Det här examensarbetet handlar om att synliggöra makten som finns genom förskolans organisering. Makt är ett värdeladdat ord som sällan förknippas med förskolan och skolan. Sättet som pedagoger organiserar innemiljön avslöjar en del om deras barnsyn. Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö98, skall barnens intressen och behov ligga till grund för utformningen av så väl inne som utemiljön. Pedagoger är hela tiden med i en maktutövning oavsett om det gäller i barnens fria lek eller i en styrd aktivitet i förskolan. De har en maktposition gentemot ett barn, inte bara som fysiskt större utan även med förhållningssättet att möta ett barn på, som rikt och kompetent eller med oförmåga, okunskaper och omognad. I den svenska förskolan är det ett utvecklingspsykologiskt tänkande som ligger till grund för hur ett barn utvecklas och bör vara. Förskolan och skolan är byggd på rutiner och handlingsmönster. Dessa reglerar och begränsar handlingsutrymmet och därmed förändringspotentialen inom institutionen. Undersökningens syfte har varit att studera olika förskolors innemiljöer utifrån ett maktperspektiv. Barnens tillgång till olika material och hur det i sin tur presenteras är en aspekt av den här studien. En annan aspekt är att synliggöra hur tiden styr över barnens lärande. Metoden som användes i studien var observationer med digitalkamera och anteckningsblock. Bilderna har använts i analyseringen och memoreringen och anteckningarna har fungerat som ett stöd för känslor och intryck från miljöns signaler. Resultatet visar stora skillnader i miljöerna på förskolorna i studien. Något som genomsyrade resultaten visar att barnen har mest tillgång till material som inte kladdar ner och material som är lättstädat på förskolorna. Tidsregelringar syntes genom observationerna i form av bl. a veckoscheman. Bestämda platser för barnen förekom också flitigt i studien. Det fanns viktiga skillnader ur ett maktperspektiv i förskolornas sätt att organisera, t ex på den ena förskolan förekom inga höga hyllor, höga bord och höga stolar. På den andra förskolan var det mesta av materialet otillgängligt för barnen och enbart höga bord och höga stolar. En slutsats av studien visar att makten över barnens förutsättningar för lärande syns genom sättet hur innemiljön organiserats. Innemiljöns organisering visar tydligt hur pedagoger ser på sitt uppdrag och hur deras kunskapssyn och barnsyn ser ut.

Föreliggande studie avser att studera makt och ledarskap utifrån ett förstagångschefs-perspektiv. Frågan uppsatsen ställer är: Vilka maktkällor besitter några förstagångschefer i detaljhandels- och hotell & restaurangbranschen? För att få förståelse för ämnet har teori om ledarskap och makt studerats och det teoretiska angreppssättet har utgått ifrån French och Ravens maktklassificering varpå även ytterligare två maktfaktorer lagts till. Uppsatsen har gjorts genom en kvalitativ undersökning med förstagångschefer och deras underordnade. Deras gemensamma uppfattning om förstagångschefens makt har sammanställts och skapat en överblick över vilken makt som verkligen existerar. För insamlandet av empirin har det genomförts sju intervjuer varav två var med förstagångschefer och fem med underordnade. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av en Ad-Hoc analys som bestod av meningskategorisering och meningstolkning. Resultatet visar att de maktkällor som de två förstagångscheferna besitter är relativt lika men att de skillnader som finns kan bero på att den ena förstagångschefen har innehaft sin chefsposition längre än den andra. Slutligen har det gjorts förslag på framtida forskning.

