Faktorer i omgivningen har visats ha samband med ungdomars måltidsvanor. En central faktor i omgivningen är boendesituationen och relationen till föräldrar. Syftet med detta arbete var att genom en kvantitativ tvärsnittsstudie undersöka sambanden mellan ungdomars måltidsvanor och deras boendesituation och föräldrastöd. 7119 ungdomar i årskurs 7 och 9 och i årskurs 2 på gymnasiet i Uppsala län deltog i en enkätundersökning. Effekten av boendesituation och föräldrastöd på måltidsvanor analyserades med logistisk regression och justerades för kön, ålder och föräldrars sysselsättning. Resultatet visade att ett boende, i jämförelse med två eller flera, att bo med båda föräldrar och att ha ett högt föräldrastöd ökade sannolikheten för fördelaktiga måltidsvanor. Slutsatsen var att ungdomars måltidsvanor har samband med faktorer i familjen och boendet. Det vore intressant att undersöka detta närmare i en mer utsatt grupp med en annorlunda boende- och föräldrasituation än de inkluderade i denna studie. / Factors in the environment have been shown to correlate with the food and meal habits of adolescents. The living situation and the relationship with parents are of great importance. The purpose of this paper was to study the associations between the meal habits of adolescents and their living conditions and parental relations in a quantitative cross-sectional study. 7119 adolescents in the county of Uppsala participated in a survey. Questions regarding living conditions, parental support and meal habits were analysed using logistic regression. The analyses were adjusted for parental employment, gender and age. The results showed that meal habits of adolescents were influenced by factors in the environment, especially parental support. In the future it would be of interest to investigate these associations in a more exposed group consisting of adolescents with different living conditions and parental relations apart from those included in the present study.

Österback, J. (2019). A survey about preschool teachers’ perceptions of pedagogic meal. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Occupational and Public Health Science. Faculty of Health and Occupational Studies. University of Gävle, Sweden.   Aim: Examine preschool teacher’s perceptions about pedagogic meal. Design: The survey included an inductive approach, intensity sampling, semi-structured interviews and a qualitative content analysis. Results: The result was presented on the basis of four main categories; the first, The preschool teacher´s view of the pedagogic meal. The second, Factors in the environment that affect the educational meal with the subcategories Room and group size, How food is served, Space and time for the meal, Interruptions during meals. Subsequently, the category Socialization during the meal with two subcategories, Norms and rules & Learning strategies affect children's habits. Finally, the category Preschool teachers’ knowledge, background and development with the subcategories Learning strategies affect children's habits & skills development is needed. Conclusions: Further research is proposed to be quantitative research, a survey to test what emerged in the results of this study. This would provide a basis for creating guidelines and policies for how a pedagogical meal should be shaped more concretely.   Keywords: pedagogic meal, meal environment, children's habits, resources, skills

Bakgrund:  Den äldre befolkningen ökar i Sverige och det är den minskade dödligheten hos den äldre befolkningen som är den största faktorn. Depression är vanligt förekommande hos äldre och kommer med tiden få en högre förekomst. Ohälsosamma matvanor, otillräckligfysisk aktivitet, riskbruk av alkohol samt tobak är de ohälsosamma levnadsvanorna som bidrar till en hög sjukdomsbörda i Sverige. Syfte: Syftet var att undersöka eventuella samband mellan levnadsvanor och depression hos den äldre befolkningen över 60 år i Blekinge. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie och var ett samarbete med Swedish National study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Studien genomfördes i två steg. Först undersökte den verkliga skillnaden mellan två gruppen, detta redovisades deskriptivt med korstabeller. Andra delen av studien bestod av att undersöka sambandet mellan depression och levnadsvanor. Detta gjordes med Spearmans korrelationsanayls.  Resultat: Resultatet visade inget samband mellan depression och de fyra levnadsvanorna. Däremot påträffades en verklig procentuell skillnad mellan Depressionsgruppen och Jämförelsegruppen. Slutsats: Sjuksköterskan kan genom den hälsofrämjande omvårdnaden hjälpa patienten att få hälsosammare levnadsvanor som främjar patientens hälsa. Depression skulle då kunna förebyggas samt lindras hos den äldre individen. Det behövs mer forskning inom området depression hos äldre samt forskning om sambandet mellan depression och levnadsvanor hos äldre. Ny forskning kan hjälpa sjuksköterskan att förbättra sin kompetens och därigenom förbättra den hälsofrämjande omvårdnaden för patienten.

