Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur nyanlända elever upplever mötet med den svenska skolan. Hur upplever de lärarna, skolsystemet, kamraterna och det nya samhället? Mycket spelar in när man är ny i ett land. För många av dessa elever har livet vänds upp och ner. De har kommit långt bort från det de kände till, och nu kommit till något helt nytt som de aldrig tidigare mött. För att komma fram till svar på alla våra frågor har vi använt oss av intervjuer och livs historier. Resultatet av vårt arbete visar att skolan egentligen bara är en mötesplats dit man kommer för att träffa sina vänner och umgås. Skolan i sig är inte det viktiga för dessa elever, utan det är allt det där runt omkring som spelar roll som till exempel alla de nya vännerna, det nya samhället och att klara sig i det nya landet.

<p>Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ”den mångkulturella skolan” ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan. Denna studie grundar sig på intervjuer av fem utlandsfödda lärare och tre skolledare. Vi har konstaterat att lärarna i vår studie ser sig själva som en tillgång för både skolan och eleverna. Även skolledarna i vår undersökning resonerar på ett likvärdigt sätt. Vår slutsats blir, trots den positiva responsen från intervjuerna, att den mångkulturella skolan inte till fullo använder sig av den utlandsfödda läraren. Detta kan bero på okunskap och rädsla för det främmande. Det stora problemet blir därför att få skolledare att våga ta första steget och öppna upp skolorna för lärare med utländsk bakgrund.</p><p>With this essay, we have approached the subject of “the multicultural school” from the teacher's perspective. A multicultural school is often interpreted as a school with students from an assorted range of cultural backgrounds. Unfortunately in these matters the teachers with foreign backgrounds are often forgotten. The objective of this study is to examine these teachers' views about their role in the multicultural school. This study bases itself on interviews of five foreign teachers and three principals. We have established that the teachers in our study see themselves as an asset for both the school and the students. The principals in our survey reason in the same equivalent way. Our conclusion is, despite the positive response from the interviews, that the multicultural school does not utilise the foreign teachers to their full extent. This can depend on ignorance or fear for the unknown. The main problem is how to make principals endeavour to take the first step and facilitate the entrance to the school for the teachers with a foreign background.</p>

Med denna uppsats har vi närmat oss ämnet ”den mångkulturella skolan” ur lärarens perspektiv. En mångkulturell skola tolkas ofta som en skola med elever från många olika kulturer. Tyvärr glöms ofta de utlandsfödda lärarna bort. Syftet med denna studie är att undersöka utlandsfödda lärares uppfattningar om sin roll i den mångkulturella skolan. Denna studie grundar sig på intervjuer av fem utlandsfödda lärare och tre skolledare. Vi har konstaterat att lärarna i vår studie ser sig själva som en tillgång för både skolan och eleverna. Även skolledarna i vår undersökning resonerar på ett likvärdigt sätt. Vår slutsats blir, trots den positiva responsen från intervjuerna, att den mångkulturella skolan inte till fullo använder sig av den utlandsfödda läraren. Detta kan bero på okunskap och rädsla för det främmande. Det stora problemet blir därför att få skolledare att våga ta första steget och öppna upp skolorna för lärare med utländsk bakgrund. With this essay, we have approached the subject of “the multicultural school” from the teacher's perspective. A multicultural school is often interpreted as a school with students from an assorted range of cultural backgrounds. Unfortunately in these matters the teachers with foreign backgrounds are often forgotten. The objective of this study is to examine these teachers' views about their role in the multicultural school. This study bases itself on interviews of five foreign teachers and three principals. We have established that the teachers in our study see themselves as an asset for both the school and the students. The principals in our survey reason in the same equivalent way. Our conclusion is, despite the positive response from the interviews, that the multicultural school does not utilise the foreign teachers to their full extent. This can depend on ignorance or fear for the unknown. The main problem is how to make principals endeavour to take the first step and facilitate the entrance to the school for the teachers with a foreign background.

