Public participation in urban planning is meant to increase democracy in the planning process. Even though all citizens have the option to participate in urban planning debates, few seize their chance to partake. This thesis describes a study on how user needs are met and prioritized in design processes concerning urban planning. The aim was to determine whether user-centered design (UCD) methods could be used as an avenue for public participation in urban planning and ultimately invite more citizens into the planning process. The thesis details a design process where a team worked to develop Farsta, a suburb of Stockholm. The design problem was the question of how Farsta could become an attractive business location. Four concepts were developed and presented to the client. One of the concepts was chosen for further development. In the design process, three different UCD methods were used (interviews, observations and a workshop). The data from these methods were triangulated in the thesis to define user needs. These user needs were then mapped to the different concepts. Based on the mapping, the concept that met the largest number of the user needs could be established. The study showed that the concept that met the most user needs was not the concept that the design team chose to develop further after the presentation to the client. A possible explanation for this is the fact that the client preferred another concept. Thus, the client's wishes and the concept's feasibility were in this case prioritized higher than the users' needs. Despite this, UCD is found to have the potential to invite more citizens into the planning process since people who do not participate in the urban planning debates today could partake through UCD methods. But this demands deliberate efforts from the designer to find and include these user groups. / Allmänhetens deltagande i stadsplanering är tänkt att öka demokratin i planeringsprocessen. Men även om alla medborgare har möjlighet att delta i stadsplaneringsdebatter tar få chansen. Detta examensarbete beskriver en studie om hur användarnas behov tillgodoses och prioriteras i designprocesser som rör stadsplanering. Syftet var att undersöka om användarcentrerad designmetodik (UCD) kan användas som ett komplement till medborgardialog i stadsplanering för att på så sätt öka med- borgarnas möjlighet till påverkan. I examensarbetet studerades en designprocess där ett designteam arbetade med utveckling av Farsta, en förort till Stockholm. Uppdraget för designteamet var att undersöka hur Farsta kan bli en attraktiv lokaliseringsort för företag. Fyra koncept utvecklades och presenterades för uppdragsgivaren. Ett av koncepten valdes för vidare utveckling efter presentationen. I designprocessen användes tre olika UCD-metoder (intervjuer, observationer och en workshop). Data från dessa metoder triangulerades i examens- arbetet för att definiera användarnas behov. Användarbehoven mappades sedan till de olika koncepten och baserat på mappningen fastställdes vilket koncept som tillgodosåg flest användarbehov. Studien visade att det koncept som tillgodosåg flest användarbehov inte var det som designteamet valde att utveckla vidare efter presentationen till uppdragsgivaren. En förklaring till detta tros vara att uppdragsgivaren föredrog det koncept som slutligen valdes. Uppdragsgivarens önskemål och konceptets genomförbarhet prioriterades alltså i detta fall högre än användarnas behov. Trots detta dras slutsatsen att UCD har möjligheten att inkludera fler i planeringsprocessen. Personer som inte kan eller vill delta i traditionella medborgardialoger skulle kunna komma till tals genom användarcentrerade metoder. Men detta kräver ett aktivt arbete från designerns sida för att definiera och söka upp dessa personer.

In March 2021, Umeå Municipality used its social sustainability fund to finance a project aimed at better integrating the work of social services with that of Ersängsskolan, a middle school in the neighbourhood of Ersboda. This decision led to a media debate, spearheaded by civil society representatives from Ersboda who denounced this initiative as misguided and stigmatizing. The present thesis approaches this conflict as an interesting example of how different understandings of segregation can lead to deadlocked debates, in the absence of a proper understanding of the theoretical underpinnings informing each perspective. Using critical discourse analysis, this thesis analyzes municipal documents, as well as transcripts from fourteen interviews with people connected to both sides of the conflict, in order to determine what discourses clashed in the debate. This study shows that whereas the municipality approaches Ersboda’s perceived “social unrest” as an area-based problem connected to specific individuals or groups in need of targeted help, civil society actors tend to stress broader structural explanations such as economic inequality or structural discrimination, and consequently to endorse solutions like general welfare reforms or anti-racism initiatives. As shown in the thesis, both perspective are informed by opposing national discourses on disadvantaged neighbourhoods, segregation and stigmatization. Attention is drawn to this complex discursive interplay across several geographical scales in order to highlight the importance of studying local debates in a broader discursive context, and the need for a better, more horizontal dialogue between municipal representatives and Ersboda’s civil society.