Föreliggande studie undersöker frihetsproblematiken i några böcker av Ole Lund Kirkegaard, främst i Gummi-Tarzan och Robban och alla de andra polarna, men också i Tarzan, Leo och några till. Mer specifikt undersöks hur karaktärer kan bli fria och hur en önskvärd frihet ser ut, enligt intentionen som står att finna i de olika texterna. Den diskuterar också huruvida texterna kan kallas didaktiska eller ej. Studien genomförs med hjälp av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och i en analys av de olika berättargrepp och -strategier som återfinns i texterna. De olika möjliga friheterna definieras i analysen indirekt genom att förtryck först definieras. Utifrån antagandet att såväl barn som vuxna är utövare av makt inom varje given institution där de båda är närvarande, till exempel inom familjen eller i skolan, utgår analysen från premissen att både barn och vuxna kan agera förtryckare eller förtryckta i förhållande till varandra. Viss specifik frihetsproblematik för Gummi-Tarzan respektive Robban och alla de andra polarna klarläggs, men också några gemensamma återkommande motiv som befinns vara centrala för förståelsen av frihetsproblematiken i texterna sedda som helhet: kaoset, sagan och magin, och drömmen. Sagan, magin och drömmen ses i studien som uttryck för barnkaraktärernas fantasiförmåga. Både kaoset och fantasin uppfattas i uppsatsen vara vägar till frihet och friheter i sig. De ses som kännetecknande för barnprotagonisterna och en viss barnvärld. Denna värld är förebildlig i jämförelse med den skildrade vuxenvärlden, men är inte nödvändigtvis tillsluten för vuxna karaktärer.

I denna undersökning har vi med utgångspunkt från den ständigt aktuella debatten om ungdomsvård och de regler, maktrelationer och behandlingsformer som finns inom svensk socialtjänst, försökt att söka förståelse för hur ungdomar som är frihetsberövade hanterar sin situation. Fokus är riktat mot unga som är placerade på ungdomshem och hur de konstruerar sin identitet och formar sitt liv under sin frihetsberövning. För att fördjupa oss i detta har vi grundat arbetet i socialkonstruktionistisk teori samt Foucault och Goffman. Utifrån dessa teorier har observationer och djupintervjuer med personal och ungdomar utförts på ett ungdomshem i en större stad i Sverige. Dessa intervjuer har sedan analyserats med hjälp av diskurspsykologin och socialkonstruktionismen för att söka förståelse för hur maktstrukturer, maktrelationer och subjektspositioner framträder i en sluten miljö som ungdomshem. Tidigare forskning på detta område är huvudsakligen kvantitativa studier som sällan utgår ifrån ungdomarnas som individer utan som en generell grupp. Vår studie visar att ungdomarna har mycket olika sätt att konstruera sin tillvaro som frihetsberövade. Även makt uppfattas på mycket olika sätt, både hos ungdomar och hos personal. Detta behandlar vi med utgångspunkt i teorin och den tidigare forskningen i vår slutdiskussion.

Abstract Detta är en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur språk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar också hur språket konstruerar samhälleliga uppfattningar, hur det påverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien är en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet består av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrån Göteborgs 21 stadsdelar. Syftet med denna undersökning är att levandegöra vår teoretiska ansats med ett konkret exempel. Metoder vi har använt oss av är diskursanalys. Här har vi arbetat med både kvalitativa och kvantitativa metoder, mer konkret argumentationsanalys och innehållsanalys. Vidare har perspektiven kritisk diskursanalys, diskurspsykologi samt intersektionalitet varit närvarande i såväl de teoretiskt förda resonemangen som i hur vi har tittat på, samt analyserat, vårt empiriska material. Slutsatsen är att diskursen om likabehandling, så som den ser ut idag, i allra högsta grad sätter gränser för vem som har rätt till likabehandling. Således påverkar språket även den sociala verkligheten för de individer som berörs av likabehandling och som ingår i den specifika kontexten grundskolan - en kontext som idag är inkluderande för vissa och exkluderande för andra. Istället för att främja likabehandling kan skolorna, via sina likabehandlingsplaner, till viss del sägas skapa det motsatta.

Den här uppsatsen ämnar undersöka hur ett fenomen, som i vardagstal inte anses vara religiös, kan uppfattas utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv. Det valda fenomenet är Vit Maktkulturen i Sverige. Analysen bygger på tre religionsvetenskapliga definitioner ur tre olika religionsvetenskapliga horisonter. För att kunna analysera resultateta av dessa horisonter konstrateras de olika horisontera med hjälp av Pierre Bourdieus praxisteori.

