen. För att öka möjligheten att eFörvaltningsutvecklingen blir lyckad krävs det att kommuner känner till och hantera den negativa inverkan NPM har på eFörvaltningsutveckling. Samtidigt behöver de känna till och hanterar problematiken som uppstår av att arbeta mot en EA genom ett ”EA-tänk”, Samt att som studien visat, EA ger inget stöd för mer politiseras mål, vari kommuner behöver annat sätt och andra strategier för sådant arbete. Detta är viktigt att beakta, speciellt med tanke på att mer politiserade mål i mångt och mycket är de mål som kommer premieras av politiker. Av just den enkla orsaken att politiker inte blir omvalda på grund av “effektiva IKT integrerade interna processer” utan blir omvalda utifrån förbättringar som är synliga och som gagnar medborgare positivt. Avhandlingen bidrar till forsknings genom att öka förståelse för och behovet av att hantera både positiva och negativa faktorer som påverkar möjligheten att lyckas med eFörvaltningsutveckling inom kommunalt arbete. Vilket inkluderar de 7 identifierade kritiska faktorer måste aktualiseras och hanteras för att öka möjligheten att lyckas. Den negativa effekt NPM har på eFörvaltningsutveckling och hur ett ”EA-tänk” kan leda till positiv utveckling, även om det som denna studie visat inte kan bidra till mer politiserade mål. Vad gäller denna licentiatavhandlings bidrag till praktiken så bidrar den med att belysa den problematiska situation som föreligger av att institutionaliserade strukturer i många fall verkar som ett hinder mot förändring. Studien möjliggör även till att kommuner kan skapa en förståelse för sin egna eFörvaltningsutveckling och möjligtvis kan verka för att inte uppleva samma problematik som identifierats i Örebros eFörvaltningsutveckling samt visa på hur en kommun kan arbeta för att hantera den problematik som inte kan förhindras alternativ som uppstår trots denna kunskap. / Governments struggle with inefficiencies and an inability to achieve interoperable information communication technology (ICT) systems. Apparent issues include a failure of local government to realize the benefits of electronic government (eGov) initiatives, high project failure rates, administrations hampered with inefficiencies, and a lack of interoperability between systems within the local government. Thus, local governments need to address their eGov initiatives in a structured way to improve their chances of providing the benefits that are sought after. Sweden’s eGov model is decentralized, following a strict new public management (NPM) model. Whilst eGov ought to bring benefits to local government, Sweden is still hampered by inefficiencies and an inability to achieve interoperable ICT systems. This has been the case for quite some time. One reason why systemic gains from adopting eGov have not reached the levels sought after could be that, in many cases, ICT implementations are not enough. The transformation needed for eGov is not instantaneous; it requires various new ways of working. Enterprise Architecture (EA) has come to be seen as a possible solution to the apparent issues of developing, adopting and managing eGov successfully. By utilizing EA, it is argued that it is possible to bridge ICT systems and business processes, thus making the organization more efficient. However EA’s usefulness for eGov development and adoption is the subject of debate. Some researchers argue that EA lacks clearly defined scopes and concepts, which makes the use of EA in government difficult. Whereas other argues that although EA frameworks are comprehensive logical frameworks, they lack content that is related specifically to government organizations. The thesis posits the following research questions: What is the role of EA in eGov adoption in Swedish local government? together with three sub questions: What are the prerequisites for using EA in Swedish local eGov adoption? What has the Swedish local government in Örebro achieved with its use of EA in eGov adoption? And What problems have the Swedish local government in Örebro experienced in its use of EA when adopting eGov? To explore the role of EA in eGov adoption a longitudinal case study is carried out on the municipality of Örebro’s eGov project MovIT, a project launched in 2007 that ended in 2009. I study the prerequisites, results and problems associated with using EA in Swedish local government as part of eGov adoption. A comparative study is conducted of the goals of eGov, as stated in official eGov documents at EU and Swedish governmental levels will attest as to the supposed benefits of EA in contemporary EA-literature. From the study, it can be concluded that EA, as a phenomenon, is thought to be, if not a silverbullet, then at least a prerequisite to eGov success. In term of prerequisites, EA use cannot assist Swedish local government where there are more politicized objectives; in this situation, local government is required to look elsewhere to find support for its work. The study identify several critical issues from the empirical study of the prerequisites: distinction between administrative and political responsibilities; political mandate; political timing; resource allocation; coordination under NPM; dependence on providers; and choosing among standards and best practices. These issues need to be acknowledged and handled appropriately by Swedish local government in order to improve the chances for success in eGov adoption. The study also showed that NPM as governance model becomes a hindrance in eGov adoption, preventing the project from a more explicit use of an EA-framework and negatively affecting the projects possibility to adopt eGov. However, despite this structural problem, it is still possible – as observed – for a project that is based on EA-thinking to begin working. EGov, NPM and EA-thinking form a triad, with structural properties that, in some instances, correlate. In such cases, this can lead to positive changes. However, in other situations, they are contradictory, resulting in Swedish local government having a difficult time in adhering to the suggestions endorsed by the eGov project. This lead to incoherent progressions towards requested results. The existing structures hindered effective cooperation, both internally between different departments and externally with other local governments. This licentiate thesis has shown that the initial use of EA in local government eGov adoption is complex. Given the contradictory nature of NPM and eGov, local government has to acknowledge the negative impacts of NPM on eGov adoption. As well as acknowledging the issues that arise from EA use, a key area is a lack of support of local government in an area that is most likely to be endorsed by politicians. Politicians do not get re-elected based on efficient internal processes with a highly integrated ICT; rather, changes must be visible to citizens and businesses. This licentiate thesis has also shown that ‘EA-thinking’, as a means for local government, can move towards an EA without the explicit use of an EA framework or EA method. However, ‘EA-thinking’ may give rise to other issues that need to be acknowledged and dealt with. This licentiate thesis contributes to research by improving our understanding of the nature and importance of promoting and inhibiting different factors. Including critical issues for succeeding with eGov adoption, the negative effects of NPM and how EA-thinking can lead to positive changes, even though it cannot assist local government in all aspects deemed important to eGov adoption. In terms of practice, this thesis contributes by highlighting the problematic nature of institutionalized structures and the effect that this has on eGov adoption. It also contributes by enabling local governments to acknowledge the problems identified. This allows them to better understand their own development and possibly avoid similar problems or at least have a better understanding of how to handle the issues that arise.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I