I spåren av covid-19-pandemin har det på global såväl som lokal nivå debatterats om pandemins konsekvenser och inskränkningar på demokratiska principer. Demokratiska rättigheter för medborgardeltagande som demonstrationer, politiska debatter och att rösta i val har genom pandemin begränsats och genomförs i största möjliga mån på distans genom digital teknik. Även inom samhällsplaneringen är medborgardeltagandet viktigt för den representativa demokratin och har likt andra verksamheter tvingats till omställning för att fungera på distans. Frågan är bara hur den här omställningen ser ut och vad den innebär för medborgardeltagandet inom samhällsplaneringen. I den här studien undersöker vi därför hur omställningen i kristid ser ut på kommunal nivå ur ett styrningsperspektiv. I studien berörs även vilka konsekvenser omställningen resulterat i för medborgardeltagandet. Den tidigare forskning som presenteras berör framförallt digitaliseringens inverkan på medborgardeltagandet och kommer tillsammans med studiens resultat ligga till grund för den kommande analysen. Metoden som använts i studien är av kvalitativ art och i form av intervjuer med kommunala tjänstemän.  Baserat på den tidigare forskningen resulterar vår analys av det empiriska materialet i att det framför allt är i den interaktiva kommunikationen mellan planerare och medborgare som omställningen är som störst. Analysen visar också att omställningen från en fysisk till en digital deltagandeprocess främst handlar om ett byte av kommunikationskanaler snarare än några direkta förändringar i arbetsprocesser. En slutsats av detta är alltså att större strukturomvandlingar krävs för att processerna för medborgardeltagande och graden av medborgarinflytande ska förändras. Baserat på detta kan man även dra slutsatsen att de demokratiska rättigheter som omfattar medborgardeltagande inte har äventyrats som en konsekvens av covid-19-pandemin. / In the wake of covid-19, consequences of the pandemic and restrictions on democratic principles have been debated on a global as well as local level. The democratic rights for public participation such as demonstrations, political debates and voting in elections have been limited by the pandemic and are instead implemented as far as possible through digital technology. Public participation in community planning is an important aspect for representative democracies and like other municipal services it has been forced to change in order to function remotely. The question we raise is what this change looks like and what it means for citizen participation in community planning.In this study, we therefore examine what the transition in times of crisis looks like on a municipal level from a governance perspective. The study also touches on the consequences of the readjustments for citizen participation. The previous research that is presented primarily concerns the impact of digitalisation on citizen participation and will together with the results of the study form the basis for the forthcoming analysis. The method used in the study is of a qualitative nature and in the form of interviews with municipal officials.Based on previous research, our analysis of the empirical material shows that it is primarily in the interactive communication between planners and citizens that the change is greatest. The analysis also shows that the transition from a physical to a digital participation process is primarily about a change of communication channels rather than direct changes in the working process. One conclusion from this is that major structural changes are required for citizen participation and the degree of citizen influence to change. Based on this it can also be concluded that the democratic rights that include public participation have not been jeopardized as a consequence of the covid-19 pandemic.

Pågående klimatförändringar och en ökad urbanisering är en utmaning inom den fysiska planeringen. För att effektivisera användandet av markytor och samtidigt minska klimatförändringarna, behöver biltrafiken reduceras eftersom det tar upp många stora ytor samt leder till höga utsläppsnivåer. Sveriges 290 kommuner har på lokal nivå ansvaret över utformning och användning av mark- och vattenområden, och har därför en hög påverkansgrad över reducering av biltrafiken. Ett planeringsverktyg och styrmedel som kan användas för att påverka detta är med hjälp av ett parkeringstal, i generell term benämnd som parkeringsnorm, och som de flesta kommuner anger i ett kommunalt dokument, det vill säga parkeringspolicy.   Detta kandidatarbete har sitt syfte i att undersöka begränsningar av parkeringsnormen med hjälp av tidigare forskning samt en fallstudie av tre olika kommuners parkeringspolicys, Örebro, Skellefteå och Ystad. För Örebro kommun tillkommer även en uppföljning av parkeringspolicyn. Den övergripande forskningsfrågan kompletteras med ytterligare två forskningsfrågor som ämnar till att undersöka kommunernas motiv till parkeringsnorm, samt hur maktfördelningen ser ut vid framtagandet av parkeringspolicyn. Med stöd ifrån forskning samt fallstudien visade resultatet att parkeringsnormen motiveras ungefär likadant i alla tre kommuner, med undantag från ett fåtal aspekter, men att parkeringspolicyn i sin helhet skiljer sig åt mellan kommunerna. Maktfördelningen såg likadan ut i två kommuner, Örebro och Skellefteå, medan den Ystad var mer integrerad på medborgarnivå under framtagandeprocessen.  Det visade sig också att dagens parkeringsnorm genererar effekter som försvårar både kommunernas arbete, men även för medborgarna. Slutsatsen blev att den nuvarande parkeringsnormen är statisk och oflexibel, och att mobilitetsåtgärder som eventuellt kommer att lagstadgas, är en mer lämplig lösning för att reducera biltrafiken och öka utnyttjandegraden av markytor.

