<p>The<em> Purpose </em>of this study was to examine what knowledge and which attitudes there are about environmental friendly food in the society. To do so an essay were constructed and distributed to five different working places. Altogether there were 50 essays distributed and 43 were returned. <em>The main result; </em>the respondents think that it is important for people to learn how to consume food in a more environmentally friendly way. The majority of the respondents recognized the eco-label KRAV but the European eco-label and Demeter were not recognized in a less extent. Few of the respondents knew what GMO stands for. Over half of the respondents thought that it is pretty important/important or very important to buy ecological food but only one third of them said that they commonly/always buy ecologic food. Slightly more than one third was shore that they could contribute to an environmental friendly development by consuming ecological food. <em>Conclusion:</em> the respondents know too little about what the eco-labels stands for. Far from everyone is convinced that it actually is environmental friendly to buy environmental friendly food.</p>

The Purpose of this study was to examine what knowledge and which attitudes there are about environmental friendly food in the society. To do so an essay were constructed and distributed to five different working places. Altogether there were 50 essays distributed and 43 were returned. The main result; the respondents think that it is important for people to learn how to consume food in a more environmentally friendly way. The majority of the respondents recognized the eco-label KRAV but the European eco-label and Demeter were not recognized in a less extent. Few of the respondents knew what GMO stands for. Over half of the respondents thought that it is pretty important/important or very important to buy ecological food but only one third of them said that they commonly/always buy ecologic food. Slightly more than one third was shore that they could contribute to an environmental friendly development by consuming ecological food. Conclusion: the respondents know too little about what the eco-labels stands for. Far from everyone is convinced that it actually is environmental friendly to buy environmental friendly food.

Bakgrund: Förmaksflimmer (FF) är vanligt förekommande hos äldre, prevalensen beräknas vara cirka 5 % samtidigt som antalet äldre individer i samhället ökar. Den äldre befolkningen har sämre levnadsvanor än den yngre och drabbas i större utsträckning av sjukdom. De ohälsosamma levnadsvanorna riskbruk av alkohol, tobaksbruk/rökning, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor kan påverka hälsa och välbefinnande på många olika sätt för individen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka eventuellt samband mellan förmaksflimmer och levnadsvanor hos individer över 60 år i Blekinge. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie baserad utifrån data från Swedish National study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Data har sammanställts deskriptivt, verklig skillnad mellan grupper har undersökts med chi2-test och sedan har Spearmans rangkorrelation används för att undersöka samband. Resultat: Statistisk signifikant skillnad upptäcktes mellan FF och ohälsosamma matvanor, där fanns även en statistiskt signifikant positiv korrelation. Detta innebär att det finns ett samband mellan FF och ohälsosamma matvanor. Riskbruk av alkohol, tobaksbruk/rökning och otillräcklig fysisk aktivitet visade ingen statistisk signifikant skillnad. Slutsats: Samband mellan FF och ohälsosamma matvanor hos den äldre befolkningen i Blekinge finns, vilket kan vara till nytta för sjuksköterskan i den personcentrerade vården. Kunskap gällande FF, levnadsvanor och äldre kan vara ett kunskapsstöd för sjuksköterskan i omvårdnaden av dessa individer.

Över 70% av svenska internetanvändare i åldrarna 18–25 använder sig dagligen av Instagram. Samtidigt söker sig allt fler människor ut i naturen, inte minst under den rådande pandemin. Uppsatsens syfte är att synliggöra om, och i så fall hur, Instagram påverkar yngre friluftsintresserade personers matvanor och matlagning i samband med friluftsliv. Uppsatsen kommer även att undersöka ifall det finns andra faktorer som påverkar valet av mat som äts i samband med friluftslivet. Studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer med personer i åldrarna 18–25. Det insamlade materialet analyserades genom användandet av en tematisk analys. Ur den tematiska analysen växte tre teman fram; Det förflutnas påverkan, Anpassning efter situation och Instagrams effekter. Resultatet visade på att det inte fanns några uppenbara kopplingar mellan Instagram och informanternas matvanor i naturen. Däremot kunde de känna sig inspirerade att ta sig ut i naturen om de sett instagrambilder i naturmiljö - bilderna bidrog därmed till en längtan att ta sig ut i naturen. Samtidigt fanns det andra faktorer som verkade ha en större påverkan på vilken mat som åts i naturen, så som tidigare erfarenheter, uppväxt, familj, smidighet och bekvämlighet. / Over 70% of all Swedish internet users aged 18-25 use Instagram on a daily basis. At the same time, more and more people are visiting outdoor environments, not least during the current pandemic. The purpose of this thesis is to investigate whether Instagram has an influence on young outdoor oriented people when it comes to food-related habits in an outdoor environment, and if so, in what way? The thesis will also examine whether there are other factors that influence the choice of food in an outdoor environment. The study is based on five semi-structured interviews with people between the ages of 18–25. The collected material was analyzed using an inductive thematic analysis. From the thematic analysis, three themes emerged: The influence of the past, Adaptability according to circumstances and the impact of Instagram. The results of the study showed that there were no obvious connections between Instagram and the informants’ food-related habits in a nature environment.However, most informants mentioned that they could become inspired to go out into a nature environment if they had seen Instagram photos of friends being out in nature - a longing to go out into nature. At the same time, there were some other factors that seemed to have a greater impact on what food was eaten in nature: previous experience, upbringing, family, convenience and comfortability.

