Syftet med studien är att öka kunskapen om de förutsättningar som krävs för att lyckas med pedagogisk inkludering utifrån begreppen delaktighet och kommunikation. Vidare är syftet att bidra med kunskap om hur måluppfyllelsen kan öka för elever med högfungerande autism (HFA) och Aspergers syndrom (AS), som ett resultat av pedagogisk inkludering. Studien är en fenomenografisk intervjustudie som utgår från semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger, verksamma på högstadiet. Den teoretiska ansatsen grundar sig i det sociokulturella perspektivet på lärande och det kommunikativa relationella perspektivet KoRP på specialpedagogik.  Studiens resultat pekar på att lärares kompetens och tillgängliga lärmiljöer framträder som avgörande förutsättningar för att skapa delaktighet, och gällande lärares kompetens betonas särskilt vikten av att lärarens kunskaper om HFA och AS behöver öka. Samtliga specialpedagoger ser också samarbete som en förutsättning för pedagogisk inkludering, där både formella och informella samarbetsformer tas upp som viktiga sätt att kommunicera. En majoritet av specialpedagogerna ser en koppling mellan pedagogisk inkludering och måluppfyllelse, eftersom den gemenskap som skapas i en grupp är värdefull för motivation, samt för känslan av delaktighet och meningsfullhet. Lärarens kunskaper om de specialpedagogiska perspektiven ses också som en förutsättning för ökad delaktighet, där det relationella perspektivet anses öka möjligheten till inkludering. Huruvida delaktighet skapas i ordinarie klass eller i liten grupp, är en komplex fråga, som delar specialpedagogerna i två läger. Gemensamt för samtliga specialpedagoger är dock att de anser att elevens egen känsla av delaktighet är avgörande för om eleven är inkluderad eller inte.

Detta examensarbete tar upp frågan om hur studie- och yrkesvägledare i grundskolans senare årskurser arbetar med de elever som inte når målen enligt läroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 så är det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers måluppfyllelse, men hur arbetar man då med detta som studie- och yrkesvägledare?Intresset för forskningsområdet fick vi som författare av debatten kring elevers måluppfyllelse där det kom rapporter om att antalet elever som inte nådde måluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade.I denna studie så undersöker vi hur man som studie- och yrkesvägledare arbetar med de elever som inte når målen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte når målen i skolan.Med hjälp av en kvalitativ undersökning för att få en så bred bild av studie- och yrkesvägledarnas arbete med vårt undersökningsområde genomförde vi sex intervjuer på skolor där informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med måluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvårdshälsoteamet och har ett aktivt samarbete med lärare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi använt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov påverkar måluppfyllelsen för eleverna där studie- och yrkesvägledarens arbetsmetoder och samarbetsformer är en part i detta arbete.Analysen av resultatet i vår undersökning visar att det för studie- och yrkesvägledarna är ett tidskrävande arbete som kräver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nå varje enskild individ men att för målgruppen kan en bra studie- och yrkesvägledning vara avgörande i relation till elevernas måluppfyllelse.

I dagens skolor är det många elever som lämnar både grund- och gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Orsakerna till detta läggs ofta på de enskilda eleverna och inte på skolverksamheten trots att studier visar att det ofta beror på faktorer som rör både skolverksamheten och elevens totala livssituation. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka orsakerna bakom elevernas ofullständiga betyg. Studien har närmat sig dessa förklaringar ur både ett lärar- och elevperspektiv. Resultat visar att elevernas måluppfyllelse beror mycket på den psykosociala - och den socioekonomiska situation de lever i och både lärare och elever anser att det elevernas livssituation är avgörande för deras inlärning och för hur de uppnår målen. Slutsatserna som dras av denna studie är att skolorna behöver förbättra sitt samarbete mellan grundskolorna och gymnasieskolorna för en bättre överrapportering, vidare så behöver även kunskapsmålen förtydligas för eleverna kontinuerligt i samtliga kurser och slutligen så krävs tydligare kursplaner då de upplevs som tolkningsbara av både elever och lärare och därmed bidrar de inte till likvärdiga bedömningar av våra elever.

