Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar med matematikundervisning i förskolan. Undersökningen är kvalitativ och metoden är deltagande observation, med fyra observationer på förskola. Det insamlade materialet analyserades sedan genom en tematisk ansats och sammanställdes till observationstabellen för vidare analys. Den teoretiska utgångspunkten är baserad på Alan Bishops (1997) sex matematiska aktiviteter: räkna, leka, designa, mäta, lokalisera och förklara. För att undersöka pedagogers arbete, förbereda oss två frågeställningar som bygger på arbetet. Resultaten visade att pedagogerna dagligen använde Bishops matematiska aktiviteter i förskolans matematikundervisning.

No description available.

Abstract        Swedish title;               Matematik på ett lekfullt sätt  – En videoobservationsstudie av barns lek i förskolan.   English title;                            Mathematics in a fun and playful way.                                     A video –observation study of children`s play in preschool   Author;                        Barbra Aparo   Language;                    Swedish with an English summary.   Supervisor;                  Gabriella Gejard   Examiner;                    Pia Maria Ivarsson   Term;               Spring 2017        The purpose of this study is to discover what types of mathematical activities that can arise from children`s free play. The study focuses on children between the ages of 3 and 6 years. In this paper, i explore how children through play engage in different mathematical activities. The research questions are; In what kind of situations do children use mathematical concepts?  How can the mathematics that arise in children`s play be categorized? The study is based on Alan Bishops six cultural and historic mathematical activities and variations theory. Alan Bishops mathematical activities were used to analyse and categorise the different types of mathematics that children engage in during their free play. Variations theory was used as a method to describe how children learn those mathematical activities that arise in their play and what they need in order for learning to occur.    Data were collected through qualitative methods and the primary data source for the study were video recordings. Results show that all the Alan Bishops mathematical activities arise in children`s free play. These activities are; counting, locating, measuring, designing, playing and explaining. The results also show that children in their free play explore patterns and shape, compare sizes, measurement, weight and volume, develop problem-solving, count things, group, sort, categorize and classify various objects.  Results also show how children in various play situations used mathematical concepts like large –small, heavy –light, long –short, same –different, more –less etc.   Keywords: Free play, play, mathematics, variation theory, children, mathematical activities, preschool                 Sammanfattning   Syftet med studien är att genom observationer undersöka om och i så fall vilken matematik som förekommer i barns fria lek. Jag har undersökt och observerat hur barn genom lek engagerar sig i olika matematiska aktiviteter. Denna uppsats är begränsad till att endast undersöka barn mellan 3 och 6 år. Jag använder mig av följande frågeställningar; I vilka situationer/lekar använder sig barnen av matematiska begrepp? Hur kan matematiken som förekommer i barnens lekar kategoriseras? De teoretiska utgångspunkterna är Alan Bishops sex kulturella och historiska matematiska aktiviteter och variationsteori. Bishops sex matematiska aktiviteter har jag valt för att analysera och kategorisera de olika matematiska aktiviteter som förekommer i barns fria lek. Jag har använt mig av variationsteori som ett verktyg för att beskriva hur barn lär matematik i leken, och vad de behöver för att kunna lära sig.   I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av videoobservationer. Resultatet visar att alla Bishops matematiska aktiviteter förekommer i barns fria lek. Dessa kategorier är räkna, mäta, lokalisera, förklara, konstruera/designa och leka.  Resultatet visar även att barn i den fria leken får möjlighet att utforska mönster och former, storlek, volym, mäta, räkna, utveckla problemlösning, sortera och kategorisera mängder av olika föremål. Resultatet visar också att barn i olika leksituationer bekantar sig med begreppen lika –olika, lång –kort, smal –bred, hög –låg, och så vidare.    Nyckelord: Fri lek, lek, matematik, matematiska aktiviteter, variationsteori, barn, förskola

