Syftet med föreliggande studie är att undersöka förutsättningarna för att utöva ämnet idrott och hälsa i skolan, sett ur ett lärarperspektiv. I vår studie utgår vi från pedagogers egna erfarenheter och deras syn på ämnet idrott och hälsa. För att kunna granska detta har vi valt att studera vilka möjligheter och hinder som utgör förutsättningar för att utöva ämnet idrott och hälsa, i dagens skola.   Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex stycken informanter, där alla arbetade som pedagoger i idrott och hälsa. Vidare utfördes studien på tre skolor i en mindre kommun i Halland. Bakgrunden till studien är inte att upplysa om vikten av ämnet, utan att gå in på djupet kring villkoren för att utöva idrott och hälsa i skolan.     Resultatet i studien visade att villkoren för idrott och hälsa ser olika ut beroende på vilka förutsättningar som varje enskild skola har. De förutsättningar som omger ämnet skiljer sig från skola till skola, och mycket handlar om vad man gör det till och pedagogens eget förhållningssätt.   Slutligen problematiseras frågan om vilka förändringar som kunde gjorts för att studien skulle blivit bättre. Förmodligen beror det på flera orsaker: Författarna till föreliggande studies kunskaper kring utformningen av en C-uppsats, en större bredd av informanter och mer tid.

The purpose of this essay is to study how to support students who have not achieved the objectives for grade 3 in mathematics. This was done using a teaching experiment with students in grade 4 who have failed the target in grade 3. The research tools were literature searches, mentoring, diary entries, interviews, analysis of student responses from the primary sample, and photographs of critical moments of the teaching. The teaching experiment was made at an elementary school outside a major city in Sweden. Out of 49 students 17 needed to be given extra support in one or more milestones from national tests grade 3. The paper reports one of the targets, which is written algorithms, where nine students participated in 15 lessons á 30 minutes. All nine participating students enhanced to fulfill their objectives and passed the level approved in the fractional G "Written algorithms". The average changed from 5 to 12 correct out of 14 possible after the teaching experiment. The students worked in a small temporary group linked to the present case by virtue of a special teacher who used formative assessment. The students chose to use the arrangement as written calculation method instead of using intermediaries in the sub sample. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man kan stödja elever som ännu inte nått målen för skolår 3 i matematik. Detta genomfördes i ett undervisningsförsök med elever i skolår 4 som inte klarat målet för skolår 3. Forskningsverktygen var litteratursökning, handledning, dagboksanteckningar, intervjuer, analys av elevsvar från delprov och fotografier av kritiska moment från undervisningen. Undervisningsförsöket gjordes på en 1-7 skola utanför en större stad i Sverige. Av 49 elever var det 17 st som behövde få extra stöd i ett eller flera delmål enligt nationella prov skolår 3. I uppsatsen redovisas ett av delmålen som handlar om skriftliga räknemetoder där nio elever deltog på 15 st lektioner á 30 min. Alla de nio deltagande eleverna ökade sin måluppfyllelse och klarade nivån för godkänt på delprov G "Skriftliga räknemetoder" . Medelvärdet på resultatet ändrades från 5 till 12 rätt av 14 möjliga efter undervisningsförsöket. Eleverna arbetade i en liten tillfällig grupp knuten till det aktuella målet med stöd av en speciallärare som använde sig av formativ bedömning. Eleverna valde att använda uppställning som skriftlig räknemetod framför räkning med mellanled i delprovet.

Mitt syfte med detta examensarbete är att ta reda på hur lärare uppfattar det nationella provet. För att ta reda på detta närmare undersöker jag fyra olika aspekter av det nationella provet för årskurs nio i grundskolan. De frågeställningar jag kommer att ställa handlar om det nationella provets olika syften och om frågor kring det nationella provet i samband med bedömning och betygsättning. Som metod för detta examensarbete valde jag att göra intervjuer. Jag genomförde dessa på en högstadieskola i Mellansverige och jag intervjuade fyra lärare. Jag har i detta examensarbete kommit fram till att det inte finns några påtagliga motsättningar mellan det nationella provets olika syften. Det finns dock problematik knuten till att lärare rättar de nationella proven. Jag har också kommit fram till att lärare anser att det nationella provets bedömning och resultat både anses vara tillförlitliga och inte tillförlitliga. Mina intervjuer har även påvisat att lärare anser att det nationella provets betyg och slutbetyget i årskurs nio inte är jämförbara.

