<p>Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur några flerkulturella elever, i skolår sex, upplever att deras religiösa högtider uppmärksammas i sin mångkulturella skola. Vi vill även undersöka hur viktigt eleverna upplever att det är, att deras klasskamrater får lära sig om hans/hennes kulturs traditioner och vice versa. Våra frågor är följande:</p><p>• Hur upplever eleverna att deras religiösa högtider uppmärksammas i skolan?</p><p>• Hur viktigt upplever eleverna att deras klasskamrater får lära sig om hans/hennes kulturs traditioner och vice versa? Vilka argument anger de?</p><p>• Finns det någon skillnad mellan katolikernas och muslimernas åsikter angående att lära sig om andra elevers religiösa högtider?</p><p>För att få svar på frågorna genomförde vi intervjuer med fem elever från en mångkulturell skola. Ingen av eleverna har fått berätta om hur de firar sina högtider hemma. De har heller inte fått mycket annan kunskap om sina högtider än genom religionsboken. Två av de fem eleverna tycker att både de muslimska och de kristna högtiderna borde uppmärksammas mer i skolan. Muslimerna tyckte att det var viktigare än katolikerna att lära sig om andra religioners traditioner.</p>

I denna studie beskrivs arbetsprocessen för utvecklandet av en produkt, i detta fall en webbsida, vars syfte är att underlätta inlärningen av det svenska språket för elever med svenska som andraspråk samt att underlätta kommunikationen mellan dessa elevers hem och skola. Då delar av webbsidan är på elevernas modersmål är förhoppningen att möjliggöra integration mellan hem och skola. Denna produkt har arbetats fram genom att undersöka den teoretiska grund och bakgrund som finns för denna typ av webbsida och dess innehåll samt att intervjuer av olika slag genomförts där inspiration, idéer samt tips på layout tagits emot. Webbsidan har genom en cirkulär utvecklingsprocess fått sitt slutgiltiga innehåll samt utseende. Detta innebär att efter varje delmoment i processen i form av bland annat intervjuer har nya perspektiv öppnats vilket har lett till utveckling.

No description available.

Utifrån en fenomenografisk ansats intervjuades sex pedagoger. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan kan uppfatta den mångkulturella förskolan och det ”svenska” som norm och deras uppfattning av att främja ett interkulturellt förhållningssätt. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer vill jag synliggöra och utifrån dessa intervjuer skapa ett resonemang för pedagogers uppfattningar gällande mångkultur i förskolan. Den teoretiska bakgrunden vilar på fenomenografin som ansats samt stöd i ett institutionellt perspektiv. Varför fenomenografin använts som kvalitativ forskningsmetod är dels dess beskrivning av fenomen utifrån individers olika uppfattningar, samt metodens möjliggörande av en hypotetisk observation över mänsklig förståelse av diverse företeelser. Resultatet presenteras genom två kategorier. I kategorin ”den mångkulturella förskolan” som tillgång belyser pedagogerna rika tillfällen till möten och att det behövs. I kategorin den mångkulturella förskolans dilemman fokuseras det på förskolans ibland bristande förmåga att lyfta flerspråkiga barn och deras familjer. Sammanfattningsvis visar studien variation genom att fokus skiftas från fenomenet ”den mångkulturella förskolan” som en tillgång till dilemman som kan uppstå men ändå med en gemensam grund att mångkultur berikar och uppfattas positivt hos de intervjuade pedagogerna.

