I läroplanen (Skolverket, 2011) framgår det att skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning. I denna studie kommer vi rikta in oss på nyanlända elever och hur två exempelskolor arbetar med undervisning av nyanlända elever. Arbetet består av en forskningsbakgrund där vi belyser vad tidigare forskning beskriver inom ämnet för utbildning av elever med annat modersmål. Vi gjorde därför en kvalitativ studie där vi genom intervjuer med fyra grundskolelärare, på två skolor, i två kommuner, studerat hur skolorna och kommunerna följer skolverkets intentioner. Utifrån vår forskningsbakgrund, som är vår teoretiska utgångspunkt, har vi redogjort för hur exempelskolorna följer Skolverkets (2008) allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Vårt resultat har visat att exempelskolorna inte kan fullfölja de intentioner skolverket presenterar av olika anledningar.

Detta examensarbete är en kvalitativ undersökning av hur svenska religionslärare ser på sitt ämnes roll i ett mångreligiöst samhälle, samt hur de ser på de förändringar som genomförts i kursplanen samt hur de gör för att uppfylla läroplanenernas krav på objektivitet. Många lärare menar att ämnet har utökats med nya moment, såsom religion i förhållande till vetenskap, men att tiden för kurserna inte utökats. Resultatet har därför enligt en lärare blivit mindre tid till fördjupning. Alla lärare i undersökninge säger att man försöker behandla alla religioner rättvist och neutralt, men man menar samtidigt att det gäller att vara medveten om att man aldrig helt kan uppnå neutralitet.

<p>Syftet med uppsatsen är att studera hur ett svenskt företag arbetar för att stärka sin relation med konsumentgruppen som tillhör det mångkulturella segmentet.I vår referensram tas aspekter upp som är relevanta för vår analys. Teorier och synsätt vi använder är de om relationsmarknadsföring, kulturer samt mångkulturell marknadsföring.Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och en fallstudie. Fallstudien omfattar en intervju samt insamlande av sekundärdata såsom pressmeddelanden för att stärka intervjun.I empiriavsnittet presenterar vi fallföretaget Tele2 samt sammanställningen av intervjun som gjordes med Tele2. Vi tar upp de viktigaste faktorerna såsom strategi för att möta mångkulturella kunders förväntningar och relationsuppbyggnad.I analysavsnittet ställer vi empiri mot teori och diskuterar Tele2:s strategier. Bland annat diskuteras Sveriges mångkulturalism, relationsuppbyggnad mot den mångkulturella konsumenten samt att möta dennes efterfråga.Av teorin kan vi först dra slutsatsen att mångkulturella samhällen och marknader idag är en verklighet i många länder. Vidare är detta en ytterst viktig faktor för företagen att ta hänsyn till då de i allra högsta grad agerar på marknaderna och då i samhället. Företagen måste uppmärksamma detta och kan då också dra nytta av den mångkulturella ekonomiska potentialen.</p>

Sverige är, traditionellt, räknat som ett kristet land, vilket betyder att samhället vilar på en kristen grund och på västerländsk humanism. Landet räknas dock som ett av de minst religiösa i världen, och i skolan har det skett en utveckling från kristendomsundervisning till religionsundervisning. Migration och globalisering har lett till att det finns människor från flera olika kulturer och religioner i Sverige, och landet har blivit en plats där människor från världens alla hörn möts och lever tillsammans i ett mångkulturellt samhälle. Det finns människor med olika trosuppfattningar och religioner, vilket innebär att det även i skolans värld finns elever från olika kulturer och religioner. Mot denna bakgrund inriktas studien på hur inkluderingen av elever från olika kulturer ser ut i religionsundervisningen i årskurs F-3. Har skolans religionsundervisning anpassat sig efter det rådande mångkulturella samhället, eller sker undervisningen fortfarande med en kristen grund och utan inkludering, inom ramen för de samhällsorienterande ämnena? I en undersökning som Skolinspektionen har gjort, framkommer det att religionsundervisningen i Sverige inte håller måttet. När den undervisande läraren undviker frågor som kan uppfattas som känsliga; exempelvis värderingar och livsfrågor, blir undervisningen istället ytlig och faktabaserad. Detta leder till att religionsundervisningen uppfattas som stereotyp och ytterligare en följd av detta är att undervisningen blir ointressant för eleverna.