Denna studie handlar om hur sju verksamma lärare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare åren i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktären av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frågorna, Vad ska undervisas? Varför är det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgång av litteraturen ger oss även en inblick i hur några forskare ser på läget med den naturvetenskapliga undervisningen, både i nationell och internationell mening. Studien visar att lärarna har undervisat med tonvikt på biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt sträva mot de mål som de, enligt Skolverket, har att följa. Undervisningen har också i mångt och mycket haft en karaktär där elevernas egen inneboende nyfikenhet har fått stå i fokus. Lärarna har även försökt tillvarata och möta elevernas frågor på ett sätt som kan främja lärande i naturvetenskap. Det tongivande för lärarna har dock varit att försöka stimulera elevernas nyfikenhet och lusten till att lära.

<p>Syftet med arbetet är att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar på frågor rörande högstadielärares syn på undervisningen inom kunskapsområdet sex och samlevnad. Därtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingår i kunskapsområdet samt hur man lägger upp och genomför en värdefull undervisning. De för arbetet centrala frågeställningarna är; </p><p>- Vilka mål finns för sex- och samlevnadsundervisningen? </p><p>- Uppfylls målen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? </p><p>- Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehålla för att den skall kännas värdefull? </p><p>- Vilka undervisningsformer lämpar sig för kunskapsområdet så att det skall kännas värdefullt? </p><p>Studien inleds med en litteraturgenomgång. I denna ges en historisk återblick på sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsområdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsområdets innehåll och metod. Därefter följer en redovisning av den empiriska studien i form av åtta intervjuer vilka genomförts med lärare i närområdet. </p><p>I diskussionen flätas arbetets teori och empiri samman genom en jämförelse av litteraturgenomgång och studiens resultat. Centralt i diskussionen är frågeställningarna om mål och måluppfyllelse, innehåll och undervisningsformer.</p>

Den här rapporten beskriver mitt utvecklingsarbete med elevers loggboksskrivande inom två kurser på Restaurang, bar och vin utbildning på Studium Restaurang &amp; Bageri i Göteborg.  Idén till utvecklingsarbetet fick jag när jag märkte att elever upplevde att de fick för dålig feedback och inte riktigt förstod vad de skulle göra för att lyckas uppnå betygskriterierna inom två kurser. Syftet med mitt utvecklingsarbete är ta fram en loggbok och att undersöka om loggboksskrivande kan skapa en ökad kommunikation mellan lärare och lärare och elever. Första steget i utvecklingsarbetet blev att skapa och implementera loggböcker i två kurser. Resultatet blev att eleverna upplevde loggboken mycket positivt. Eleverna tyckte att loggböckerna blev ett naturligt verktyg för dem att se sin kunskapsutveckling och föra en kontinuerlig kommunikation med mig och min kollega som var deras undervisande lärare. Slutsatsen är att arbetet med loggboken ger en bättre överblick över elevens utveckling. Loggboken visar elevens delaktighet samt fungerar som en viktig kommunikationskanal mellan lärare och elev. Genom arbetet med loggboken dokumenterar eleverna sin egen kunskapsutveckling och kan via lärarens återkoppling se hur de ska kunna ta nästa steg. Slutsatsen är att loggboken ger eleverna chansen att öka sin påverkan på studierna och målen samt att lärarens återkoppling har stor inverkan på eleverna. Genom arbetet med loggboken har vi lärare också fått ett bra verktyg för att kunna utveckla vår undervisning. / This report demonstrates my research on how students may improve their progress in course with the help of journal writing. I have based my research on two courses within the Restaurant, bar and wine program at Studium Hospitality &amp; Bakery in Gothenburg. I came up with the idea for the research when I noticed how the students experienced little to no feedback and didn´t really understand what they should do to excel in their courses. The purpose of the research is to develop a practical and easy-to-work journal and to find out if journal writing can improve the communication between teachers and teacher students. To achieve this I implemented a journal in two courses. The feedback from the students was positive. They thought the journals quickly became a natural tool to be able to see their own progress and also, they were able to have an ongoing interaction between teacher and student. In conclusion the journal has given a better overview of the progress a student makes during the course. The journal works as a tool to oversee attendance and it is also an important communication channel between student and teacher. Through the work with the journal the students document their own progression within the course, hence will be able to detect the next step of their development. The journal gives the students the opportunity to discuss which elements of the course have been critical to reach increased progression.  It has also given the teachers an important tool to develop their teaching.