Denna studie handlar om mångkulturell vägledning på Komvux i Umeå. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur vägledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mångkulturell vägledning. Vi vill även undersöka vägledarnas arbetssätt i mångkulturell vägledning samt vad dessa vägledare anser om sina mångkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas. Undersökningen är byggt på den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig på intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvägledare på Viva vägledning samt tre utlandsfödda studenter på Komvux. Vi har utgått ifrån de teorier som vi har lärt oss under utbildningens gång. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberättelser, mångkulturell vägledning, kreativa arbetssätt samt studie- och yrkesval. I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvägledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mångkulturell vägledning definieras som ett förhållningssätt. Med menas det hur människor förhåller sig till varandra i ett vägledningssamtal där specifika och kreativa arbetssätt utövas för att kunna underlätta informationsutdelningen. I studiens analys och diskussion kom det fram att vägledarna behöver utveckla sina mångkulturella kompetenser för att kunna öka förståelse av utlandsfödda studenters etniska bakgrund.

Sverige är, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmåltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att många av oss har en relation till skolmåltiden. Måltiden ska vara näringsriktig, men ska även fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas därför för den pedagogiska måltiden. Syftet med studien har varit att undersöka på vilket sätt lärare och elever i grundskolans tidigare år kan tänkas uppfatta den s.k. pedagogiska måltiden. Genom kvalitativa intervjuer fick jag ta del av pedagogers och elevers tankar och åsikter om den pedagogiska måltiden. Jag ville även närmare undersöka vilka skillnader och likheter det fanns i pedagogernas och elevernas uppfattningar. Resultatet visade att det fanns många likheter i pedagogernas och elevernas uppfattningar om vad den pedagogiska måltiden handlade om. Måltiden sågs av pedagogerna som en del av deras pedagogiska uppdrag där de agerar som positiva förebilder. Slutsatsen var att den pedagogiska måltiden är ett komplext begrepp, där elever socialiseras in i den måltidskultur som finns i den svenska skolan, vilket kan skapa kulturkrockar i mötet med elever med annan kulturell bakgrund.

Syftet med denna studie var att studera hur förskollärare i en mångkulturell förskola kommunicerar med flerspråkiga barn vid samling. Frågeställningen i studien utgår från vilka hjälpmedel förskollärare använder sig av för att kommunicera med flerspråkiga barn. Metoden som används i denna studie är en triangulering iform av intervjuer med förskollärare, observationer av samlingar samt analys av förskolans arbetsplan. Det insamlade materialet analyserades utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på kommunikation. Resultatet har påvisat att hjälpmedel som används vid kommunikation till stor del är tecken som stöd. Arbetet med kommunikation på förskolan bygger på en arbetsplan som fokuserar på aktiviteter i grupp vilka utförs med hjälp av olika kommunikativa hjälpmedel. Användandet av dessa kommunikativa hjälpmedel jämförs i diskussionen med tidigare forskning.

Denna studie är riktad till verksamma lärare och lärarstudenter för att uppmärksamma utmaningar som kan uppstå i religionsundervisningen med mångfald, och inspirera till olika didaktiska perspektiv som bemöter utmaningarna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka utmaningarna som behandlats inom forskning i samband med religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum, med målet att undersöka möjliga alternativ som tidigare forskning anser kan bemöta och hantera de utmaningarna som uppstår. Denna kunskapsöversikt kommer att besvara frågeställningarna: - Vad säger forskningen om vilka utmaningar lärare möter i religionsundervisningen, i ett mångkulturellt klassrum? - Hur kan lärare bemöta dessa utmaningar, enligt forskning. Metoden som användes är en systematisk litteraturstudie där vi analyserat flertalet vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar genom sökningar i olika databaser för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Utifrån vårt resultat av de vetenskapliga artiklarna och tidigare forskning kan vi se att läraren kan uppleva flera olika utmaningar inom religionsundervisningen i ett mångkulturellt klassrum. Enligt vår slutsats kan utmaningarna bestå av en rad olika faktorer, där elevens kulturella bakgrund och syn på religionen är en av de faktorerna, samtidigt som en lärares kompetens inom interkulturell pedagogik också spelar en avgörande roll i hanteringen av de utmaningarna som kan uppstå. Vilket kan gynna oss i vår framtida yrkesroll som religionslärare, då vi genom denna kunskapsöversikt skapar en medvetenhet om de utmaningar som kan uppstå inom religionsundervisningen, samt ger förslag på hur läraren kan hantera dessa utmaningar så att undervisningen anpassas till alla elever.

