This study examines preschool teachers' perceptions and experiences of systematic quality work in preschool. The purpose of making preschool teachers' perceptions and experiences visible is that they will provide new knowledge about the perceived reality of systematic quality work and what significance it has in preschool teachers' daily work. The questions in which the study seeks to answer are how preschool teachers perceive the systematic quality work? How preschool teachers perceive the work with documentation as part of the systematic quality work? And in what way preschool teachers feel that the systematic quality work helps them to develop the early childhood education? This is a qualitative study where preschool teachers have been interviewed in which a total of four interviews have been treated in the study. The interviews have been semi-structured with a low degree of structuring. The interviews were then transcribed where a qualitative analysis of the material was made. The theoretical concepts that permeate the analysis are the motives for evaluation, which consist of the control motive, the development motive and the knowledge motive. The results show that there are two themes in which the systematic quality work is understood. Systematic quality work in an overall perspective and systematic quality work from an operational perspective where the motives for evaluation are varied.

Syftet med den här studien var att fördjupa kunskapen och förståelsen kring fyra rektorers erfarenheter av att öka måluppfyllelsen i förskoleklass och i årskurs 1, gällande språk-, läs- och skrivutveckling. Rektorerna arbetar på fyra olika skolenheter. Det är en kvalitativ studie och metoden som användes för att samla in empirin var semi-strukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket har varit det Sociokulturella perspektivet och den teoretiska modellen av läsning, The simple view of reading (Gough & Tunmer, 1986). Den sistnämnda för att tydliggöra samspelet mellan avkodning och läsförståelse, tillsammans med Matteuseffektens påverkan på den tidiga läsutvecklingen. Resultatet i denna studie visade att rektorers arbete för att öka måluppfyllelsen är införlivat i skolenhetens kultur och elevernas socioekonomiska förutsättningar. Rektorerna använder ett distribuerat ledarskap i det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa måluppfyllelsen, gällande läsa- och skriva - garantin för tidiga stödinsatser.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska bilda oss en uppfattning kring vilka framgångsfaktorer och hinder det finns för elever i mångkulturella skolor i Malmö. Vi vill även ta reda på hur lärare och rektorer resonerar kring detta ämne, och hur de arbetar för en ökad måluppfyllelse bland dessa elever. Vi har genomfört kvalitativa samtalsintervjuer med fyra lärare och två rektorer som är verksamma i mångkulturella skolor. Enligt Bourdieu tränger sig samhällets struktur och maktförhållande igenom individens vardagliga liv vilket påverkar skapandet av individens mentala bild utifrån hur individen själv uppfattar, förstår och värderar världen hen lever i. I ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling blir kommunikativa processer helt centrala. Framgångsfaktorer för elever i mångkulturella skolor enligt de intervjuade rektorerna och lärarna är god föräldrasamverkan, föräldrars höga utbildningsbakgrund, studiehandledning och olika språkutvecklande arbetssätt för ökad måluppfyllelse. Hinder som försvårar måluppfyllelsen för elever kan vara bristande föräldrasamverkan, föräldrarnas svaga utbildningsbakgrund, den socioekonomiska indelningen samt elever språksvårigheter och bakgrund.

