Syftet med denna studie var att undersöka mellanstadielärares erfarenheter av att arbeta med och stödja elever som har eller uppfattas ha språkstörning för att de ska nå skolans kunskapskrav. Studiens metodansats var kvalitativ. Studien utgick ifrån halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med tolv mellanstadielärare och det empiriska materialet analyserades med tematisk analys. Mellanstadielärarna arbetade i olika skolor i förorter eller kranskommuner till en stor stad. De hade alla erfarenhet av att ha, eller ha haft, elever som har eller uppfattas ha språkstörning i sin klass. I tidigare forskning och litteratur lyfts bland annat att kunskapen om språkstörning i skolan är relativt knapphändig och att många lärare upplever en osäkerhet i hur de ska bemöta och undervisa de elever som har språkstörning trots att det är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna i skolan. Av resultatet i studien framgick att lärare gör ett flertal anpassningar för elever som har språkstörning i sin undervisning för att eleverna ska nå skolans kunskapskrav. Anpassningar som de gjorde var exempelvis attanvändabildstöd, att ge extra tid,att skapa förförståelse samt att använda digitala hjälpmedel. Ytterligare ett resultat var att lärarna la mycket tid på att skapa en kommunikativt tillgänglig lärmiljö. De ansåg också att förtroendefulla relationer mellan lärare och elev gav goda förutsättningar för lärande. Lärarna i studien kände en osäkerhet kring språkstörning och önskade därför lära sig mer. Slutsatsen i vår studie varatt oavsett lärares erfarenhet verkar de målmedvetet arbeta med att stödja de elever som har språkstörning, men att eleverna trots detta kan hasvårt att nå skolans kunskapskrav.

Ökad kvalitet har blivit ett ledord i strävan efter skolutveckling. För att höja skolväsendets kvalitet utgav Skolverket "Allmänna råd med kommentarer, Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet". Skolverket menar att skolor måste sträva efter en högre måluppfyllelse för att uppnå kvalitet, en måluppfyllelse som utgår ifrån 950 nationella mål sammanlagt. Samtidigt visar aktuella undersökningar att den omfattande målstyrningen har resulterat i ett försvagande av lärarprofessionen vilket har haft negativa konsekvenser i skolverksamhetens kvalitet och elevresultat. Mot bakgrund av detta var studiens syfte att problematisera kvalitetsdiskursen och kritiskt analysera det systematiska kvalitetsarbetet i skolväsendet som är en viktig del i målstyrningens genomförande. Detta gjordes utifrån kvalitetsarbetets styr-dokument med utgångspunkt i vad argumenten för kvalitetsarbetet var, hur kvalitet definierades och vad dokumentation har för betydelse för kvalitetsarbetet. Då syftet med studien var att problematisera och kritiskt granska målstyrningen analyserades studiens frågeställningar med en kritisk diskursanalys. Resultatet visade att argumenten för att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet huvudsakligen var för att skolor skulle uppfylla de nationella målen. Måluppfyllelse menar Skolverket bidrar till en likvärdig skola för samtliga elever. Kvalitet definierades även utifrån hur väl skolverksamheten uppnår måluppfyllelse, desto högre måluppfyllelse desto bättre kvalitet. Dokumentationens betydelse för kvalitetsarbetet var att det säkerställer att skolverksamheten arbetar utifrån de nationella målen och strävar efter måluppfyllelse. Följaktligen var studiens tre frågeställningar interrelaterade med utgångspunkt i måluppfyllelse. Målstyrningen, som det systematiska kvalitetsarbetet är en del av, blir följaktligen ett medel för staten att styra och kontrollera skolväsendet.