Syftet med denna studie är att undersöka den tvåspråkiga undervisningens målsättning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvåspråkiga elevers uppfattning om deras egna tvåspråkiga utveckling och deras syn på den tvåspråkiga undervisningen i synnerhet när det gäller undervisningen av modersmålet. Metod: Med utgångspunkt från tidigare forskning kring modersmålets betydelse för både tvåspråkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen på empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever från grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmålets betydelse i förhållande till skolframgång. De har även stora erfarenheter av att arbeta med detta område. Målsättningen med genomförandet av tvåspråkig undervisning är att tillgodose tvåspråkiga elevers behov av stöd för att utveckla kunskapsrelaterade språk, som är nödvändiga medel för att nå högre måluppfyllelse. Målsättningen med detta är även att arbeta för ett mångkulturellt samhälle och förebygga utanförskap. I denna undervisningsform tillvaratas modersmålet maximalt i de tidigare skolåren. De tvåspråkiga eleverna är positivt inställda till det egna modersmålet och är motiverade till att tillägna sig en välutvecklad tvåspråkighet. De har utvecklat två verbala och skriftliga kommunikativa språk. Däremot känner många sig otillfredsställda med läs- och skrivutvecklingsnivån de har uppnått på modersmålet, då undervisningen i detta ämne reducerats allt mer. Flertalet elever hävdar att de behöver få en additiv tvåspråkig undervisning där båda språken lärs ut lika mycket för att vidareutveckla båda språken.

Våren 2008 startade på ett naturbruksgymnasium ett förbättringsprojekt kallat ”Ökad måluppfyllelse 2008-2010”. Projektets utgångspunkter är att skolan under en tvåårsperiod aktivt ska arbeta för att öka andelen elever på Naturbruksprogrammet som når målen i de kurser som ingår i deras studieplan. De mål som anges i projektplanen är att fler elever ska nå betyget godkänd eller bättre i samtliga kurser och att de i större utsträckning ska göra det inom ramen för kurstiden. Betygens likvärdighet ska kvalitetssäkras och resultaten följas upp bättre. Vidare vill man bättre synliggöra gymnasieskolans styrdokument samt öka antalet elever som upplever delaktighet och inflytande i undervisningen.I detta arbete undersöks om måluppfyllelsen hittills ökat genom projektet samt ges förslag på vidare tillvägagångssät utifrån undersökningens resultat. Frågeställningarna är vad som menas med ökad måluppfyllelse, hur skolans pedagogiska personal upplever att projektet har framskridit samt hur eleverna anser att skolan arbetar med elevinflytande, individanpassning, mål och innehåll i kurserna.

Studiens syfte var att undersöka om mentorssamtal med elever och ökad kontakt med mentorselevernas föräldrar gör att elevernas måluppfyllelse ökar. Undersökningen avsåg att belysa mentorers, föräldrars och elevers uppfattningar om mentorssamtalen, men även att göra jämförelser för att försöka hitta likheter och skillnader i deras synpunkter. Syftet med undersökningen var också att försöka bidra med information som kan utveckla mentorssamtalen. En kvantitativ med i form av enkäter användes till elever och föräldrar i år 6 på en skola i Trelleborgs kommun. En kvalitativ metod i form av standardiserade intervjuer användes för att intervjua den utvalda gruppens fyra mentorer. En sammanställning av enkäterna gjordes och redovisades i diagramform. I en del av intervjun med mentorerna fick mentorerna studera och kommentera resultaten från elever och föräldrar. Mentorssamtalen har enlig mentorer, föräldrar och elever stor betydelse för att eleven ska kunna öka sin måluppfyllelse. Det finns genom mentorssamtalen större möjligheter för lärare och elever att skapa goda relationer som ger ökad trygghet i skolan. Eleverna har också större möjlighet att vara mer delaktiga i arbetet att kunna nå målen. Mentorernas ökade kontakt med föräldrarna gör även dem mer delaktiga. Mentorer, föräldrar och elever är eniga i de flesta frågor, även om det finns skillnader i svar i enstaka frågor. Det finns flera goda förslag på utvecklingsmöjligheter för mentorssamtalen enligt mentorer, föräldrar och elever.