Bakgrund Tyreoideasjukdomar räknas idag som folksjukdom i Sverige. Behandlingsalternativen är begränsade och ofta kvarstår symptom trots påbörjad läkemedelsbehandling. Forskningen inom området är begränsad, vilket medför att ingen kosthållning kan rekommenderas som kompletterande behandling vid tillståndet. Det finns dock en del kosthållningar som påstås kunna lindra sjukdomssymtom och öka välmående vid tyreoideasjukdom, exempelvis Autoimmunt protokoll (AIP). Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga kost- och livsmedelsval, samt undersöka val av informationskällor hos personer med tyreoideasjukdomar, samt undersöka eventuella skillnader mellan kön, ålder och bostadsort gällande kost- och livsmedelsval. Metod En kvantitativ metod i form av webbaserad enkät användes. Målgruppen var personer över 18 år med tyreoideasjukdom bosatta i Sverige. Deltagarna rekryterades via en sluten Facebookgrupp för tyreoideasjukdomar. Svaren bearbetades i SPSS där statistiska test utfördes för att undersöka skillnader mellan grupper. Resultat Totalt svarade 324 personer på enkäten. Ett generellt intresse fanns för kost och hälsa. Majoriteten av deltagarna kände till efterfrågade kosthållningar, exempelvis glutenfri diet, antiinflammatorisk kost och AIP. Flertalet hade även prövat på diverse av dessa kosthållningar. Dieter hade i högst utsträckning prövats i större tätort än i mindre tätort och på landsbygd. Personer mellan 18–49 år tycktes mer benägna att modifiera kosten än äldre. Huvudsakligt syfte för modifiering av kosten oavsett ålder eller bostadsort var ökat välmående och minskade sjukdomssymtom. Främsta informationskälla var sociala medier. Slutsats Utifrån deltagarna i denna studie, tycks det finnas en tendens hos personer med tyreoideasjukdom att pröva på diverse kosthållningar och modifiera kosten, framförallt boenden i större tätort och personer mellan 18–49 år. Utifrån denna studie tycks det även vara vanligt att personer med tyreoideasjukdom aktivt söker information kring livsmedelsval via sociala medier eller andra internetplattformar. / Background Thyroid disease is today prevalent in Sweden. Despite this, the treatment options are limited, and symptoms often persist despite initiating drug therapy. Research in this area is limited, which results in the fact that no diet therapy yet can be recommended. There are still some diet therapies which can be linked to thyroid diseases, for example Autoimmune Protocol (AIP). Objective The aim of this study is to map diet and food choices as well as investigate sources of information from people with thyroid diseases. The aim is also to investigate differences between gender, age and place of residence. Method A quantitative method was used based on a web-based survey. The target group was people over 18 years of age with thyroid disease, living in Sweden. The participants were requited by a closed Facebook group for thyroid diseases. The answers were analysed in SPSS. Results There was a general interest among the participants concerning diet and health. Most of the participants were familiar to requested diets, for instance a gluten free diet, antiinflammatory diet, and AIP. Many of them had also tried several of these diets. A higher percentage of these participants were found in the cities. People between 18-49 years were more likely to exclude specific types of food. Overall, the main purpose with modification of diet was increased quality of life and decreased symptoms. The main source of information among the participants was social media. Conclusion According to the participants in this survey, there seems to be a tendency among people with thyroid diseases to try different diets and to modify their diet. Especially in people between 18-49 years of age, living in the cities. It can also be noted that the participants search information about diets on social media or other digital platforms.