The purpose of this thesis is to examine the how Swedish regions use Facebook in public relations towards citizens, within the field of regional development. The study has the character of a qualitative, comparative case study to illustrate similarities and dissimilarities. Social media has been described as a way to enable dialog and a tool for organizations to build and care for relations with different publics. At the same time social media, like Facebook, can be used by political organizations to show transparency and give citizens the ability to have influence in the political process by using it dialogical. The Result shows that both regions work with public relations are characterised by dissemination of information and one-way communication. Citizens are not a prioritized target group within communication regarding regional growth on the region’s Facebook-pages.

Huruvida medborgardialog ämnar att stärka demokratin eller legitimera stadsutvecklingen är i många fall tvetydigt, men oavsett motiv har det en stark inverkan på dialogens utformning och effekt. Studien har därmed som avsikt att beskriva med vilket syfte som medborgardialog används som styrningsverktyg vid förtätning. Genom att undersöka drivkrafter för medborgardialog vid förtätning, samt vilka värden dialogen tillskrivs av tjänstemän, beskrivs hur dialogen fungerar som styrmedel. Resultatet visar att drivkrafterna bakom användandet av medborgardialog kom från politikens vilja att öka deltagande i stadsutvecklingen, vilket har prioriterats på teoretisk nivå, men i praktiken saknar samordning och rutiner. Följaktligen har lokala omständigheter, interna strukturer och enskilda aktörer format det praktiska arbetet.  Informanterna diskuterade två huvudsakliga motiv för dialog: inkludering av medborgare och kunskapsproduktion. Varför kunskap respektive involvering ansågs värdefullt fanns det däremot flera tolkningar av. Sammantaget utrönades två underliggande motiv för användandet av medborgardialog: effektivisering av stadsutvecklingen och ett sätt att fördjupa demokratin.