Bakgrund: Människor drabbas av hälsomässiga konsekvenser som ett resultat av ohälsosamma kostvanor. Kost är en stor del av vår vardag och en viktig faktor för vår hälsa, vilket betyder att valet av kost påverkas av en rad olika bakomliggande faktorer. De bakomliggande faktorer som studien har valt att belysa vidare är sociala sammanhang, motivation, beteende, matvanor.  Syfte och Frågeställningar: Att få en ökad förståelse hur sociala sammanhang, motivation, beteende och matvanor påverkar kostvanorna hos individer.  - Hur påverkar sociala sammanhang individens kostvanor? - Hur påverkar motivationen individens kostvanor? - Vilken påverkan har beteendet på individens kostvanor? - Hur påverkar matvanor individen? Metod: En kvalitativ studie innebär att forskaren fokuserar mer på det direkta orden som i studiens fall blir deltagarnas berättelser, som är grunden för författarnas tolkning. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagarna som har valts ut efter ett målstyrt urval. Alla intervjuer traskiberades och analyserades och vidare i studien användes en tematisk innehållsanalys för att finna olika teman i deltagarnas berättelser.  Resultat: Visar att deltagarnas kostvanor påverkas av sociala sammanhang de befann sig i. En mer specifik påverkan på kostvanorna upplever deltagarna när det befinner sig i ett större sällskap eller med familjen. Deltagarnas motivation påverkas av den inre motivationen och self-efficacy. Beteenden grundas av både vanor och djupare beteenden från barndomen.  Matvanorna hos deltagarna var komplexa och under analysarbetet fann författarna matkunskaper, tid och kostförändringar som en mer specifik påverkan på kostvanorna. Slutsats: Svaren som funnits i studien är att specifika faktorer påverkar individens kostvanor. Dock innehåller studien endast fyra olika huvudfaktorer som är kopplade till individens kostvanor, vilket gör att ytterligare forskning behövs för att täcka upp det områden med faktorer som ännu inte har blivit forskat på.

Barnfetma är ett eskalerande globalt folkhälsoproblem, där ökad konsumtion av socker och ultrabearbetade livsmedel, samt bristande intag av frukt och grönsaker bland barn, spelar en betydande roll. För att möta denna utmaning krävs engagemang från flera aktörer, inklusive skolan. Denna studie genomfördes som en empirisk studie med en kvalitativ innehållsanalys och ett induktivt förhållningssätt. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka rektorer och skolsköterskors erfarenheter av vilka faktorer som kan främja goda matvanor hos elever i låg- och mellanstadiet. Totalt intervjuades fem informanter, som alla var antingen rektorer eller skolsköterskor vid låg- och mellanstadieskolor i Stockholms län. Dess erfarenheter sammanfattades i fem huvudkategorier: Den första kategorin var Information, kommunikation och hälsoutbildning: Informanterna betonade vikten av god kommunikation mellan kökspersonal och elever samt undervisning kring hälsosamma matvanor. Elevråd och måltidsråd framhölls som viktiga verktyg för att ge eleverna inflytande och öka medvetenheten om matens betydelse. Den andra kategorin var Involvera och samarbeta med relevanta aktörer: Samarbetet med matleverantörer, andra skolor och vårdnadshavare ansågs vara av stor betydelse för att främja hälsosamma matvanor hos eleverna. Den tredje kategorin var Motivation och ansvar: Motiverad personal, särskilt kökspersonal, samt motiverade vårdnadshavare spelade en central roll för att skapa en positiv atmosfär kring maten och öka elevernas matglädje. Den fjärde kategorin var Stödja hälsosamma val: Skapandet av en pedagogisk och social miljö kring maten, ett brett utbud av hälsosam mat samt integration av matvanor med fysisk aktivitet framhölls som viktigt för att hjälpa eleverna att göra hälsosammare val. Den femte kategorin var Regler och åtgärder på skolan som stödjer hälsosamma val: Tydliga regler och åtgärder, såsom förbud mot ohälsosam mat och trivselregler i skolrestaurangen, visade sig vara effektiva för att främja goda matvanor hos eleverna. Studiens resultat pekar på vikten av en helhetssyn och samverkan mellan olika aktörer för att skapa en hälsosam skolmiljö som främjar elevernas välbefinnande och långsiktiga hälsa. Studien belyser både framgångar och utmaningar i arbetet med att främja goda matvanor hos elever och understryker behovet av fortsatt forskning och samarbete för att effektivt hantera barnfetma. / <p>Betyg i Ladok 240217.</p>