Det mångkulturella samhället som speglar skolan upplever läraren religionsundervisningen på olika sätt, beroende på om de möter hinder och vilka hinder. Syftet med detta arbete är att utifrån tre frågeställningar undersöka hur SO-läraren i lågstadiet upplever religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Hur lärarna hanterar olika utmaningar de möter i klassrummet undersöks. I mitt arbete vill jag ta reda på lärarens upplevelser av utmaningar vad gäller bland annat att väcka intresse och skapa förståelse för de tre abrahamitiska religionerna som diskuteras i ett mångkulturellt klassrum. Målet med studien är att utifrån lärarens upplevelser lyfta fram lärarens upplevelser och erfarenheter vad gäller utmaningar, hinder och fördomar i ett mångkulturellt klassrum. I studien kommer det fram från intervjuerna med lärarna även positiva upplevelser och fördelar med ett mångkulturellt klassrum. Vilka arbetsmetoderna som lärarna kan tillämpa för att minska utmaningar och för en mer ökad måluppfyllnad undervisning för eleverna. Religionsundervisningen upplyser om livsfrågor som berör individen, gruppen och samhället vilket gör att eleverna kan tolka sig själva och sin omgivning de lever i. Det sociokulturella perspektivet är teorin som används i studien. Det kooperativa lärandet används i studien som en arbetsmetod. Empirin i studiens har samlats in med hjälp av kvalitativa intervjuer för att ta reda på lärarens upplevelser och metoder för en ökad måluppfyllelse. Utöver det har kopplingar till i tidigare forskning gjorts. Att tala om livsfrågor i ett mångkulturellt klassrum är utmanande för läraren. Jannert och Persson i deras forskning beskriver att utmaningen ligger på att få eleverna att bli engagerade i diskussionerna med klasskamraterna samt att tillsammans kunna samla in fakta och lära sig nya kunskaper. Kittelmann Flansér samtycker í sin forskning och menar att det kan beror på hur läraren planerar sin undervisning, kunde det trigga till olika diskussioner som kan leda till att vissa elever känner sig hotfulla. Resultatet visar att lärarna arbetar utifrån det kooperativa lärandet genom samspel med varandra för att bygga respekt mellan eleverna och för att förebygga fördomar eleverna har med sig. Detta genom att lyfta upp det gemensamma i de abrahamitiska religionerna samt att låta eleverna dela med sig av sina religioner och kunskaper. Lärarna upplever att det är viktigt att arbeta med kommunikation inom religionskunskap för en ökad måluppfyllelse. Dock upplevs det som utmanande för samtliga lärare men samtidigt som något spännande och lärorikt.

This essay is about the participants students, teachers, school and their terms and regulations. The investigation aim to examine how the art subject curriculum interact with the pupils own views on what they want to achieve in art classes in school. Further this paper is on what impact some processes to adulthood can have on students learning ambitions during adolescence. Especially it discusses art education in aspects of identity process, influence, motivation, reflection and learning. Lastly this thesis inquires if pupils acquire tools through art lessons that can support their ability in learning for life skills and in further education on their own as adults.

Arbetets syfte är att undersöka hur väl ett moment från en tävling går att överföra till det vanliga klassrummet. Medlet har varit att låta eleverna arbeta i mindre grupper med en större öppen uppgift tagen från fysiktävlingen International Young Physicists’ Tournament (IYPT) i projektform. Arbetet och dess form utvärderades genom redovisningar med opposition, självvärdering efter en bedömningsmatris samt en enkätundersökning kompletterat med mina egna observationer och värdering efter samma matris. Slutresultatet blev att det gick utmärkt att överföra frågorna från tävlingsscenen till det vanliga klassrummet och att eleverna starkt tog till sig fördelarna med att arbeta i projektform och med att ge kamratrespons, medan arbetsformens inverkan på deras intresse för och uppfattning om fysik var av mer tveksam art.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka avtryck ett kompetensutvecklingsprojekt i svenska som andraspråk sätter hos de deltagande lärarna och deras undervisningspraktik. Kompetensutvecklingen genomfördes på en skola där majoriteten av eleverna är flerspråkiga och måluppfyllelsen är låg. I studien följs tre lärare under projektets gång, dvs. över två terminer. Undersökningen har drag av ett aktionsforskningsprojekt, då jag har varit både lärarnas handledare under kompetensutvecklingen samt genomfört undersökningen. I handledningen har en modell för undervisning av flerspråkiga barn, Sheltered Instruction Observation Protocol eller förkortat SIOP– modellen använts. Denna modell har utarbetats i USA av forskare och undervisande lärare, och den har använts framgångsrikt både i USA och i Europa för att få flerspråkiga elever att nå högre måluppfyllelse. För att uppnå syftet har en kvalitativ undersökning med etnografiskt inspirerade forskningsmetoder använts, där både intervjuer, observation av undervisning och loggbok använts som metoder för insamling av empiriskt material.Analysen av materialet antyder att två av lärarna förändrar sina resonemang och sin undervisningspraktik, medan den tredje läraren inte verkar förändras nämnvärt. Kompetensutvecklingen sätter spår i undervisningen hos de lärare som redan är förändringsbenägna men inte hos de andra. Lärarna påverkas i hög utsträckning av det rådande klimatet på skolan och i arbetslaget. Resultaten i undersökningen är framförallt intressanta i diskussionen av kommande kompetensutvecklingssatsningars innehåll och uppläggning.