Syftet med studien är att undersöka hur dialogprocessen är utformad i svenska kommuners översiktliga planprocess utifrån flera dimensioner av delaktighet och inflytande. Medborgardialoger kan användas för att stärka den demokratiska processen och öka effektiviteten genom legitimitet i kommunal planprocess. Den representativa demokratin stärks bara om medborgardeltagandet ökar i alla samhällsgrupper vilket fördelar makten och inflytandet jämt. Brister kring deltagande kan vara svårt att synliggöra och även lösa vilket försvårar deltagandeprocessen. Översiktlig planprocess innefattar kommunala översiktsplaner som är viktiga i hållbarhetsarbetet ur miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Ett riktat urval för översiktsplaner som vunnit laga kraft 2021 resulterade i 14 kommuner. Urvalet bestod även av Sveriges kommuner och regioner (SKR) som stödjer svenska kommuner i dialogarbetet. Från urvalet deltog fem kommuner och SKR i studien. Studien utgår från ett teoretiskt ramverk som består av tre modeller av analysverktyg vilket är demokratikuben, delaktighetstrappan och delaktighetsstegen som alla synliggör dialogprocessen utifrån delaktighet och inflytande i den översiktliga planprocessen. Kriterierna för att uppfylla modellernas olika delar sammanställdes i analysmallar och undersöktes med en dokumentstudie och intervjuer. Hur dialogprocesserna genomförts i de olika kommunerna analyserades utifrån kriterierna i analysmallarna. Resultatet visar att kommunernas dialogprocess skiljde åt gällande deltagande, rekrytering, kommunikation och grad av inflytande. Studien visar även att synpunkter och utvärderingsprocesser kan påverka dialogprocessernas utformning. Demokratikuben bidrog till att synliggöra flera dimensioner som påverkar delaktighet och inflytande än enbart inflytandegraden som delaktighetstrappan och delaktighetsstegen synliggör, vilket är kommunikationsformer och rekryteringsformer. Att använda olika analysverktyg var användbart i studien eftersom flera dimensioner av dialogprocessen kunde synliggöras, analyseras och jämföras. Studien visar även att barn och unga inte har haft någon direkt påverkan på planprocessen även fast de deltagit på samma villkor som vuxna. Dialogprocessernas utvecklingsarbete kan enligt studien förbättras gällande strukturen för utvärderingar för att medborgardialogerna ska anses vara legitima. Detta för att påverka deltagandet och medborgarnas förtroende i dialogprocessen kopplat till i den översiktliga planprocessen. / The purpose of the study is to investigate how the dialogue process is designed in Swedish municipalities comprehensive planning process based on several dimensions of participation and influence. Citizen dialogues can be used to strengthen the democratic process and increase efficiency through legitimacy in the municipal planning process. Representative democracy will only be strengthened if citizen participation increases in all social groups, which distributes power and influence equally. Flaws regarding participation can be difficult to make visible and even solve, which complicates the participation process. The overview planning process includes municipal comprehensive plans that are important in sustainability work from environmental, social and economic aspects. A sample selection for comprehensive plans that gained legal force in 2021 resulted in 14 municipalities. The selection also consisted of the Sveriges kommuner och regioner (SKR), which supports Swedish municipalities in the dialogue work. From the sample, five municipalities and SKR participated in the study. The study is based on a theoretical framework consisting of three models of analytical tools, which are demokratikuben, delaktighetstegenand delaktighetstrappan, all of which make the dialogue process visible based on participation and influence in the comprehensive planning process. The criterions for meeting the different parts of the models were compiled in analysis templates and examined with a document study and interviews. How the dialogue processes were implemented in the different municipalities was analyzed based on the criterions in the analysis templates. The results show that the municipalities dialogue process differed in terms of participation, recruitment, communication, and degree of influence. The study also shows that views and evaluation processes can influence the design of dialogue processes. Demokratikuben contributed to making visible several dimensions that affect participation and influence than just the degree of influence that the participation ladder and participation ladder make visible, which are forms of communication and recruitment forms. Using different analysis tools was useful in the study because several dimensions of the dialogue process could be made visible, analyzed and compared. The study also shows that children and young people have had no direct impact on the planning process even though they participated on the same terms as adults. According to the study, the development work of dialogue processes can be improved in terms of the structure of evaluations for citizens' dialogues to be considered legitimate. This is to affect participation and citizens' trust in the dialogue process linked to the overall planning process.

Ungdomar har rätt att delta och påverka beslut som berör deras omgivning och vardag. Det finns ett stort intresse bland många av de svenska kommunerna att involvera ungdomar i samhällsplaneringen, trots detta är de underrepresenterade i kommuners planering. Det främsta problemet är att kommunerna inte vet vilka dialogmetoder och dialogstrategier de ska använda för att engagera och involvera ungdomarna. Studiens syfte är att hitta dialogmetoder och dialogstrategier som landsbygdskommuner och kommuner med gles landsbygd kan tillämpa i arbetet med ungdomsfrågor. Målet är att hitta dialogmetoder och dialogstrategier som får ungdomarna i Ockelbo kommun mer delaktiga i kommunens planering och utvecklingsarbete. De slutsatser och rekommendationer som detta examensarbete grundar sig på är en följd av flera olika dialogmetoder och dialogstrategier. Inledningsvis undersöktes hur Emmaboda- och Malung-Sälens kommun arbetar för att involvera fler ungdomar i planeringen. Därefter genomfördes en enkätundersökning vars syfte var att se hur intresset för att delta i kommunens planering såg ut bland Ockelbos ungdomar i åldrarna 13-15 år. Till sist utfördes tre fokusgrupper med Ockelbos högstadieelever, en för varje årskurs, för att diskutera hur de skulle kunna involveras och bli mer delaktiga i Ockelbo kommuns planering och utvecklingsarbete. De dialogmetoder och dialogstrategier som framgick av undersökningen på de två svenska kommunerna var att de arbetade mycket med att nå ut till ungdomarna i skolorna, på ungdomsgårdar samt genom ungdomsråd. Resultatet från enkätundersökningen visar att ungdomarna i Ockelbo kommun har ett intresse för att vara delaktiga i kommunens planering. I fokusgrupperna diskuterades viktiga komponenter, som till exempel återkoppling, till ett ökat ungdomsdeltagande i Ockelbo kommun. En slutsats är att det krävs tydligare riktlinjer för kommuners politiker, tjänstemän och ungdomar i arbetet med att öka ungdomars delaktighet i samhällsplaneringen. Det är viktigt att förklara när och hur ungdomarna ska vara delaktiga och hur politiker och tjänstemän ska hantera de inkomna förslagen från ungdomarna. En aktiv återkoppling har en betydande roll för att upprätthålla ungdomars engagemang och intresse. / Young people have the right to participate and influence decisions that affect their environment and everyday life.  Despite this, young people are underrepresented in community planning although there is great interest among many of the Swedish municipalities to include them. The main problem is that the municipalities don't know which methods of dialogue and dialogue strategies they need to use to engage and involve young people. The study focuses on finding dialogue methods that smaller municipalities with limited resources can use. The aim is to find dialogue methods that will get young people in Ockelbo municipality more involved in community planning and development. To find viable solutions, the conclusions and recommendations of this thesis are based on several different methods and strategies of dialogue. This study initially examined how Emmaboda and Malung-Sälen municipality are trying to involve more young people in community planning. This study was followed by a survey in Ockelbo municipality. The aim was to find how the levels of interest looked among young people, ages 13-15, to participate more in community planning. Finally, three focus groups were conducted with Ockelbo school students, one for each grade. The purpose was to discuss how they could become more involved in Ockelbo municipality's community planning and development. The results from the case study showed that municipalities worked on reaching out to young people in schools, youth centers and by youth councils. It also showed that young people in Ockelbo has an interest in being involved in community planning. The focus groups discussed key components to increased youth participation, such as feedback. It was concluded that clearer guidelines for municipal politicians, officials and young people are required to increase youth participation. It is important to explain when and how young people should be involved and how politicians and officials deal with their proposals. Active feedback plays a significant role in maintaining youth involvement and interest.