Prevalsen av icke smittsamma sjukdomar och de rådande hälsoklyftorna i samhället skapar relevans för hälsokommunikativa och vägledande insatser för att främja konsumenters matvanor. 2D-koder är ett digitalt verktyg som expanderar möjligheterna för livsmedelsföretag att kommunicera med konsumenter. Syfte: Syftet var att undersöka vilka hälsokommunikativa möjligheter och utmaningar som personer med god insikt i livsmedelsindustrin, hälsokommunikation och/eller kostråd ser med användningen av 2D-koder på livsmedelsprodukter. Metod: Data samlades in med kvalitativ metod, där resultatet baserades på material från åtta semistrukturerade intervjuer med representanter från forskningsinstitut, myndigheter, organisationer med insikt i folkhälsoarbete samt några av Sveriges största livsmedelsföretag. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i en presentation av de tre domänerna (1) Möjligheter, (2) Utmaningar och (3) Ojämlikheter &amp; lösningar, tillsammans med tillhörande kategorier. Resultatet tyder på att deltagarna ser många möjligheter och ett intresse i att använda 2D-koder på livsmedelsprodukter som ett hälsokommunikativt och vägledande verktyg för konsumenter. I intervjusvaren går det bland annat att utvisa att 2D-koder öppnar dörrar till ökad kommunikation, samt skapar en möjlighet att fylla 2D-koden med inspiration, vägledning och stöttande funktioner för förbättrade matvanor. Samtidigt är utmaningarna många och består bland annat av regelverk som begränsar livsmedelsföretag att kommunicera om hälsa i samband med sina produkter. En annan utmaning som deltagarna belyste var risken att öka hälsoklyftorna i samhället genom att endast nå de som redan äter hälsosamt, då dessa i första hand är de som aktivt söker hälsoinformation. Slutsats: Att använda 2D-koder som ett hälsofrämjande och vägledande verktyg för konsumenter kan vara en framgångsrik metod till fördel för folkhälsan, förutsatt att användningen sker med målet att nå resurssvaga grupper. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

The aim of this study was to explore if young women aged 18-20 years experienced that Instagram affected their body image, their physical activity and their eating habits in relation to the phenomenon orthorexia. The method for the study was a qualitative content analysis based on semi-structured interviews with four young women with the age of 18-20 years old. The results showed that Instagram affected young women's body image, their physical activity and their eating habits. Primarily body image and physical activity were most affected, eating habits were less affected. The results showed that there were both a positive and a negative impact, but by far a negative impact. Respondents experienced feelings like anxiety and guilt when, for example, a training session did not go as planned or after they had eaten an unhealthy meal. Their mindset and emotions that came forward in the results were partly linked to the phenomenon of orthorexia. The young women were adversely affected by the pictures and videos on Instagram and also by other social media. They exposed themselves to develop mental and physical ill health. Society should consider prioritizing the young women to prevent them from falling into the mindset that is similar to the phenomenon of orthorexia. / Syftet med studien var att utforska vad unga kvinnor i åldern 18-20 år hade för upplevelser och erfarenheter om hur Instagram påverkade deras kroppsuppfattning, deras fysiska aktivitet och deras matvanor i relation till fenomenet ortorexi. Metoden för studien var en kvalitativ innehållsanalys baserat på semi-strukturerade intervjuer med fyra unga kvinnor i åldern 18-20 år. Resultatet visade att flödet på Instagram påverkade unga kvinnors kroppsuppfattning, deras fysiska aktivitet och deras matvanor. Främst var det kroppsuppfattning och fysisk aktivitet som påverkades, matvanor påverkades mindre. Resultatet visade att det både var en positiv och en negativ påverkan, däremot var det främst en negativ påverkan. Respondenterna upplevde känslor som ångest och skuld när ett planerat träningspass uteblev eller efter konsumtion av en onyttig måltid exempelvis. Deras tankesätt och känslor kunde delvis kopplas till fenomenet ortorexi. De unga kvinnorna påverkades negativt av flödet av bilder på Instagram samt andra sociala medier. De utsatte sig själva för risken att utveckla psykisk och fysisk ohälsa. Samhället bör överväga att prioritera unga kvinnor för att undvika att de hamnar i det tankesätt som liknar fenomenet ortorexi.