Idrott och hälsa hade under Lpo94 så otydliga mål att lärarnas arbete mot målen kunde se nästan hur som helst ut. 2011 antogs Lgr11 men olika studier visar fortfarande på varierande arbete med måluppfyllelse. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur åk 7-9 lärare i Idrott och hälsa arbetar med måluppfyllelse utifrån Lgr11. Frågeställningarna som studien behandlar är: vilka metoder använder lärare i sitt arbete med måluppfyllelse i relation till kursplanen i Lgr11 och hur likartat arbetar lärare i relation till kursplanen i Lgr11? För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts. I denna fallstudie har åtta lärare intervjuats i hur de arbetar med måluppfyllelse utifrån Idrott och hälsas kursplan i Lgr11. Resultatet visar på olika metoder lärare använder i sitt arbete med måluppfyllelse i relation till Lgr11. Resultatet visar också på att lärarna arbetar relativt likartat med måluppfyllelse i relation till Lgr11.

Syftet med denna studie är att undersöka varför och hur lärare använder konkret material i matematikundervisningen för att uppfylla ett matematiskt mål. Genom att observera och intervjua fyra lärare med erfarenheter inom ämnet, framkommer resultat som visar att lärare är positiva till laborativa arbetssätt men att läroboken upplevs allt för styrande och på så sätt utgör ett hinder. Syftet med det konkreta materialet lyfts inte alltid fram, vilket resulterar i att syftet blir underordnat själva användandet av konkret material. Slutsatsen blir således att måluppfyllelsen inte går att bedöma i de fall aktiviteterna med konkret material inte har ett givet syfte.

Studien handlar om undervisning som del av förskolan för att arbeta i enlighet med de nationella målen som finns i skollagen och förskolans läroplan. Studien tar därför upp förskolläraresattityd till undervisning. Tidigare forskning visar att undervisning inte ses som ett naturligtinnehåll i förskolan och Sveriges regering har gett Skolverket i uppdrag att revidera förskolansnuvarande läroplan angående undervisning. Det ses därför intressant att undersöka i vilken gradundervisning ges utrymme och betydelse i förskolan, samt vilken kunskap förskollärare uttrycker om undervisning. Det ses även intressant att undersöka vad som enligt förskollärare krävs för att utveckla undervisningen i förskolan. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares attityd till undervisning som del av förskolan i strävan mot att uppfylla de nationella målen. Metod Vid studien genomfördes en kvantitativ enkätundersökning, där 56 av 69 tillfrågadelegitimerade förskollärare deltog. Studiens respondenter besvarade nio påståenden följt av fastasvarsalternativ med kommentarsfält och en avslutande öppen fråga. Valet av kommentarsfält gjordes för att ge respondenterna möjlighet att uttrycka sig om hen ville. Vid analysarbetet användes den kvantitativa metoden för påstående 1–9 för att få fram frekvenser i antal och procent. Den kvalitativa metoden användes i analysarbetet för att analysera fram kategorier utifrån respondenternas kommentarer vid enkätformulärets avslutande öppna fråga. Resultat Studiens sammanlagda resultat visar att undervisning ges en låg grad av utrymme i förskolan, men en hög grad av betydelse. Förskollärarna uttryckte i hög utsträckning kunskap omundervisning i relation till måluppfyllelse, men det sågs likaså variationer inom deras uttryckta kunskap. Resultatet innehåller förskollärarnas 13 uttryckta behov som finns strukturerade i kategorin Medvetenhet med underkategorierna Om definitionen av undervisning och Ommåluppfyllelse samt i kategorin Reflektion med underkategorierna I tanke och I handling. Resultatet visar att en majoritet av förskollärarna uttryckte att undervisning är del av förskolan för att uppfylla de nationella målen, men att det krävs tydlighet och diskussion för att gemensamt kunna arbeta i strävan mot en likvärdig utbildning.

Denna studie undersöker omfattningen av finansiella mål och måluppfyllelse hos svenska börsnoterade företag. Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som påverkar börsnoterade företags delgivning av finansiella mål i sina årsredovisningar. Studiens delsyfte är att undersöka företagens måluppfyllelse av uppsatta finansiella mål, samt vilka faktorer som påverkar måluppfyllelsen. Studien undersöker företag inom industribranschen hos Nasdaq OMX Stockholm mellan år 2006 till 2015. Studiens urval består av 32 företag som genererat 320 årsredovisningar till studiens empiriska underlag. Studien visar att företagsstorlek och förändring av ekonomisk utveckling bestämmer omfattningen av finansiella mål som företag publicerar i årsredovisningen. Resultatet visar att omsättning, utländskt ägande och bonus i koncernledningen har en positiv effekt på omfattningen av finansiella mål. Däremot har svenskt ägande och styrelsens ägande en negativ effekt på omfattningen av finansiella mål. Finansiella mål som inkluderar kapitalstruktur och utdelning hade högst måluppfyllelse. Omsättning, utländskt ägande och bonus i koncernledningen hade ett positivt samband till måluppfyllelse, medan svenskt ägande och börsindex visade ett negativt samband. Måluppfyllelsen var även känslig för konjunkturförändringar.