Syftet med vår studie är att undersöka modersmålets plats på en mångkulturell förskola och vilken inverkan detta kan tänkas ha på barnens andraspråksinlärning. För att få en så rättvis bild som möjligt har vi genomfört vår studie på en mångkulturell förskola i en större stad i södra Skåne, där det endast finns barn med svenska som andraspråk.Vi har valt att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till barnens val av språk samt vilka arbetsmetoder pedagogerna använder sig av för att stödja barnen i deras första och andraspråksutveckling. Med tanke på Sveriges stora invandring så är vår undersökning relevant för vår framtida yrkesroll som förskollärare då en mångkulturell förskola innebär en utmaning för personalen, som ska ge barnen rätt förutsättningar att utveckla sitt första och andraspråk. I vår analys använder vi oss av Vygotskijs sociokulturella teori och Piagets konstruktivistiska teori och kommer att belysa utvalda begrepp som dessa teoretiker lyfter inom barnens inlärning och utveckling, som vi anser är relevanta för vår studie. Vi utgår från en kvalitativ studie där observationer i barngruppen får belysa vilken plats modersmålet har på förskolan. Vi har intervjuat barnen kring språkets användning för att få ett barnperspektiv på deras förhållande till första och andraspråket. För att kunna besvara två av våra frågeställningar har vi dessutom intervjuat pedagogerna för att synliggöra deras förhållningssätt och vilka arbetsmetoder de använder för att främja barnens språkutveckling. Vårt resultat visar att modersmålet har en betydande plats i verksamheten för både barn och pedagoger. Vi har kommit fram till att barnens språkutveckling sker i samspel med omgivningen i ett klimat där både första och andraspråket är accepterat. För att möjliggöra en inlärning av andraspråket krävs det en stabil grund i modersmålet, vilket vi bevittnar under studiens gång. När barnen väljer att kodväxla mellan sitt första och andraspråk så får de ett maximalt utnyttjande av sina språkresurser.Vårt resultat belyser att pedagogerna jobbar utifrån ett interkulturellt förhållningssätt vilket innebär att de visar en öppenhet mot den mångfald av språk och kulturer som barn och föräldrar representerar. Pedagogerna skapar miljöer och förutsättningar för att barnen ska utvecklas i det svenska språket och på sitt modersmål. Alla pedagoger är eniga om att flerspråkighet är en kompetens för både individ och samhälle. Därför anser vi att flerspråkiga barn ska fortsätta få möjlighet att språka sina aktuella språk då det har en god effekt på barnens första och andraspråksutveckling.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken roll skönlitteraturen kan tänkas inta, och vilken roll den faktiskt intar, i skolundervisningen på mångkulturella storstadsskolor. Studien lägger fokus på barn som har ett annat förstaspråk än svenska. Undersökningsmetoderna är av kvalitativ art, intervjuer och observationer. Undersökningen ägde rum på tre olika mångkulturella storstadsskolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Undersökningsgruppen består av olika lärare på dessa skolor. Klasslärare, modersmålslärare, Svenska 2 lärare och lärare i en förberedelseklass. Resultatet visar att det vanligaste mönstret för litteraturläsningen i skolan är att eleverna väljer böcker själva, som de sedan läser tyst och individuellt på vissa särskilda dagar och under tidsbestämda stunder. Allra oftast sker det här på någon av språklektionerna. Litteraturläsningen och elevernas läsupplevelser är sällan bundna till undervisningen i andra skolämnen än svenska. Eleverna bearbetar oftast sin läsning individuellt och deras recensioner utgör boktips åt klasskamraterna inför deras kommande bokval. Skönlitteraturen intar sällan en mer central roll i undervisningen.