Background: Women's experiences of how nutrition is discussed in their sporting environment is relatively unexplored. At the same time, existing research shows that the negative health consequences that can arise from an incorrect diet can be prevented by the athletes receiving proper education and support in the matter, while other research shows that other factors, in addition to knowledge and attitude, that influence the food choices that the athletes do should be explored. Purpose: The purpose of the study is to investigate how young female floorball players experience that nutrition is discussed, formally and informally, in their sporting environment. Method: A qualitative research method with semi-structured interviews have been used. These have been analyzed using a thematic content analysis. Results: Leaders are perceived to influence their players through calls for a good diet but leave room for interpretation as to what constitutes a good diet. Leaders and teammates are perceived as supportive, while a reduced dietary intake emerged as a theme among teammates' discussions. Throughout, a lack of discussions about nutrition is experienced in the sporting environment. Discussion: Discussions about nutrition in the sporting environment are experienced as varied and to some extent complex. In order to be considered a health-promoting sports association, there are more efforts to be made. / Bakgrund: Kvinnors upplevelser av hur mat diskuteras i den idrottsliga miljön är relativt outforskat. Redan existerande forskning visar samtidigt att de negativa hälsomässiga konsekvenser som kan uppstå med felaktiga matvanor kan förebyggas genom att idrottarna får korrekt utbildning och stöd i ämnet medan annan forskning visar att andra faktorer, utöver kunskap och attityd, som påverkar de matval som idrottarna gör bör utforskas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur unga kvinnliga innebandyspelare upplever att mat diskuteras, formellt och informellt, i deras idrottsliga omgivning Metod: En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer har använts. Dessa har sedan analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys.  Resultat: Ledare upplevs påverka sina spelare genom uppmaningar om goda matvanor men lämnar tolkningsutrymme för vad som är just goda matvanor. Ledare och lagkamrater upplevs stöttande medan ett minskat matintag framkom som ett tema bland lagkamraternas diskussioner. Genomgående så upplevs en avsaknad av diskussioner om mat i den idrottsliga miljön. Diskussion: Diskussioner om mat i den idrottsliga miljön upplevs skiftande och till viss del komplexa. För att anses vara en hälsofrämjande idrottsförening finns fler insatser att göra.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka barns matvanor, hur de anser att de mår och vad de har för kunskap om goda matvanor. Som metod har vi använt oss utav en enkätundersökning. Vi genomförde den i fem klasser i skolår 4 och 5, på två skolor i Skåne och deltagarantalet var 89 elever. Resultaten visar att de flesta av eleverna äter frukost, skollunch och middag. Det visade sig finnas en skillnad mellan pojkars och flickors ätande. Pojkarna tenderade att äta något mindre hälsosamt än flickorna. Det fanns även en skillnad i kunskapsfrågorna mellan skolår 4 och skolår 5, som visade att fler elever i skolår 5 påvisade bättre kunskap om goda matvanor. / We look at childrens food habits, how they are feeling and what they know about good food habits. Our conclusions are that most student eat breakfast, lunch and dinner. We found that there is a differense between girls and boys food habits. We could also see that students in schoolyear 5 knew more about good food habits than students in schoolyear 4.

Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder;• Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag?• Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra?• Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär?För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost. Vi har tittat närmare på skolans, föräldrars och medias roll. Det vi kan sammanfatta av våra undersökningar och konstatera av våra svar är att majoriteten av eleverna i skolår sex har en del medvetenhet kring vad en bra kost är och hur de bör äta. Detta får de kunskap om från både hem och skola som delar på ansvaret. Undersökningen visar också på att det finns många elever som slarvar med kosten trots medvetenheten.

Bakgrund Barns matvanor grundläggs tidigt i livet. För att växa och utvecklas optimalt behöver maten som serveras till barnet vara näringsrik. Det är viktigt att se till helheten då varje måltid inte behöver vara näringsmässigt komplett. År 2003 publicerades kostundersökningen Riksmaten Barn som visade att barns matvanor var ofördelaktiga, och skiljer sig från den typ av kost som rekommenderas i de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR). Det finns flera faktorer som påverkar vilken mat som serveras till barn, däribland vårdnadshavarens utbildningsnivå och ålder. Syfte Undersöka vårdnadshavares val av livsmedel till barn i åldrarna 1–6 år samt om det fanns skillnader i livsmedelsval beroende på utbildningsnivå och ålder. Metod En kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökningen genomfördes i september 2023. Totalt deltog 798 personer i studien varav 1 uteslöts. Data bearbetades och analyserades därefter med hjälp av Chi2-test, Kruskal-Wallis Test och Mann-Whitney U-test. Resultat Majoriteten av deltagarna var kvinnor och de flesta deltagarna hade en högre utbildningsnivå. Andelen deltagare som uppskattade att deras barn åt följande livsmedelsgrupper minst en gång per dygn var: 64,2% för frukt och bär, 49,3% för grönsaker och 18,6% för grova grönsaker och rotfrukter. Andelen deltagare som uppskattade att deras barn åt hel fet fisk samt hel mager fisk färre än tre gånger per månad var 71,8% respektive 67,4%. Resultatet visade på några skillnader beroende på deltagarnas utbildningsnivå och ålder, till exempel uppskattade deltagare med högre utbildningsnivå att deras barn åt frukt, bär och grönsaker oftare än barn till deltagare med lägre utbildningsnivå. Slutsats Många deltagare uppskattade att deras barns intag av frukt och bär följde rekommenderat intag från Livsmedelsverket. För flera livsmedelsgrupper, som till exempel grova grönsaker och rotfrukter, var andelen som uppskattade barnets intag utanför rekommendationen större. Denna studie fann några skillnader mellan deltagarnas utbildningsnivå, ålder och deras uppskattning av barnets intag, vilket indikerar att det finns ett visst utvecklingsbehov där insatser riktade mot specifika grupper kan behövas.