Sammanfattning/abstrakt Liljeheden, Patricia (2016) Effekterna av intensivundervisning i matematik bland elever i åldern 12-16 år, Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp,Förväntat kunskapsbidragBaserat på mina resultat är intensivträning i föreliggande studie genom ett webbaserat datorprogram, Mattekoden, värt att ha som komplement till den ordinarie undervisningen för att befästa grundläggande kunskaper inom taluppfattningen för äldre grundskoleelever. Det ökade självförtroendet, intensivundervisningen och en positivare inställning till ämnet matematik gav ökade prestationer och därmed skapades större förutsättningar till ökad måluppfyllelse.Syfte och frågeställningarSyftet med att undersöka effekterna av intensivundervisning med det webbaserade datorprogrammet, Mattekoden, var att se om dessa effekter var tillräckligt positiva på elevernas taluppfattning för att motivera tidsåtgången (25 x ca 30 min/träningstillfälle). Jag ville därför undersöka vilka effekter intensivundervisning har på elevers måluppfyllelse, självförtroende och inställning till ämnet matematik. Min preciserade frågeställning var: Vilka effekter har intensivundervisning på äldre grundskoleelever (i åldrarna 12-16 år) som hamnat i bekymmer med taluppfattningen i ämnet matematik? På vilket sätt påverkar intensivundervisningen måluppfyllelse, självförtroende och inställning till ämnet matematik?TeoriJag utgick från KASAM (Känsla Av SAMmanhang) som teoretisk referensram (Antonovsky, 1991) och i analysen har flera teorier från tidigare forskning använts utifrån intensivundervisning, arbetsminne och self-efficiancy.MetodDå fokus var att förstå resultaten av intensivundervisningens effekter valde jag att bearbeta data både kvantitativt och kvalitativt, metodtriangulering. Delvis användes en kvasiexperimentell design när jag jämförde experimentgruppens resultat med de övriga elevernas, delvis en tvärsnittsdesign efter intensivundervisningen då frågeformulär användes för att undersöka om självförtroende och inställning till ämnet hade påverkats. De ordinarie lärarna i matematik intervjuades för att se om de kunde bekräfta elevernas upplevelse.ResultatMina resultat överensstämde med tidigare forskning om att intensivundervisning och webbaserade datorprogram kan ha positiva effekter och öka måluppfyllelsen men att detta inte är säkerställt. Den direkta feedbacken och snabba bekräftelsen som gavs vid intensivundervisningen ökade självförtroendet och prestationen. Alla elever som har deltagit hade svarat att de hade lärt sig mer, att de förstår mer och att de blivit bättre på att räkna. Resultatet visade också att eleverna hade fått ett bättre självförtroende än vad lärarna hade märkt i de olika årskurserna, med undantag för årskurs 6, där resultaten överensstämde. Både svensk och internationell forskning har visat att intensivundervisning har positiva effekter på inställningen till ämnet matematik, vilket 84 % (21/25) av eleverna i min undersökning instämde i. Slutsatsen blev att det ökade självförtroendet, intensivundervisningen och en positivare inställning till ämnet matematik också ger ökade prestationer, vilket skapar större förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Ett noterbart utfall var att de fyra eleverna från experimentgruppen som förbättrat sig mest tidigare hade gått i förberedelseklass.ImplikationerDå taluppfattning är grunden till stora delar inom ämnet matematik, anser jag det viktigt att hitta olika angreppssätt för att möta de elever som hamnat i bekymmer med taluppfattningen. Det finns forskning som tydligt pekar på att ju tidigare insatserna sätts in, desto bättre blir resultatet (DCSF, 2009) – därför är det viktigt att kartlägga elevernas kunskaper redan i de lägre årskurserna och att använda resurser till åtgärdande och förebyggande insatser för att förbättra lärmiljön. Min roll som speciallärare blir att skapa en samsyn kring lärmiljöns betydelse och att handleda pedagoger för att aktivt utveckla didaktiken i klassrummet. Vid varje läsårsstart används McIntoshtester för att kartlägga eleverna. Om en elev hamnat i bekymmer med taluppfattningen ska orsaker till detta utrönas. Ett alternativ som åtgärd kan vara att ha intensivundervisning genom ett webbaserat datorprogram.Nyckelord: Intensivundervisning, inställning, matematik, Mattekoden, måluppfyllelse och självförtroende.