AbstractWe are two teacher students with an ethnic background and we thought that it could be, exciting to work with subjects, like a multicultural environment in schools and the challenges within this environment for students, but also teachers. In this study, we focus on how the teachers work with bilingual students in a multicultural school. We wanted to get an understanding of the subject and to be able do so, we conducted some qualitative interviews. These interviews went through with teachers currently working at the same public school, teaching in classes from 1-5. Through this qualitative research, we were able to analyse, what the teachers attitude towards multilingualism is and what kind of methods they use organizing their teaching. Through these interviews we were able to ask the teachers, how they personally interpret the term ␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣␣ create a positive environment regardless their native tongue and to be met with equals, as any other person. We think that the teachers attitude, can affect how the multilingual students is met and treated in the school environment. The attitude can affect other students minds and stay with them for the rest of their life's.The conducted interviews are used in our analysis and our analysis answers our questions. Some of the critical problems our research helped us point out, is that the motivation the teachers have or the lack of same, plays a significant role in how the teaching is organized and planned. Furthermore that the teachers needs to be educated during their career, because they at the moment don't have the knowledge to handle the situations with children that may have been a subject of abuse, warand so on. At the same time the teachers showed us that they didn't lack any motivation to do their best, as long as they were given the right tools and resources to do so.

No description available.

Syftet med den här studien är att få en inblick i vilket förhållande ungdomar i en mångkulturell skola har till tro, religiositet och Gud samt se ifall man kan urskilja likheter och skillnader och om så, är det möjligt att anta att dessa beror på religiös eller kulturell skillnad. För att kunna besvara frågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta ungdomar som alla går i årskurs 8 och har olika kulturell bakgrund. Studien har gjorts på en skola i en medelstor stad i Mellansverige. Resultatet av min studie visar att många av ungdomarna har en religiös tro på Gud och att religionen på vissa områden är viktig för dem. Det finns både likheter och skillnader mellan ungdomarna vad gäller kulturell och religiös bakgrund. Intervjuresultatet i sig kan inte ge något entydigt svar eftersom många likheter och skillnader även finns inom den egna kulturella/religiösa gruppen men studien visar t.ex. att likheten är att ungdomarna har ett förhållande till tro och religiositet och att det verkar finnas ett intresse för dessa frågor. Den främsta framträdande skillnaden är att de muslimska ungdomarna uttrycker en mer traditionell uppfattning om sin religiositet i jämförelse med de ungdomar i studien som anser sig vara troende men inte muslimer. Det finns en sannolikhet för att skillnaderna beror på kulturell och religiös bakgrund.

No description available.

No description available.

This is a study of how multicultural competence is supplied within a centralized purchasing group of librarians in Gothenburg. It is also an investigation in librarians' working methods in purchase of multilingual media and their approaches to multilingual users' needs and demands. The purpose is thus to reach a deeper understanding of these librarians' multicultural competence and their work with multilingual media in relation to user's demand. This since we in prior work experience faced obstacles with the acquisition of multilingual media. This is problematic in a diverse society where all needs and demands should be fulfilled within the public libraries. We based our theory in research regarding multicultural competence, with an approach to the concept as a process that is developing over time. The study is conducted in Gothenburg, we found that the city's primary working method is a centralized purchasing group from different branch libraries. Within this group we made semi-structured interviews to assemble data. These interviews concerned if and how the librarians use multicultural competence in the purchasing group, how they approach and use them in their working methods and strategies, and, if and how, they relate to Gothenburg's districts populations and their demands. We proceeded thus from the librarians' perspective. We found, along the interviews, that the librarians were all multicultural competent but that the working methods in some cases could limit their work. The working methods could also in some cases limit their work to satisfy demand.

I förskolans läroplan lpfö18 (2018) skrivs det fram att ”Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska”. Detta citat är utgångspunkten i studiens syfte vilket är att bidra med kunskap om några förskollärares förhållningssätt i relation till flerspråkiga barns språkutveckling och inomhusmiljöns betydelse för detta. Frågeställningar som används i studien är: Hur beskriver några förskollärare att de arbetar med interkulturalitet i förskolans verksamhet? Hur integreras barnets modersmål och kultur i förskolans inomhusmiljö? Vilken syn har några förskollärare på miljöns betydelse för flerspråkiga barn? Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjuer som genomförts med sex förskollärare parvis. Vid intervjuerna har ljudupptagning och anteckningar använts och materialet har sedan tolkats och analyserats med stöd från det interkulturella och sociokulturella perspektivet. Slutsatser som har framkommit i vår studie är att synliggörandet av olika språk är viktigt bland samtliga deltagare. Däremot upplevs det utifrån deltagarnas svar att de interkulturella och mångkulturella begreppen är svåra att särskilja och förstå innebörden av. Mer kunskap behövs därmed för att skapa sig en ökad förståelse om begreppens olika betydelser.