Syftet med studien är att bidra till kunskap om matematikundervisning av de yngsta barnen i förskolan. Studien genomfördes med sex kvalitativa intervjuer med förskollärare som arbetar i förskolan med de yngsta barnen, det vill säga ett–treåringar. Studiens datainsamling och empiriska material analyserades med hjälp av Bishops sex matematiska aktiviteter, i en tematisk analys. I studiens resultat framkom att förskollärarna använder sig av tre didaktiska utgångspunkter när de matematiserar med de yngsta barnen i förskolan. De didaktiska utgångspunkterna är att förskollärarna planerar förskolans miljö och material, kommunicerar matematiska begrepp och utgår från barns intressen. Förskollärarna planerar förskolans miljö och material för att barnen ska få möjlighet att utvecklas i sitt matematiserande genom material som förskollärarna skapar och där de organiserar en matematisk miljö. Förskollärarna planerar för en lekfull miljö med lättåtkomligt material för att synliggöra matematik för barnen. Barnen får då möjlighet att bli delaktiga i sin egen vardag, genom att de exempelvis lättare kan nå olika material. Förskollärarna kommunicerar bland annat matematiska begrepp med barnen, dels för att underlätta för barnens framtid på förskolan, men även för senare skolgång. När förskollärarna matematiserar med de yngsta barnen utgår de från barnens enskilda intressen för att kunna möta barnen i deras vardag till exempel i leken och på så sätt utmana dem i deras matematiserande.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare undervisar i matematik för yngsta barnen, 1–3 år, i förskolan. Följande två frågeställningar undersöks i studien; Hur beskriver förskollärarna sin matematikundervisning med de yngre barnen för att främja barns lärande i matematik? Hur utformar förskolläraren planerad matematikundervisning för de yngre barnen i förskolan? Metoden i studien är semistrukturerande intervjuer, som utförts med elva förskollärare på sju olika förskolor. Det insamlade materialet har analyserats utifrån Lev Vygotskijs sociokulturella teori, där utveckling och lärande i socialt samspel är centralt, samt Bishops (1988) grundläggande sex matematiska aktiviteter som analysverktyg vid analysen av det insamlade materialet. Dessa aktiviteter kan hjälpa till att få syn på hur förskollärarna uppmärksammar matematik i undervisningen på förskolan. Resultatet visar att förskollärare undervisar de yngsta barnen främst i vardagsmatematik och genom att kommunicera matematiska begrepp, vidare visar resultatet att förskollärare behöver ha en medvetenhet om matematiken i förskolans verksamhet för att kunna undervisa. Även matematikundervisning som fokuserar på sensoriskt och kroppsligt lärande ansågs av förskollärarna vara viktigt för de yngre barnen, att de får lära och utvecklas i matematik med alla sinnen och med hjälp av material. I resultatet gällande den planerade matematikundervisningen framträder skillnader i förskollärarnas utsagor och resultatet visar två kategorier. I den första planeras och utförs matematikundervisning i exempelvis samling. I den andra kategorin fanns ingen direkt planerad undervisning utan endast den spontana. Den här studiens slutsats är att förskollärare undervisar toddlare mer i spontana situationer i vardagen på förskolan, än i planerad undervisning.

No description available.

Denna studie syftar till att beskriva och på ett fördjupat sätt förstå hur förskollärare genomför både planerad och spontan matematikundervisning. För att uppnå syftet har en enkät med både kvantitativa och kvalitativa frågor använts. Informanternas svar har analyserats utifrån Bishops sex matematiska aktiviteter. Resultaten har sedan diskuterats med stöd från tidigare forskning samt Bishops aktiviteter. Enligt läroplanen (Lpfö18) har förskollärare i uppdrag att undervisa barnen bland annat i matematik. Den tidigare forskningen visade att matematik som begrepp har blivit en del av förskolans värld i och med dess inträde i läroplanen 1998. År 2018 blev även utbildning och undervisning en del av förskolans läroplan. I den tidigare forskningen har vi sett vissa kunskapsluckor, bland annat i hur undervisning kan genomföras. Studiens resultat visar att många förskollärare bedriver matematikundervisning men att det finns utvecklingsmöjligheter. Studiens resultat visar även att de äldre förskollärarna i högre utsträckning genomför planerad matematikundervisning. Resultatet påvisar att spontan matematikundervisning genomförs i stor utsträckning oavsett förskollärarnas ålder. Vi har inte kunnat urskilja några tydliga samband mellan examensår och genomförande av planerad respektive spontan matematikundervisning. Vi har heller inte kunnat se några samband mellan matematikkurser inom utbildningen eller fortbildning och informanternas matematikundervisning. Informanterna har bidragit med många exempel på hur de genomför planerad och spontan matematikundervisning. Vår studie bidrar således med förslag på hur förskollärare kan undervisa i matematik på förskolan.