<p>Vårt syfte var att studera begreppet interkulturellt förhållningssätt och undersöka hur det uppfattas av olika aktörer i förskoleverksamheten i den mångkulturella Stockholmsförorten Vantör. Vi har utgått från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, och utifrån detta tittat på fyra olika delar som vi anser vara viktiga för ett interkulturellt förhållningssätt. De fyra vi valt att titta på är, fysisk och psykisk miljö, språk, barns identitet och föräldrar. Vi har även gjort en kvalitativ undersökning, där vi har intervjuat människor med olika roller i förskoleverksamheten i Vantör. Vi ville höra deras tolkning av begreppet interkulturellt förhållningssätt, och vad de ansåg var viktigt för att få detta att fungera. Resultatet visar på att de intervjuade hade en liknande syn på det interkulturella förhållningssättet, men att det finns en del hinder på vägen för att nå målet som måste lösas. Alla visade dock på en vilja att förbättra vissa aspekter för att få arbetet att fungera bättre.</p><p>Our purpose is to study the concept of an intercultural approach in a preschool setting, and to investigate how it’s understood by different participants in preschool activity. We have chosen to work with a social constructivism perspective, and on the basis of this we choose four certain parts, that we see as important in an intercultural approach. The four parts we decided to look at further are, mental and physical environment, language, children’s identity and parents. We have also done qualitative interviews with individuals holding different roles in preschool activity in a multicultural area of Stockholm called Vantör. We wanted to hear their point of view about an intercultural approach The results showed us that they had a similarly point of view concerning the intercultural approach, but that there are some problems which needs to be solved. Everybody showed a will to improve certain aspects to make the work run more smoothly.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur lärare i en medelstor svensk kommun upplever kontakten med invandrarföräldrar, vilka svårigheter som finns och hur man kan underlätta kontakten. Fem lärare deltog och undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades. Resultatet visade att lärarna upplever kontakten som både positiv och negativ. Språkskillnaderna upplevdes som ett av de största hindren för en god kontakt då lärarna menade att det lätt blev missförstånd. Lärarna menade att kulturella skillnader är intressanta men ibland svåra att förstå. Genom att få tillgång till språkkunnig personal skulle kontakten kunna underlättas. Antingen kan detta ske med hjälp av språkliga kontaktmän och/eller fler hemspråkslärare i den dagliga undervisningen.</p>

<p>Examensarbetets utgångspunkt var att ifrågasätta varför kulturarvsförmedling framstår som viktigt i dagens mångkulturella skola. Genom att analysera och jämföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom området utkristalliserade sig olika perspektiv på "kulturarvets" funktion och innebörd.</p><p> Enligt resultatet ses "kulturarv" främst som ett redskap som kan förmedla värderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses därför viktigt att förmedla då det tros kunna leda till större förståelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor.</p><p> Trots att mångfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strävan efter en gemensam värdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gällande och styrande, det nationellt svenska. Även om styrdokumentens diskurs tycks eftersträva "politisk korrekthet" gällande hur kulturarv framställs och relateras till mångfald synliggörs etnocentriska drag där "vår" kultur ses som hegemon.</p><p> Vilken roll kulturarv har och varför föremdlingen av kulturarv ses som viktigt i en mångkulturell skola tydliggörs inte i dokumenten, utan blir istället en fråga om tolkning. Att skolans roll och plats i det mångkulturella samhället behöver uppmärksammas mer blir därför tydligt.</p>

<p>Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sång, samverkan samt olika förhållningssätt som förekommer i arbetet med mångkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollärare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten på förskolan och vid sångsamlingar. Syftet har även varit att undersöka vilken begreppsförståelse förskollärarna har kring några begrepp som förekommer i talet om mångkultur och hur den förståelsen påverkar deras arbete i barngruppen.</p><p>I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mångkulturellt land i många år, men att den svenska skolan ännu inte kommit särskilt långt i sitt arbete med integration. Det har även framkommit att förskollärarna ser på barnens kulturella bakgrund på skilda sätt och att mångfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollärare på deras respektive arbetsplatser. Intervjumaterialet har skrivits ut i sin helhet och analyserats i syfte att finna likheter och skillnader i de deltagandes svar.</p><p>Resultaten visar att tillvaratagandet av barnens kulturella bakgrund och intresset för dessa kulturella bakgrunder skiftar bland förskollärarna. Det finns en osäkerhet hos förskollärarna rörande hur de ska arbeta med olikheter och likheter tillsammans med barnen. Osynliggörande av barns kulturella bakgrund, kompensatoriskt arbetssätt och reciprokt arbetssätt är tre arbetssätt som framträder tydligare än andra i denna studie.</p><p>En slutsats i studien är att det finns vissa brister i förskollärarnas kunskap rörande andra människors kulturella bakgrund. Detta är förmodligen anledningen till att förskollärarna använder sig av ett reciprokt eller kompensatoriskt arbetssätt i arbetet med barnen. Det är troligtvis även detta som gör att förskollärarna osynliggör barnens kulturella bakgrund i sin verksamhet. Detta sätt att arbeta gör att arbetet med interkulturell pedagogik och integration blir svårt för förskollärarna och det leder i sin tur till att det blir svårt för dem att samverka med modersmålslärare och andra vuxna personer med annan kulturell bakgrund än den svenska. Detta leder även till att förskollärarna inte kan hjälpa barnen med att förstå likheter och skillnader mellan kulturer vilket leder till att barnen lämnas åt att söka svar på dessa frågor på egen hand.</p>

