I studiens inledning lyfts psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem. Professionella inom skolväsendet får en betydelsefull roll för eleverna då det är vanligt förekommande att den psykiska ohälsan debuterar i ungdomsåren. Skolverket redogör för stora brister i elevhälsan där majoriteten av de granskade skolorna hade en ofullständig elevhälsa. Det framgår att skolkuratorn är den minst beforskade yrkesgruppen inom elevhälsan. Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse om faktorer som påverkar skolkuratorers arbete på högstadieskolor. Studien syftar till att undersöka vad skolkuratorerna upplever för utmaningar, begränsningar samt möjligheter i arbetet. Studiens metod har en kvalitativ ansats med hermeneutiskt perspektiv. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom sex semistrukturerade intervjuer med informanter som hade yrkestiteln skolkurator och arbetade på högstadieskolor i olika tre kommuner. Lipskys teori om gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme var studiens teoretiska utgångspunkt. Resultatet visade faktorer som påverkar skolkuratorers arbete på flertal nivåer. De framträdande faktorerna var på politisk-, organisatorisk-, individ- och gruppnivå. Faktorer som lyftes fram var exempelvis en hög arbetsbelastning och en tidsbrist i det skolkurativa arbetet vilket påverkade relationen till eleverna. Slutsatsen är att det skolkurativa arbetet är i behov av utveckling och behöver uppmärksammas av politiker och forskare.

No description available.

Problemdiskussion och Syfte: Hållbarhet är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhälle, ofta med företag i fokus. Vi fann att ett verktyg för hur företag kan påverka ekonomi och hållbarhet var hållbarhetsindikatorer som tillhandahålls av Global Reporting Initiative, men att det saknades forskning kring hållbarhetsindikatorers möjligheter och utmaningar och hur de påverkar verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag. Det för oss vidare till studiens syfte. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för användningen av hållbarhetsindikatorer och särskilt dess utmaningar och möjligheter i verksamhetsstyrningen med avseende på små och medelstora företag.   Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv med abduktiv forskningsansats, vilket gett oss möjligheten att växla mellan teori och empiri under studiens gång. Vi har i studien använt oss av en kvalitativ forskningsdesign, där det empiriska materialet grundar sig i semistrukturerade intervjuer hos små och medelstora företag i Gävle. För att analysera det insamlade materialet, har vi använt oss av narrativ analys, då vi har utgått från respondentens perspektiv och sammanställt teman kring respondenternas svar.   Slutsats och bidrag: Slutsatsen för denna studie, är att de hållbarhetsindikatorer som tillhandahålls av Global Reporting Initiative medför möjligheter, men även utmaningar, som gör att små och medelstora företag inte ser ett tillräckligt behov till användningen av hållbarhetsindikatorer. Därmed har det visat sig vara ett generellt sett negativt tema kring hållbarhetsindikatorer i praktiken, alltså hos små och medelstora företag. Vi har även sett att det finns motsägande tendenser mellan teori och empiri. Exempelvis framgår det i den teoretiska referensramen att små och medelstora företag kan med hjälp av hållbarhetsindikatorer erhålla ekonomiska fördelar. Det empiriska materialet menar dock att det finns en del utmaningar små och medelstora företag måste lösa innan hållbarhetsindikatorer kan bli nödvändiga. Det bidrag vi främst vill rikta till praktiker, är att avvakta med att fullt använda hållbarhetsindikatorer tills det finns bättre kunskaper och konkreta lösningar kring utmaningarna. I dagsläget anser vi att de möjligheter som medföljer hållbarhetsindikatorer i verksamhetsstyrningen inte klarar att väga upp till utmaningarna som medföljer.

Bakgrund: Diabetes är en av de sjukdomar som är mest växande globalt. I Sverige är det över 400 000 människor som lever med diabetes. Diabetessjukdomen finns i olika former och de vanligaste formerna är diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Risken att bli drabbad av den sjukdomen ökar vid fetma, tobaks- och alkoholkonsumtion. Därför kan det bli nödvändigt att genomföra livsstilsförändring för att förbättra den mentala och fysiska hälsan hos personer som lever med diabetes typ 2.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med diabetes typ 2 upplever att genomgå livsstilsförändringar till följd av sjukdomen. Syftet var också att beskriva datainsamlingsmetoderna i de inkluderade artiklarna i resultatet.   Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design som baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar.   Huvudresultat: Resultatet för denna litteraturstudie baserades på möjligheter och svårigheter som påverkade upplevelsen av att genomgå livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2. Utifrån möjligheter har fyra subteman identifierat: Kost och motion som motivationsfaktorer, erhållen kunskap, betydelsen av stöd från omgivningen och att ta personligt ansvar. I huvudteman svårigheter presenterades dessa subteman: Kost- och motions påverkan på det sociala och vardagliga livet, brist på kunskap samt krav och inre kamp.   Slutsats: Flera personer fick blandade känslor utifrån upplevda möjligheter och svårigheter som de har stött på under livsstilsförändringen. Det blir viktigt att sjukvårdspersonal får en bättre helhetsförståelse kring patienters olika upplevelser av att genomgå en livsstilsförändring för att kunna optimera en personcentrerad vård, egenvårdsinsatser och tillgodose patienters egenvårdsbehov.