Sammanfattning Bakgrund Forskning har visat att pojkars och flickors matvanor skiljer sig åt på högstadiet. Riksmaten ungdoms resultat visade att mer än 90% av deltagarna åt mindre än hälften av den rekommenderade mängden frukt och grönsaker. Ungdomar har god kännedom om vad som anses vara hälsosam och ohälsosam mat. Utbildning i matlagning behöver finnas med i läroplanen för att säkerställa att kunskapen om goda vanor bevaras ur ett hälsoperspektiv. Syfte Syftet var att studera hur högstadieelever resonerar kring matvanor och vad som påverkar deras matvanor. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med 17 informanter,tio flickor och sju pojkar som fyllt 15 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Största delen av informanterna säger att sallad och grönsaker är hälsosamma val av livsmedel. Låg fetthalt, gärna vegetariskt och hemlagat nämns som bra val ur hälsoperspektiv. Att äta varierad kost för att få i sig alla näringsämnen en behöver genom att följa tallriksmodellen samt att dricka vatten till maten ansågs hälsosamt. Snabbmat från McDonalds nämndes ofta som exempel på ohälsosam mat. Fysisk aktivitet och umgänge med kompisar, samt om det var vardag eller helg påverkade informanternas matvanor. Mat som de uttryckte var ohälsosam ansågs även som godare, medan mat som de fann som hälsosam inte tycktes smaka lika bra. Slutsats Ungdomars resonemang stämmer väl överens med de nuvarande råden kring kost. Ungdomarna kan väl beskriva vad som är hälsosamt och inte. Den större delen av informanterna nämner att hem- och konsumentkunskap inte påverkat nämnvärt hur de ska äta. Några av dem tycker att de blivit påverkade av undervisningen. Sociala medier har i viss mån negativ inverkan på ungdomar, som att få dem att äta lite mat för att hålla sig smala, men sociala medier kan också inspirera ungdomar till att laga mat.

Inledning: Många barn i Sverige tillbringar mycket tid i förskolan och äter därför flera av dagens mål inom verksamheten. Barnens matvanor och preferenser har visat sig vara avgörande för framtida matvanor och tillhörande hälsa. Måltidspedagogik har tillämpats som ett arbetssätt i Uddevallas kommunala förskolor för att använda maten som verktyg i den pedagogiska verksamheten. Syfte: Att undersöka möjligheter och hinder för att införa måltidspedagogik i förskolan i Uddevalla kommun samt hur resultatet av ändrat arbetssätt upplevs av nyckelpersoner. Material och metod: Individuella kvalitativa intervjuer samt en fokusgrupp har gjorts med nyckelpersoner inom de kommunala förskolorna. Intervjuerna ljudupptogs för att sedan transkriberas och analyseras genom det kvalitativa analysprogrammet MAXQDA. Som struktur vid analysen av insamlad data används Kingdons PSA-modell för att tolka implementeringsprocessen. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att nyckelpersonerna upplever implementering av måltidspedagogik som positivt. Det är ett enkelt och lustfyllt arbetssätt som skapar ett gemensamt förhållningssätt kring mat och måltid för både vuxna och barn i förskolan värld. Flera faktorer samspelade för att en förändring av arbetssätt skulle kunna ske. Dock krävs fler studier för att fastställa om processen kan ske på samma sätt i andra kommuner. / Introduction: Today, many children spend a lot of their time in preschool and therefore consume several of their daily meals outside the home. Food habits and preference for special foods have been shown to be of significant importance for children's eating habits and their future health. In Uddevalla municipality, meal education has been a way to incorporate food as an important tool in the preschools' daily pedagogical situation. Objective: To analyze possibilities and obstacles for the implementation of meal education in preschool in Uddevalla Municipality and how the results of changed practices are experienced by key individuals. Materials and methods: Individual qualitative interviews together with a focus group were conducted with key persons from the municipal preschools. The recorded interviews were thereafter transcribed and analyzed by qualitative analysis program MAXQDA. Kingdon's PSA model was used as a structure to construe the implementation process of meal education. Results and conclusion: The result shows that key persons experience the implementation of meal education as positive. It is an easy and pleasurable approach that creates a united attitude around food and meal for both adults and children in the preschool world. Several factors interact so that a change in work method could take place. However, more studies are required to determine whether the process can be done in the same way in other municipalities.