The aim of this investigation is to describe assessment as a meaning-making process in individual supervision of students in higher education of the aesthetic field. The qualitative analyses focus on how assessment is expressed within the supervision, in relation to the artistic professional field. The study was conducted within a multimodal socio-semiotic perspective. Sadler’s notion of quality and Bourdieu’s field concept of habitus, contributes to the social practice within the professional field, and in the full analysis of the empirical material. The case study examines assessment in an authentic environment. The data consists of video recordings from ten supervisions that took place in two different courses at two different colleges. The video recordings were transcribed through a multimodal framework and focused on the teachers’ and student’s speech, body movements, gazes and gestures during the sessions. Four selected supervision sessions were analysed based on the research questions and on the theoretical framework. The analyses revealed that assessment in higher education of the aesthetic field can be expressed as a process whereby the quality is related to the professional field. The students, as well as their teachers, are immersed in relationships, traditions and institutions that shape their artistic choices and judgments. The results indicate that students' meaning-making is linked to their previous experience in the artistic field. Teachers’ expectations of this experience have crucial implications for how the supervision sessions are shaped and designed. The shift of focus in the supervisions goes from the fulfilment of goals stated in the curriculum, to the meaning making, values, and perspectives that are recognized within the field of the arts. The study underlines the importance of conceptualization of the artistic processes. The overall results confirm previous studies showing that instruction and supervision in higher education of the aesthetic field develops in relation to the teacher's authority, expertise and in relation to students' independence.

No description available.

Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i det svenska samhället. En möjlig delförklaring till detta kan vara bristen på utrymme för existentiella frågor i vården såväl som i samhället i stort. På senare tid har existentiella dimensioner av hälsa uppmärksammats allt mer. Det digitala Livsstilsverktyget är utformat för att främja hälsa ur ett holistiskt och existentiellt perspektiv. Denna studie syftade till att undersöka användares upplevelser av existentiell hälsa i relation till Livsstilsverktyget. Sex användare intervjuades och materialet analyserades genom en induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i tre teman: Hitta sin egen väg, Omvärderade förhållningssätt och Att vila i något större. Upplevelser av existentiell hälsa i relation till Livsstilsverktyget berörde ökad självkännedom, förändrade förhållningssätt till sig själv och sin omvärld, närvaro i livet och utforskande av andlighet. / Mental illness is a widespread problem in the Swedish society. A partial explanation for this could be the lack of space for existential questions in healthcare and in society as a whole. Recently there has been an increased recognition of existential dimensions of health. The digital lifestyle-tool Livsstilsverktyget is designed to promote health from a holistic and existential perspective. This study aimed to examine users' experience of existential health in relation to Livsstilsverktyget. Six users were interviewed and the material was analyzed through an inductive thematic analysis. The analysis resulted in three themes: Finding one’s own way, Reassessed approaches and To rest in something bigger. Experiences of existential health in relation to Livsstilsverktyget included increased self-awareness, changed approaches to oneself and one's surroundings, presence in life and exploration of spirituality.

No description available.

Studiens syfte är att synliggöra barns meningsskapande och handlingskompetens i en undervisningssituation om bin och binas relation till människa och samhälle. Studien analyseras utifrån praktisk epistemologisk analys (PEA) och ramverket Action Competence for Insect Conservation (ACIC). Resultatet i föreliggande studie visar hur barns meningsskapande och samtalets innehåll både påverkas och omformas genom barns språkliga handlingar. Språkliga handlingar visar sig genom det barnen säger, frågar om och diskuterar med varandra. Barnen visar på en utveckling i de språkliga handlingar som utförs och även tillämpning av olika strategier för biets levnadssätt. Genom att testa att placera ut mat, blommor och även bin tillämpar barnen handlingskompetenserna i linje med ACIC-ramverket. Studien bidrar med ett didaktiskt språk baserad på barnens handlingar, som kan kombineras med ACIC-ramverket och skapa en gemensam röd tråd för förskolans utbildning inom insekters biologiska mångfald. En röd tråd i form av ett gemensamt språk för förskollärarprofessionen inom undervisning om insekters biologiska mångfald. / The purpose of this study is to emphasize the meaning-making and action competence of children in a teaching session regarding bees and their relationship to humans and society. The study is analyzed based on practical epistemological analysis (PEA) and the Action Competence for Insect Conservation framework (ACIC). The result of the study shows how the meaning-making and subject of conversation is both affected by and shaped through the linguistic actions of children. The linguistic actions are manifested through what the children say, ask about and discuss with each other. The children demonstrate development in linguistic actions as well as in how to apply strategies to conservate the bees. By placing out food, flowers, and other bees the children are applying action competences in line with the ACIC framework. The study contributes with a didactic language based on the actions of the children. This can be used in combination with the ACIC framework to increase coherence in the preschool education regarding the biodiversity of insects. Coherence in the form of a common language within the preschool teaching profession regarding the biodiversity of insects.