No description available.

Undervisningen ska bidra till att utveckla elevens förmåga att föra och följa matematiska resonemang (Skolverket, 2019). Syftet med studien är att fördjupa förståelsen av hur lärare beskriver att de arbetar för att främja utvecklingen av elevernas muntliga resonemangsförmåga i årskurs 4-6. Genom semistrukturerad kvalitativ intervju ämnar studien att synliggöra vad nio lärare beskriver att de gör i klassrummet för att utveckla resonemangsförmågan, hur de planerar för förmågan samt de förutsättningar och utmaningar som kan finnas. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk som visar hur resonemang utvecklas via samarbete kommer data karaktäriseras. Studiens resultat visar att samtliga lärare ger utrymme för resonemangsförmågan, där de menar att förmågan bäst utvecklas muntligt. Lärarna tillämpar olika arbetssätt för att eleverna ska utveckla resonemangsförmågan via samarbete. En del lärare planerar för resonerande uppgifter som dagligen implementeras, medan andra lärare mestadels har läroboksstyrd undervisning. Lärarna beskriver att utmaningar såsom tid och klassrumsklimat kan hämma förmågans implementering.

Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka om kooperativt lärande kan leda till inkludering och ökad måluppfyllelse främst inom matematiken. Lärarna som deltagit i studien är verksamma lärare i årskurs F-6. Semistrukturerade intervjuer i kombination med enkäter användes på en skola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är det sociokulturella perspektivet med inriktning på kommunikation och lärande. Resultatet visar att de flesta lärarna anser kooperativt lärande bidra till inkludering och ökad måluppfyllelse, men att det finns avgörande faktorer som påverkar det kooperativa lärandets gynnsamhet. Dessa faktorer är bland annat lärarens och elevernas attityd till metoden.

Översikten samlar information från 25 olika studier från tre olika forskningsdatabaser: ERC,ERIC och MathEduc. Samtliga studier är peer review granskade blivit utvalda genom sökningar där forskningens innehåll, dess koppling till ämnet och därmed relevansen varit avgörande faktorer. Syftet med kunskapsöversikten är att se hur forskningen ställer sig till kooperativt lärande i matematik, ifall det är prestationshöjande och ökar måluppfyllelsen hos eleverna, samt hur arbetsmetoden påverkar elevernas förhållningssätt gentemot ämnet.I resultatet presenteras kooperativt lärandets eventuella påverkan av elevers måluppfyllelse och förhållningssätt till matematik Dessa begrepp kan ses som mångbottnade och definieras därför detaljerat i bakgrunden, innan de sammanställs och analyseras i resultatet genom att ställas mot relevant forskning. Kooperativt lärande som undervisningsmetod har enligt (Skolverket, 2011) successivt blivit vanligare i skolan, vilket lett till att det idag finns gott om forskning kring ämnet.Studierna som sammanställs i resultatet visar positiva effekter av kooperativt lärande, både vad gäller elevernas måluppfyllelse och förhållningssätt till matematik. Studierna genomfördes i olika länder och med olika åldrar men visade ändå snarlika resultat. Däremot visar i en av studiernas resultat att elever med väldigt låg matematisk kompetens inte gynnas märkbart av kooperativt lärande och istället bör möta en varierad undervisning.Avslutningsvis i diskussionsdelen kommer mitt personliga perspektiv få mer utrymme och mina egna tankar och åsikter vävas in. Saker som kunnat göras annorlunda i arbetet kommer även belysas.