Johanna Johansson (2016), En skola för alla? – Elevers berättelser om svenskämnet på grundskolan och på introduktionsprogrammet. Speciallärarprogrammet, språk- läs och skrivutveckling, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie kan förhoppningsvis bidra till ökad kunskap kring elevers upplevelser av svenskämnet under grundskolan och på introduktionsprogrammet, orsaker till att elever inte når målen i svenska i årskurs 9 samt vad som är betydelsefullt för måluppfyllelsen. Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka elevers upplevelser och erfarenheter av ämnet svenska under grundskolan och på introduktionsprogrammet och vad som framkommer ur deras berättelser som betydelsefullt för deras måluppfyllelse. Preciserade frågeställningar: Vad berättar eleverna om sina erfarenheter av ämnet svenska i grundskolan? Vad framkommer som hinder för måluppfyllelse i svenskämnet? Vad berättar eleverna om sina erfarenheter av svenskämnet på introduktionsprogrammet? Vad framkommer som positivt för deras måluppfyllelse i svenskämnet på introduktionsprogrammet?TeoriStudien tar sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på språk och lärande där språk, lärande och identitetsutveckling ses som nära sammankopplade. Lärande, kompetens och kunnande skapas i interaktionen mellan människan och det sammanhang där hon ingår.Metod Studien är en kvalitativ studie och den metod som har använts är narrativ metod. Sex stycken elever har intervjuats och deras berättelser analyserades med hjälp av narrativ analys.ResultatI elevernas berättelser kommer deras individuella upplevelser och erfarenheter fram men också gemensamt förekommande teman blir synliga och kan relateras till varandra. Studien visar att Delaktighet i tid och rum med klasskamrater har spelat stor roll på elevernas väg att nå målen. Elevernas upplevelse av att det finns en tid att förhålla sig till när alla elever oavsett förutsättningar ska nå samma mål på samma tid har påverkat måluppfyllelsen negativt. Oberoende av orsakerna till de svårigheter och utmaningar som eleverna har stött på under sin skoltid så har motivationen och självförtroendet haft stor betydelse. Dels motivationen och bristen på självförtroende som leder till att undvika att arbeta i skolan eller att vara i skolan och dels den ökade motivationen och det ökade självförtroendet som sen utgör vändpunkten för att må målen i skolan. Relationernas betydelse med klasskamrater och lärare genom skolgången har kunnat ha negativ inverkan på elevernas måluppfyllelse medan förtroendefulla relationer har varit en utgångspunkt för att kunna lyckas i skolan. ImplikationerStudien visar att eleverna själva kategoriserar sig som elever med svårigheter och inte i svårigheter. Som speciallärare finns alla möjligheter att arbeta med extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning i samarbete med lärare och elever. Specialläraren har här en viktig del i att arbeta för ett relationellt perspektiv inte bara i elevhälsoarbetet i personalgruppen utan även med eleverna. Specialläraren ska i samspel och samarbete med kollegor leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla elever. Nyckelord: Berättelser, delaktighet, introduktionsprogrammen, motivation, måluppfyllelse, självförtroende.

På uppdrag av FöräldraCentrum har vi under våren 2008 gjort en måluppfyllelse utvärdering med ett brukarperspektiv på deras verksamhet. FöräldraCentrums verksamhet bygger på att ge föräldrar riktat stöd i sitt föräldraskap. Syftet med att utföra utvärderingen var att ta reda på om FöräldraCentrums behandling har gett effekt utifrån klienternas upplevelser och om dessa upplevelser stämmer överens med verksamhetens mål och affärsidé. Resultaten från behandlingen samt om resultaten kvarstår har vi erhållit genom att skicka ut enkäter till ett urval av FöräldraCentrums klienter. Klienternas svar visar i resultatet på en positiv upplevelse och effekt av behandlingen som även för de allra flesta kvarstår idag. Utvärderingen visar att FöräldraCentrum uppfyller mål och affärsidé.

Moderna språk är i dagens skola ett nedprioriterat ämne präglat av förhållandevis låg måluppfyllelse vilket även framgår av Skolinspektionens granskningsrapport från 2022 (Skolinspektionen, 2022). Syftet med denna studie var att utifrån ett lärarperspektiv synliggöra vilka faktorer som motiverar högstadieelever att läsa moderna språk. Studien genomfördes genom en digital enkätundersökning som skickades ut till 50 yrkesverksamma lärare i moderna språk i Sverige varav 27 lärare inkom med svar vilka analyserades genom kodning och kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att många undervisande lärare i moderna språk har gemensamma tankar och synpunkter kring högstadieelevers motivation vilka speglade en varierad dynamik med viktiga faktorer. Faktorer som lärare betonade som viktiga för att höja elevers motivation var en varierad undervisning, autenticitet i undervisningen, elevinflytande och interaktiva aktiviteter i undervisningen och samarbetsövningar. Faktorer som lärare ansåg sänka elevers motivation i moderna språk var grammatik, arbete i övningsböcker, producera egna texter och när innehållet upplevs för avancerat i förhållande till elevernas faktiska kunskapsnivå. Slutsatserna betonade att det är viktigt för lärare att anpassa sig till elevernas ålder och nivå, och att både variation i undervisningen och personliga motiv var avgörande för att öka elevernas intresse för att lära sig moderna språk. Även betyg, föräldrars påtryckningar och kopplingen till verkliga omständigheter och framtida jobbmöjligheter påverkar motivationen hos högstadieelever. En jämförelse mellan motivationsfaktorer i tidigare forskning och resultaten som inkom i denna studie diskuterades. Vidare forskning behövs för att komplettera denna studie genom att inkludera elever från årskurs 9 samt elever som har hoppat av sin språkundervisning.