Dokumentationsformen åtgärdsprogram får utstå en hel del kritik både från tidigare forskning och från media vad gäller innehåll och utformning. Åtgärdsprogram ska skrivas när det misstänks att en elev inte når aktuella kunskapskrav. Då blir det därför viktigt i ett ämne som matematik som har en relativt hög andel underkända elever att åtgärdsprogramsprocessen fungerar väl. Denna systematiska litteraturstudies syfte är att kartlägga/identifiera eventuella faktorer som kan öka måluppfyllelsen i åtgärdsprogramprocessen i ämnet matematik. Det resultat och slutsatser denna studie kommer fram till är att det är ett antal olika faktorer som måste samspela för att åtgärdsprogramsprocessen i matematik skall falla väl ut. Faktorer som denna studie kommer fram till som kan påverka är exempelvis elevers och föräldrars delaktighet samt rektors engagemang och vilja att delta i arbetet. / Both from previous research and from the media the documentation form of education plan receives a lot of criticism in terms of both content and design. An education plan must be written if a student is suspected not to achieve current knowledge requirements. It will therefore be important in a subject like mathematics which has a relatively high percentage of students who fails to achieve the knowledge requirements. Therefore it is important that the process with the education plan fulfils its purpose. This systematic literature study aims to identify factors that may increase the effectiveness of education plan process in mathematics. The results and conclusions of this study put forward several different factors that must interact in order to make the educational plan process in mathematics successful. Factors that this study concludes that might have an affect are for example, pupils' and parents' participation and the headmasters’ commitment and volition to participate.

Syftet med studien är att lyfta vad förstelärare kan bidra med när det gäller professions- och verksamhetsutvecklingen. Studien baseras på en kvalitativ undersökning i form av sex stycken intervjuer utav förstelärare. Förstelärarens grundläggande arbetsuppgift är att öka måluppfyllnaden i den svenska skolverksamheten. Resultatet visar på att förstelärarna fokuserar främst på lärarna och deras utveckling. Detta genom handledning, kollegialt samarbete och förmedling av aktuell forskning. Det läggs också ett stort fokus på hur förstelärarna ska kunna underlätta och  förbättra lärarnas arbetssituation. De vill skapa en bättre arbetssituation för alla lärare, samt skapa en bättre status för läraryrket.