Enligt FAO kommer världsbefolkningen stiga till över nio miljarder till år 2050 och efterfrågan på livsmedel öka med 70 procent. Framtiden med dess ökade befolkningsmängd och efterfrågan på en hållbar livsmedelsproduktion kräver ett livsmedelssystem som ger hög avkastning, men inte påverkar miljön negativt. Syftet med denna studie är att undersöka agroforestry som potentiellt jordbrukssystem i tempererade områden, med fokus på åkermark. Studien innehåller en litteraturstudie samt intervjuer med två svenska lantbrukare. Agroforestry innebär integrering av träd och buskar i jordbrukslandskapet. Träd integrerade på jordbruksmark har lång tradition i Europa, men har försvunnit under de senaste decennierna i och med en ökad mekanisering under efterkrigstiden. Agroforestrysystemen beskrivs i vetenskapliga studier ha potential att ge en rad olika ekosystemtjänster och fördelar som ökad biologisk mångfald, ökad kolinlagring, högre produktivitet, förbättrat näringsflöde samt bättre skadedjurs- och ogräsbekämpning. Dessa ekosystemtjänster och fördelar är betydande i och med dagens klimatutmaningar. Men att anlägga agroforestrysystem innebär även svårigheter då systemen kostar och tar tid att anlägga. En risk är att interaktioner mellan träd och grödor kan bli negativa. Det saknas fortfarande tillräcklig mycket forskning gällande agroforestry i tempererade områden. Idag är agroforestry relativt okänt bland lantbrukare. Att det finns en tveksamhet hos dem kan även ha historiska orsaker. Information kring systemen har dock givit en mer positiv bild av agroforestry vilket tyder på att tveksamhet kan bero på att lantbrukare idag generellt inte har tillräckligt med kunskap och information kring systemen. Det är viktigt att överväga möjligheterna och svårigheterna för vidare integrering av agroforestry. Mer forskning och kunskap samt ökat jordbrukspolitiskt stöd och ekonomisk stimulans tillsammans med noggrann planering av systemen krävs för att agroforestry ska kunna utnyttjas till sin fulla potential i framtidens jordbruk.

Entreprenöriellt lärande är ett relativt nytt begrepp inom förskolan. Enligt direktiv från regeringen så ska det entreprenöriella lärandet likna en röd tråd genom det svenska utbildningsystemet. Studiens bakgrund består av en litteraturgenomgång som beskriver det entreprenöriella lärandets väg från regering till förskola. I det dagliga arbetet på förskolan möts vi av många olika barn med olika förutsättningar och behov. Det är av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkar det entreprenöriella lärandet med avseende på barn i behov av särskilt stöd. För att få en tydlig bild av vilka faktorer som påverkar, skickades enkäter till förskolechefer i olika kommuner. Det råder delade meningar kring hur arbetet sker men även vem som är i behov av särskilt stöd. Med hjälp av en egen konstruerad hermeneutisk spiral tolkas resultatet, där växer olika faktorer fram så som hinder och möjligheter. Organisationen har en avgörande roll i arbetet med entreprenöriellt lärande. När det gäller definiering och arbete med barn i behov av särskilt stöd så är det beroende av förskolechefens kunskapsnivå.