<p>För dagens och morgondagens barn och vuxna i det mångkulturella och globaliserade samhället, blir kunskapen om andra kulturer helt avgörande. Det har bidragit till en förändring som kräver ökad förståelse och medkänsla hos individer eftersom möten med främmande kulturer har blivit en alltmer viktig del av vardagen.</p><p>Detta arbete handlar om pedagogens uppdrag att arbeta med mångfalden, förhållningssätt, kulturell bakgrund samt samverkan. Studiens fokus har varit att undersöka hur nio förskollärare uppfattar om mångkulturella frågor och hur pedagoger arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt. Genom kvalitativa intervjuer har förskollärarnas varierande uppfattningar vaskats och som sedan analyserats. Avsikten är att skapa utökad kunskap för att förstå en del av det komplexa samhället.</p><p>I tidigare forskning framkommer det att den mångkulturella utbildningen i högskolan inte kom igång förrän på 1990 talet, det innebär att skolan långsamt försöker hitta nya interkulturella former. Det handlar om att lärarna behöver få ökad förståelse hur barn söker kunskap och skapar identiteter, vilket kan leda till berikande möten mellan olika kulturer. Lärarens roll är inte längre att vara informationsöverförare utan ses som medresenärer på den gemensamma mångfaldsresan. Genom att införskaffa sig kunskap i mötet med det främmande gäller det att känna till sin egen bakgrund och värderingar.</p><p>Resultatet visar att förskollärarna arbetar till viss del med barnens kulturella olikheter/likheter i barngruppen. De var positiva, nyfikna och intresserade till andra språk där man sjöng, räknade och läste sagor på barnens respektive språk. I studien framgår det att förskollärarna lyfter endast upp en liten del av barns hemkultur och deras erfarenheter som språket, maten och högtider. De väljer inte exempelvis att belysa religion som en del av kulturen.</p><p>I undersökningen var förskollärarna lyhörda och positiva till flerspråkighet och att stötta föräldrarna i deras roll. De lärde sig också vissa fraser för att underlätta för barnet. De samarbetade med föräldrarna när det behövdes. Tolk användes inte i någon större utsträckning. Majoriteten av förskollärare ansåg att de inte hade mångkulturellitet i sin barngrupp på grund av att många föräldrar kom från grannländerna. De hade inte heller diskuterat eller reflekterat över mångkulturella frågor i någon större utsträckning.</p><p>I studien framgår det att majoriteten av förskollärarna hade svårt att definiera begreppet interkulturellt och interkulturellt förhållningssätt. De verkade inte vara medvetna om ordens betydelse eller ha reflekterat över dessa begrepp. De hade som utgångspunkt ett monokulturellt synsätt, vilket utesluter individer med andra perspektiv. Det framgick ett "vi" och "dem" tänkande som hindrar det interkulturella förhållningssätt bland förskollärarna. Någon medvetenhet över förskolemiljöns roll, hur den speglar synen på mångfalden fanns inte på de respektive förskolorna. Det framgick även att majoriteten av förskollärarna hade ett behov av kompetensutveckling där de kan få ökad kunskap i ämnet samt tips och idéer hur förskolan kan utveckla sin verksamhet.</p>

<p>Studien utfördes med syfte att belysa lärares syn på skolan som mångkulturell mötesplats. För att nå syftet ställde vi forskningsfrågorna;</p><p>Vilka uppfattningar har lärare i grundskolans senare år om vad som kan påverka möten mellan elever med olika kulturella bakgrunder?</p><p>Hur uppfattar lärare i grundskolans senare år innebörder av mångkulturell undervisning?</p><p>Vi genomförde en kvalitativ studie där vi enskilt intervjuade fem lärare i grundskolans senare år. Den undersökta skolan har större andel elever med utländsk bakgrund än det nationella genomsnittet. De intervjuade lärarna hade olika undervisningsämnen, och även skilda erfarenheter av mångkulturell undervisning.</p><p>Resultaten av intervjuerna visade att lärarna berörde liknande teman när vi samtalade om skolan som mångkulturell mötesplats. Saker som lärarna uppfattade påverkade mötet mellan elever med skilda kulturella bakgrunder var administrativa val, gruppernas storlek och integrationsprojekt. Viktiga delar av mångkulturell undervisning uppfattades vara att skapa möten mellan elever, förhålla sig till elevernas kulturella bakgrunder och försöka hantera brister i det svenska språket hos eleverna. Bilden av den svenska skolan som forskningsfältet beskrev stämde väl överens med resonemangen som lärarna förde under intervjuerna.</p>