Det här   examensarbetet har Östersunds kommuns nya stadsdel Storsjö Strand i fokus,   där arbetet går ut på att utvärdera hur kommunens hållbarhetsprogram har   fallit ut för de två första husen på Storsjö Strand och varför, samt att   undersöka vilka drivande faktorer som finns bakom byggnadernas miljöbelastning.   Hållbarhetsutvärderingen görs genom intervjuer med berörda byggherrar samt   Östersunds kommun, och drivande faktorer till miljöbelastning undersöks genom   att utföra en livscykelanalys där ingående material kopplas till en   resulterande miljöbelastning för respektive hus. Då   hållbarhetsutvärderingen utgår från intervjuer finns risk att   intervjuobjekten kan försköna fakta, vilket är en viktig begränsning vid   utläsning av resultatet. Resultatet från hållbarhetsutvärderingen   visar att trots att Östersunds kommun helt släppt sin egen utvärdering av   byggherrarna har byggherrarna ändå följt hållbarhetsprogrammet till stor del.   Slutsatserna avseende hållbarhetsprogrammet gäller främst kommunen, där dessa   hade gagnats av att förtydliga krav och mål, och kontraktera dessa krav i   markanvisningsavtal för att ge önskad effekt. För livscykelanalysen begränsas   denna främst av att alla steg i en livscykel inte är inkluderade, utan   primärt analyseras de inledande stegen. Resultatet visar för båda husen att   det till allra största del är metaller och legeringar som driver   miljöbelastning i störst grad per kubikmeter material, medan de   material som driver minst miljöbelastning är rena icke processade   naturmaterial såsom skiffer, grus och kalksten. Därutöver resulterar   konstruktionsmaterialen i den största miljöbelastningen   när hela mängden tas hänsyn till, vilket hade kunnat undersökas djupare med   snävare livscykelanalyser. / This thesis revolves around the district Storsjö   Strand, an area in Östersund which is developing to a new residential area   with high sustainability visions. The work consist of two parts; one where   the outcome of the municipality’s sustainability program is evaluated and one   where the two first buildings in the area is investigated regarding what   causes their environmental impact. The evaluation of the sustainability   program is made by interviews with the constructors and representatives from   the municipality, and the two buildings environmental impact is investigated   by performing a life cycle analysis where building material is connected to a   resulting environmental impact for each house. Since the evaluation of the   municipality’s sustainability program is based on interviews, there could be a risk for bias. The results from the   evaluation shows that both constructors have followed the sustainability   program to great extent, even though the municipality itself have dropped all planned follow-up. The conclusions   from the evaluation is that the municipality would be benefit from clarifying   goals and demands in the sustainability program, and transfer the clarified   demands to their land agreements. The limitations for the life cycle analysis is   mainly that all steps in the life cycle of a building is not included in the   analysis – only the initial steps are included. The   results for both buildings show that it is mainly metals and alloys that   drives environmental impact per cubic meter of material. The materials that   causes the smallest environmental impact per cubic meter is natural materials   that have not been processed, i.e. shale, limestone and gravel. The   construction materials will always result in the largest environmental impact   for the total quantity, simply because these materials are the largest   quantities represented in the building, and alternations of these   construction materials should be further investigated. / <p>Betyg 170707, H14.</p>

Syftet med denna studie är att, utifrån en kvalitativ metod, analysera lärares erfarenheter och uppfattningar om samverkan i skolan. Studien undersöker hur lärares samverkan kan påverka elevers inkludering, och lärares uppfattningar om hur inkludering skapar möjligheter eller hinder för elevers måluppfyllelse. Studiens kunskapsbidrag är att ge ökade insikter om den process som uppstår, då lärares samverkan sker eller uteblir med interna och externa parter. Studien har utifrån en ekologisk systemteori och sociokulturell teori analyserat lärares erfarenheter kring samverkan i skolan. Den datainsamlingsmetod som tillämpas i studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer. I resultatet framkom att lärarnas erfarenhet kring samverkan för att öka måluppfyllelse och öka känslan av att vara inkluderad i skolan kan kopplas till vad lärare upplever som framgångsfaktorer och vad lärare upplever som hinder och dilemman för samverkan. Kommunikation, relationer, stöd utifrån och från ledning samt att ta vara på varandras kompetenser belyses som framgångsfaktorer. De hinder och dilemman som lärarna upplever är i form av samverkan med stora organisationer med tröga processer, otydliga roller och mål samt fel använda resurser. Detta leder till att samverkan blir kontraproduktiv eller obefintlig vilket har påverkan på elevens situation utifrån inkludering och måluppfyllelse. Dock framträder en viktig skillnad mellan lärarna rörande synen på syftet med samverkan. Samverkan för att inkludera och därmed öka måluppfyllelsen i den ordinarie verksamheten, eller att samverka för att möjliggöra att eleven lyfts ut till ett annat sammanhang där eleven kan känna sig inkluderad och därmed tillgodogöra sig kunskaper och högre måluppfyllelse än tidigare.