Denna sociologiska uppsats behandlar frågor om grupperingar på fängelseanstalt. Syftet är att beskriva varför och utifrån vilka referensgrunder de intagna på anstalten i Halmstad interagerar med varandra. Uppsatsen gör ett försök till att besvara följande frågor: -Vilka personliga egenskaper, attribut, bakgrundsfaktorer eller anstaltsvillkor skapar grupperingar på anstalten i Halmstad? -Vilka attribut och faktorer är statusframkallande och hierarkiskapande? -Har de före detta intagna och personalen samma syn på grupperingar och statusframkallande attribut och faktorer? Uppsatsen bygger på kvalitativ metod i form av intervjuer med före detta intagna samt anställda på anstalten i Halmstad. Resultatet av intervjuerna påvisar att det finns faktorer som är av större betydelse än andra, för vilka de intagna umgås med. Brottet och strafflängden, har vi funnit, är några av de viktigaste faktorerna.

Sammanfattning I denna studie belyses skäl till varför samverkan upprättas mellan olika institutioner inom lärarutbildningen. Vidare belyses hur en sådan samverkan kan gestalta sig och hur den kan påverka lärarutbildningen. Studien belyser utbildares perspektiv och dessa utbildare är representanter från olika universitet. Vi har fördjupat våra kunskaper inom samverkansområde och ämnesdidaktiskt område med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning. För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar ansåg vi att en kvalitativ intervjumetod var mest lämpad. I vår studie antyds att den samverkan respondenterna deltar i styrs av ambitionen att skapa en bättre lärarutbildning. Dock sker detta genom olika tillvägagångssätt för att uppnå detta. I vår studie antyds att samverkan försvåras om pedagoger har makten, en hög ambitionsnivå förutsätter att samverkan är jämlik, en hög ambitionsnivå som är jämlik resulterar i nyskapande, samt att påtvingad samverkan kan resultera i en låg ambitionsnivå.

Eftersom uppmärksammandet av hatbrott är relativt nytt i Sverige så har också väldigt lite forskning gjorts på området, särskilt inom nationalekonomin. Med min studie hade jag därför ambitionen att ta fram den första modell, anpassad efter svenska förhållanden, som förklarar förändringen i antalet hatbrott mellan olika år och län i Sverige. Det visade sig att den modell som jag tagit fram inte i någon större utsträckning kunde förklara hatbrotten, men istället visande den sig till viss del kunna förklara variationen i vit maktbrottslighet. Jag kunde även dra slutsatsen att det inte är de brott som har koppling till vit maktideologin som ligger bakom den stora ökningen av andelen anmälda hatbrott.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur makt och status påverkar unga tjejers identitetsskapande. Hur ser unga tjejer på sina egna möjligheter att påverka det som är förenat med identitetsskapande? Har samhället en stor betydelse, eller är det framförallt kompisar och vänner som har den största betydelsen för identitetsskapandet? Vilken betydelse har genus? Vi gjorde en fältstudie där vi intervjuade sammanlagt tretton tjejer från två skolor i en större stad i Sverige. Fem av tjejerna gick på en kommunal skola med över tvåtusen elever och de andra åtta gick på en friskola med hundrasjuttio elever. Vi genomförde intervjuerna genom att använda oss av fokusgrupper. Detta gav tjejerna en möjlighet att fritt diskutera kring de frågor vi ställde. Studiens resultat visar att tjejerna på båda skolorna har en del gemensamma föreställningar kring skapandet av identitet bland tjejer. Flertalet var klara över att tjejer har rätt att själva utveckla sin identitet och att detta är något som görs självständigt. Samtidigt gavs också uttryck för rädslan av att vara annorlunda. Detta blev särskilt tydligt bland tjejerna på den kommunala skolan. Studien visar också att tjejerna till viss del hade olika syn på betydelsen av status för identitetsskapande. Tjejerna på den kommunala skolan förknippade status med "snällhet", medan tjejerna på friskolan förknippade status mer med ekonomi. Resultaten visar därmed på den ambivalens många tjejer idag upplever i skapandet av en identitet.