Att växa upp tillsammans med ett syskon med funktionsnedsättning kan innebära utmaningar. Trots detta beskrivs syskon till barn med funktionsnedsättning som en bortglömd grupp i det sociala arbetet. Syftet med studien var att undersöka hur vuxna personer beskriver sin uppväxt tillsammans med ett syskon med intellektuell funktionsnedsättning (IF), med fokus på hantering av svåra situationer och känslor som kan uppstå i relation till sitt syskons funktionsnedsättning. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna personer som vuxit upp med ett syskon med IF. Resultatet visade att en uppväxt tillsammans med ett syskon med IF är berikande och kärleksfull. Samtidigt innebär syskonskapet ett ansvarstagande, oroskänslor och brist på uppmärksamhet från föräldrarna. Hanteringsstrategier för att handskas med svåra situationer och känslor identifierades. En diskussion har förts rörande resultatet i relation till teorierna KASAM och Coping samt tidigare forskning. Studien visar att ytterligare forskning behövs kring individer som vuxit upp med ett syskon med IF. / Growing up with a disabled sibling can involve real challenges. Despite this, siblings of children with disabilities have been a forgotten group within social work. This study ́s aim was to investigate how adults describe their upbringing alongside a sibling with intellectual disabilities (IF). Focusing specifically on managing difficult situations and emotions that emerge in relation to the siblings' disability. Seven qualitative interviews were done with adults who grew up alongside an IF sibling. Results show that an upbringing alongside an IF sibling is both enriching and loving. Siblinghood involves certain responsibilities, sets of emotional worry and lack of engagement from parents. Strategies of coping/managing with difficult situations and emotions were identified. The findings were discussed in relation to the KASAM and Coping theories as well as against earlier research. The study shows that further research is needed on persons who grow up alongside an IF sibling.

The purpose of the study is to contribute with knowledge about the youngest children's meaning-making based on a chemistry content in the activity "Solubility of different substances in water". The study is conducted from a socio-cultural perspective. The study is qualitative and based on the methodological approach Design-based research. In this case, an intervention, a designed activity. The intervention is supplemented with the didactic model Productive questions, to obtain additional empirical evidence for the study. The interventions were documented with video- recording on all occasions. Eleven children aged 1–3 years participate in the study.   The conclusion of the study is that the youngest children express meaning-making while participating in a chemistry-based activity. It takes place partly bodily with, for example, facial expressions, gestures, and movement, partly verbally with exclamations, words and longer sentences, to be followed by a concentrated exploration of what the child has discovered. The material has a clear impact on the meaning-making, as it forms the basis for the children's desire to discover. It is with the help of the different materials that the children see similarities and differences between the materials, which creates a sense of meaning around the different properties of the substances and their solubility in water. The study shows that interaction with others, especially peers, is significant for the youngest children's meaning-making. Interaction can take place in different ways, for example in dialogue, in intersubjectivity or together with material. The study shows that by starting from an everyday activity that interests the children and using productive questions, the child creates meaning based on a chemistry content. / Syftet med studien är att bidra med kunskap om de yngsta barnens meningsskapande utifrån ett kemi-innehåll i aktiviteten ”Olika ämnens löslighet i vatten”. Studien sker utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien är kvalitativ och utgår från den metodologiska ansatsen Designbaserad forskning. I detta fall en intervention, en designad aktivitet. Interventionen kompletteras med den didaktiska modellen Produktiva frågor, för att få ytterligare empiri till studien. Interventionerna dokumenteras med videoinspelning vid alla tillfällena. Elva barn i åldern 1–3 år deltar i studien.   Resultatet visar på att de yngsta barnen meningsskapar utifrån ett kemi-innehåll i aktiviteten och att de uttrycker sitt meningsskapande på många olika sätt. Det sker dels kroppsligt med exempelvis, miner, gester och rörelse, dels verbalt med utrop, ord och längre meningar, för att därefter följas av ett koncentrerat utforskande av det som barnet upptäckt. Materialet har en tydlig inverkan på meningsskapandet, då det utgör grunden för barnens upptäckarlust.  Det är med hjälp av de olika materialen barnen får syn på likheter och skillnader mellan materialen, vilket skapar ett meningsskapande runt ämnenas olika egenskaper och löslighet i vatten. Studien visar att samspel med andra, framför allt kamrater, är betydelsefullt för de yngsta barnens meningsskapande. Samspel kan ske på olika sätt, exempelvis i dialog, i intersubjektion eller tillsammans med material. Studien visar att genom att utgå ifrån en vardaglig aktivitet som intresserar barnen och genom användandet av produktiva frågor sker det ett meningsskapande hos barnet utifrån ett kemi-innehåll.