<p>Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: <em>Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola</em>, <em>Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor</em> samt <em>Kommunikation som stöd till föräldrar</em>. Informanterna ansåg att små barn främst rör på sig genom organiserade aktiviteter utanför förskola. Informanterna ansåg att små barn äter mer på förskola än utanför, vilket kan förklaras av bekanta rutiner i kombination med en positiv och social kontext. Informanterna ansåg att de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn genom kommunikation, samtidigt som de försöker få föräldrar att känna sig självständiga i sin föräldraroll genom att inte påpeka vad de anser är rätt eller fel. Då det framkom att informanterna upplever att många föräldrar är osäkra i sin roll och att de anser att det påverkar små barns rörelse- och matvanor, så vore det intressant att intervjua föräldrar om deras uppfattning av hur de kan stärkas i sin föräldraroll.</p> / <p>Previous studies have focused on what and how much children eat and also how much and in what way children are physical active. Therefore the aim of this study was to describe preschool teachers’ view of young children’s physical activity and eating habits and of how they can support parents to create healthy habits for their children. Six semi structured interviews were conducted with persons that have been working within preschool for at least 15 years. The interviews were recorded with a dictating machine and then transcribed and analyzed. The results were divided into three categories: <em>Young children’s physical activity and eating habits in and outside of preschool</em>, <em>Factors that affects young children’s physical activity and eating habits</em> and <em>Communication as support to parents</em>. The informant’s believed that young children are mainly physical active through organized activities outside of preschool. The informant’s believed that young children eat more at preschool because of familiar routines and a positive and social context. The informant’s try to support parents to create healthy habits for their children by communicating with them, and at the same time they try to make parents feel independent in their role as parents by not pointing out right from wrong. Since the study showed that the informants believed that many parents are insecure in their role as parents and that it affects young children’s physical activity and eating habits, it would be interesting to interview parents about how they believe that they can be strengthened in their role as parents.</p>

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola, Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till föräldrar. Informanterna ansåg att små barn främst rör på sig genom organiserade aktiviteter utanför förskola. Informanterna ansåg att små barn äter mer på förskola än utanför, vilket kan förklaras av bekanta rutiner i kombination med en positiv och social kontext. Informanterna ansåg att de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn genom kommunikation, samtidigt som de försöker få föräldrar att känna sig självständiga i sin föräldraroll genom att inte påpeka vad de anser är rätt eller fel. Då det framkom att informanterna upplever att många föräldrar är osäkra i sin roll och att de anser att det påverkar små barns rörelse- och matvanor, så vore det intressant att intervjua föräldrar om deras uppfattning av hur de kan stärkas i sin föräldraroll. / Previous studies have focused on what and how much children eat and also how much and in what way children are physical active. Therefore the aim of this study was to describe preschool teachers’ view of young children’s physical activity and eating habits and of how they can support parents to create healthy habits for their children. Six semi structured interviews were conducted with persons that have been working within preschool for at least 15 years. The interviews were recorded with a dictating machine and then transcribed and analyzed. The results were divided into three categories: Young children’s physical activity and eating habits in and outside of preschool, Factors that affects young children’s physical activity and eating habits and Communication as support to parents. The informant’s believed that young children are mainly physical active through organized activities outside of preschool. The informant’s believed that young children eat more at preschool because of familiar routines and a positive and social context. The informant’s try to support parents to create healthy habits for their children by communicating with them, and at the same time they try to make parents feel independent in their role as parents by not pointing out right from wrong. Since the study showed that the informants believed that many parents are insecure in their role as parents and that it affects young children’s physical activity and eating habits, it would be interesting to interview parents about how they believe that they can be strengthened in their role as parents.