Matematik har ett stort utrymme i förskolans läroplan. Samhället håller på att bli alltmer mångkulturellt, vilket även leder till mångkulturella förskolor. Vi har i vår studie valt att utgå från matematikundervisningen i förskolan eftersom vi tycker att det är en viktig del i barns utbildning. Vi vill upptäcka hur de arbetar med matematikundervisning i förskolan och hur eller om beskrivningen av matematikundervisningen skiljer sig åt mellan olika förskollärare i en mångkulturell förskola. Dessutom vill vi ta reda på om Alan Bishops sex matematiska aktiviteter kan ses i deras matematikundervisning. Syftet med arbetet är att se hur några förskollärare på mångkulturella förskolor resonerar kring och beskriver matematikundervisning. Self-report är den metod som vi har använt oss av i denna studie. Self-reporten består av öppna frågor där vi har försökt att få svar på förskollärares resonemang kring matematikundervisning, deras arbetssätt, hinder och svårigheter samt deras förekommande matematikområde i deras undervisning.  Resultaten av studien visar att grunden i de responderande förskollärarnas resonemang kring matematikundervisning är liknande men att de beskriver sitt arbete på olika sätt. Likaså framgår det att alla av Alan Bishops aktiviteter kan utläsas i större delar av deras undervisning

Examensarbetet syftar till att undersöka hur ett urval barn i femårsåldern använder sig av matematik i den fria leken inomhus på förskolan, utifrån Bishops sex matematiska aktiviteter, eftersom vi upplever att matematiken i den fria leken många gånger hamnar i skymundan och att förskollärare ofta fokuserar på den formella matematiken sedan skolverket började satsa på matematiken i förskolan och skolan efter att den internationella mätningen TIMSS år 2015 visade att svenska elever presterar under genomsnittet i matematik i EU. Vi undersökte detta genom följande frågeställningar:· Vilka av Bishops sex matematiska aktiviteter förekommer i ett urval av barns fria lek inomhus på förskolan och i vilken utsträckning?· Hur använder dessa barn sig av det matematiska materialet som erbjuds på förskolan för att utforska matematiken?För att besvara frågeställningarna och uppnå syftet med vårt examensarbete gjorde vi en kvalitativ etnografisk studie där vi med hjälp av passiva observationer samlade ihop empiri genom fältanteckningar och videoinspelningar. I analysen av empirin utgick vi ifrån Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter för att ta reda på vilka av Bishops matematiska aktiviteter som förekommer i ett urval av barns fria lek inomhus på förskolan och i vilken utsträckning. Resultatet av studien visar att ett urval av barn redan i förskolan spontant använder sig av och har tankar om Bishops (1991) alla sex matematiska aktiviteter; design, förklara, leka, lokalisering, mäta och räkna. Resultatet visar även att barnen utforskar matematiken i den fria leken, oberoende av materialet.

Studien syftar till att undersöka hur barn med hjälp av naturmaterial utforskar matematik i sin fria lek på förskolans utegård. Vi använder oss av följande frågeställningar:• Vilka matematiska aktiviteter förekommer i förskolan och i vilken utsträckning?• Hur använder sig barn av naturmaterial för att utforska matematik i förskolan?I teori och tidigare forskning presenterar vi Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter och innebörden av dem. Därefter fördjupar vi oss i matematisk forskning på förskolor och lärande i utomhusmiljö. Vi använder oss av en kvalitativ forskningsmetod och det grundläggande materialet är observationer. Observationsmaterialet består av fältanteckningar samt videoinspelningar.Studiens resultat visar att alla Bishops sex matematiska aktiviteter förekommer i barnens fria lek utomhus. I störst utsträckning förekommer räkna och leka. Det visar även att barnen använder sig av naturmaterial som grund för dessa matematiska aktiviteter utomhus.