Datormoln blir en alltmer attraktiv teknik som håller på att etablera sig till hur dagens datoranvändning kommer att se ut. Det handlar om hur datoranvändningen kan underlättas för såväl den enskilde individen som för verksamheter. Syftet med denna studie var att ta reda på hur företag påverkas av användandet av datormoln och genom en litteraturstudie granskades, jämfördes och sammanställdes vetenskapligt material. Uppsatsen kommer att lyfta fram de möjligheter och utmaningar som uppstår vid användandet av datormoln och resultatet visar på att det finns många olika faktorer som avgör hur de uppstår samt dess inverkningskraft på företagen.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka möjligheterna vid arbete med laborativt material inom matematikundervisningen för de yngre åldrarna. Syftet är att sammanställa resultat från tidigare forskningslitteratur för att urskilja vilka hinder och vinster som kan uppstå i samband med användning av laborativt material. För att finna relevant litteratur till denna studie har vi använt oss av databaserna ERIC, MathEduc samt Swepub. Vårt analyserade resultat visar att användning av laborativt material kan resultera i många vinster för elevers lärande. För att undvika hinder bör läraren ha god kunskap om materialet samt alltid grunda och motivera användandet i ett matematiskt syfte. Det slutliga målet med att inkludera laborativt material i undervisningen är att eleverna inte ska behöva använda materialet. Det ska enbart användas som stöd när ny, abstrakt matematik introduceras.

Att en erfarenhetsbaserad undervisning kombinerad med en teoretisk undervisning är gynnsamt för lärande är ett faktum. Därför har jag valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka huruvida lärare nyttjar utomhusundervisning i NO-undervisningen. Målsättningen har varit att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av utomhusundervisning med fokus på de eventuella hinder och möjligheter lärarna ger uttryck för. Denna undersökning baseras på fem genomförda intervjuer med NO-lärare som undervisar i årskurserna 4-6.Mina teoretiska utgångspunkter för denna undersökning baseras på Dewey och Vygotskij samt ramfaktorteorin. Utomhusundervisning är en typ av pedagogik som Dewey menade innefattar en växelverkan mellan klassrummets inlärningsmiljö och en kultur där kunskap återfinns i sitt naturliga sammanhang. Vygotskijs och Deweys teorier handlade om att komma i direkt kontakt med naturen i ett socialt sammanhang. Vygotskij menade dessutom att lärandet blir stärkt om sinnena samtidigt får samverka med kroppens deltagande. Ramfaktorteorin å andra sidan är en teori som talar om vad som främjar eller hämmar undervisning utifrån olika förhållanden, det vill säga ramfaktorer.Mina huvudsakliga resultat är att de intervjuade lärarna har ambition och vilja till att bedriva utomhusundervisning. Men i praktiken är det endast en av dessa lärare som faktiskt använder utomhusundervisning som undervisningsform. De avgörande faktorerna till att de flesta av de intervjuade lärarna inte använder sig av utomhusundervisning handlar om avsaknad av tid, brist på utbildning samt att det finns risker med undervisning utomhus. Några av intervjupersonerna tyckte inte att kursplanen gav något stöd för att bedriva utomhusundervisning.I diskussionen redovisar jag mina olika resultat i förhållande till varandra samt hänvisat till mina teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.

Gapet mellan större och mindre lokala aktörer på transportmarknaden ökar vilket leder till krav på kostnadseffektiva och differentierade verksamheter. Detta bidrar i allt högre grad till effektivisering och automatisering av verk­samhetens processer. Ett problem för verksamheter i logistiska samman­hang kan vara att lastbärare försvinner i leveransflödet vilket kan vara både kostsamt och reducera kundnöjdheten. RFID, Radio Frequency Identificat­ion är en teknik som kan användas i logistikprocesser för att ge en ökad synlighet på både lager-och logistik­aktiviteter i flödet från leverantör till kund. För att kunna driftsätta en sådan lösning och få tillgång till den tänkta nyttan bör de invol­verade aktörerna engageras i ett gemensamt system som kräver uppsättningen av en lämplig infrastruktur.  Brunskoggruppen AB är ett mindre logistikföretag beläget i Ljungby som upplever ökade kostnader för förlorade lastbärare i leveransflödet och ett be­hov av effektivisering av informationsflödet gällande densamma. Syftet med denna studie var att genom litteraturstudier, intervjuer och inslag av aktionsforskning undersöka och ge ett exempel på hur Brunskoggruppen AB kan införa en automatiserad lösning för spårbarhet på lastbärare. Under­sök­ningen skulle även visa vilka motiv som fanns för ett införande av RFID, vilka framgångskritiska faktorer som kan påverka ett införande och vilka förändringar som kan åstadkommas jämfört med dagens system i verksamheten.Resultatet visar hur förväntningar och motiv kan påverka att en teknik antas och hur den införs i verksamheten. Motiv för införande är en ökad effekti­vitet vid automatisering av de interna processerna tillsammans med att tek­niken skapar affärsmöjligheter för unika kundlösningar. De riktlinjer som tagits fram för införandeprocessen på Brunskoggruppen AB sammanfattas i åtta steg.