Detta examensarbete utgörs av två delar. Huvuddelen är en kurspresentation av Spanska steg 4 på gymnasiet som jag har utformat med utgångspunkt i aktuella styrdokument och med anpassningar till mina elevgrupper. Hänsyn har tagits till forskning om synligt lärande (John Hattie) och constructive alignment (John B. Biggs), varav den sistnämndes SOLO-taxonomi har används som modell för att visa hur långsiktiga mål kan brytas ned i delmål och hur förståelse kan ske i flera steg. Syftet med kurspresentationen är att förenkla och förtydliga ämnesplanen för moderna språk i allmänhet och kursplanen för spanska 4 i synnerhet, så att eleverna ska kunna ta till sig dess innehåll. Förhoppningen är att om de förstår kravbilden kommer de prestera jämnare över läsåret och bli mer delaktiga i kursen. Ytterligare en förhoppning är att en god förståelse för ämnesplanen kommer främja elevinflytandet. Examensarbetets andra del är föreliggande text som förklarar min tankegång och motiverar mina val vid utformandet av kurspresentationen. Här diskuterar jag bland annat vikten av att eleverna förstår ämnesplanerna på samma vis som de lärare som undervisar dem, och detta ställer jag i relation till en färsk svensk studie om skolungdomars syn på läroplanen. Jag redogör också för mina överväganden när jag i kurspresentationen försökt förtydliga kursens progression, relationen mellan kursplanens olika delar, samt hur lektionerna alltid planeras med ämnets syfte i åtanke.

Matematik anses vara ett av de viktigaste ämnen vi lär oss och dagens samhälle ställer höga krav på matematiskt kunnande, oavsett utbildningsnivå. Samtidigt har elevresultaten försämrats sedan mitten av 90-talet och har sedan 2013 legat relativt stabilt, där cirka 10% av samtliga elever i årskurs 9 går ut grundskolan med ett F eller streck i matematik. Syftet med studien är att undersöka vad elever med ett icke-godkänt slutbetyg i matematik i årskurs 9 har för uppfattning om och attityd till ämnet, samt försöka se hur det påverkat deras skolgång. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie och en enkätundersökning där sex elever från olika skolor, inom samma kommun, deltog. Resultaten analyserades därefter med hjälp av en tolkande fenomenologisk metod. Resultaten visade att eleverna hade ett växande statiskt mindset och en bristande självförmåga som utvecklats genom åren fram till årskurs 9. En tydlig framgångsfaktor för majoriteten av eleverna var att ett ökat lärarengagemang och stärkt relation mellan lärare och elev främjade elevernas motivation och självförtroende. Slutligen diskuteras behovet av välutbildade lärare som förstår vilka faktorer som påverkar elevernas kunskapsutveckling. Vidare forskning i större omfattning krävs dock för att kunna dra generaliserbara slutsatser kring elevers affektiva faktorer i relation till matematik.

Studiens syfte är att bidra med kunskap och undersöka hur lärare i fritidshems utformning av den dagliga verksamheten påverkas av att uppdraget både efterfrågar måluppfyllelse i enlighet med styrdokument samt elevers frihetsaspekt. Två frågeställningar formulerades: Hur upplever lärare i fritidshem att de främjar elevers måluppfyllelse i utformningen av den dagliga verksamheten? Hur kan lärare i fritidshem möjliggöra elevers frihetsaspekt i utformningen av den dagliga verksamheten? Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex lärare i fritidshem. Insamlade data analyserades med innehållsanalys som metod. Studiens resultat visar olikheter och skillnader i hur lärarna i fritidshem främjar måluppfyllelsen samt möjliggör elevers frihetsaspekt i utformningen av den dagliga verksamheten. Respondenterna uttrycker att uppdraget med måluppfyllelse samt frihetsaspekten påverkas av olika dilemman, vilket gör att uppdraget försvåras. Exempelvis stora barngrupper och fritidshemmets närmande till skolan. Resultatet visar även att lärarna i fritidshem belyser balansgången mellan att främja måluppfyllelsen samt att möjliggöra elevers frihetsaspekt i utformningen av den dagliga verksamheten.