Syftet med denna studie är att exemplifiera hur kombinationen av de didaktiska modellerna naturvetenskapliga kunskapsintressen och växelverkan, kan användas av lärare som stöd för att ge elever i årskurs 1–3 förutsättningar för att skapa naturvetenskaplig mening av kemiinnehållet i undersökande arbete. En didaktisk modellering har utförts, där vi har använt exemplifiering med inspiration av aktionsforskning som forskningsansats för att visa hur kombinationen av de didaktiska modellerna kan användas som stöd för att planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Med ett cykliskt arbetssätt har vi med utgångspunkt i de didaktiska modellerna genomfört en didaktisk design och didaktisk analys. Modellerna har gett oss stöd för att planera och analysera undervisningen, där vi genomfört två undervisningscykler, med en tredje cykel påbörjad. Under genomförandet av undervisningen samlades data in med hjälp av ljudinspelning, som sedan transkriberades och analyserades. I resultatet presenteras vilka didaktiska val vi gjort samt vilka konsekvenser dessa val gett. Utfallet av de didaktiska analyserna visar hur kombinationen av de didaktiska modellerna hjälpte oss att göra didaktiska val samt reflektera över hur vi kunde ge eleverna stöd i att skapa naturvetenskaplig mening. Exemplifieringen visar att kombinationen av de två didaktiska modellerna kan ge lågstadielärare stöd i att planera, genomföra och utvärdera undervisning i undersökande arbete i kemi. / The purpose of this study is to exemplify how the combination of the didactic models Scientific knowledge interests and Interaction can be used by teachers to create conditions for pupils in grades 1–3 that can support their scientific meaning making of the chemistry content in inquiry-based learning. A didactic modeling has been carried out, where we have used exemplification inspired by action research as a research approach to show how the combination of the didactic models can be used as support for planning, implementing, and evaluating the teaching in inquiry-based learning. We have used the didactic models to perform a didactic design and didactic analysis, which helped us to plan and analyze teaching through a cyclic process where we completed two teaching cycles, with a third cycle started. During the lessons, data was collected using audio recording, which was later transcribed and analyzed. In the results we present the didactic choices we made and the consequences of these choices. The outcome of the didactic analyses shows how the combination of the didactic models helped us make didactic choices and reflect on how we could support the pupils in creating scientific meaning. The exemplification shows that the combination of the two didactic models can give lower primary school teachers support in planning, implementing, and evaluating the teaching in inquiry-based learning in chemistry.

This thesis examines and presents a critical analysis of how societal institutions in Sweden use efforts to improve existential health as a tool to increase coping skills, resilience and meaning-making. The data set consisted of three webinars arranged within the concept “Meaning-making in our time”, with the Swedish Association of Local Authorities and Regions as the coordinator and wherein examples of existential health efforts were shared. Primarily concerned questions were how the needs of meaning-making and existential health were described, how existential health was used as a tool and what consequences the efforts may cause on individual and societal level. The methodology used was qualitative thematic content analysis, and the theoretical framework was derived from an understanding of meaning-making, coping and resilience in a biopsychosocial-ecological system according to Pargament, Kleinman/DeMarinis, Bronfenbrenner and Ungar. The results of the inquiries show that the webinars picture a broad understanding of how existential health can contribute to coping and resilience, mainly on the individual level. Possible effects might be seen in healthcare and in an expanded common understanding of the existential questions as a part of human life, no matter if there is a religious belief or not. The systemic and interactional effects, and how resilience can be strengthened on a societal level, are less mentioned.

No description available.