Sedan år 2000 har Sverige fem erkända nationella minoriteter - samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Bland annat har detta inneburit att samtliga svenska kommuner är skyldiga att samråda med de nationella minoriteterna i frågor som berör dem. Då den uppföljning och utvärdering som hittills utförts nästan enbart fokuserat på kommunernas arbete med frågan och hur de upplever att samråden fungerar, har denna uppsats syftat till att kartlägga hur de minoritetsrepresentanter som är aktiva i de kommunala samråden upplever sitt deltagande. Studien har således ett beskrivande syfte snarare än ett förklarande. För att undersöka detta har en enkät skickats ut till de representanter för den sverigefinska minoriteten som är aktiva i 55 av de 59 kommuner som är anslutna till förvaltningsområdet för finska. Enkätfrågorna är uppdelade i fyra delområden och antas täcka in de viktigaste dimensionerna gällande inflytande, påverkan och deltagande. Dessutom har frågor angående personernas bakgrund ställts för att på så vis kunna upptäcka skillnader i uppfattningen om hur samråden fungerar med hänsyn till dessa bakgrundsvariabler. De slutsatser som dras är först och främst att samråden tycks fungera bra. Strax under 70 procent av de som besvarat enkäten känner sig nöjda med hur samrådet i sin kommun fungerar överlag. En mycket stor majoritet av minoritetsrepresentanterna känner bland annat att de kan göra sina röster hörda på samrådsmötena och att kommunens representanter är intresserade av deras åsikter. Något färre, om än fortfarande en majoritet, anser att minoritetsrepresentanternas åsikter är avgörande för de beslut som fattas. Den kritik som lyfts mot samråden i enkäten handlar främst om att göra mötena mer effektiva och att beslutsprocessen ofta är mycket utdragen. Få skillnader i svar med hänsyn till bakgrundsvariabler såsom utbildning, ålder, kön eller tidigare engagemang har upptäckts. I den mån skillnader finns är de inte systematiska utan skiljer sig åt mellan olika frågor. Utifrån detta dras slutsatsen att de som är aktiva i samråden tycks kunna delta på samma villkor.

Att involvera medborgare i det lokala beslutsfattandet mellan valen är en växande trend i Sverige i ett försök att vitalisera den representativa demokratin och möta de utmaningar demokratin står inför. Medborgardialogens nyttor, som ökad demokratisk legitimitet och ökat förtroende för politiska institutioner, framhävs av dess förespråkare. Samtidigt finns många kritiska röster. En av den främsta kritiken mot medborgardialoger handlar om att deltagandet sällan varken stärker eller ökar medborgarnas faktiska inflytande över det politiska beslutsfattandet, vilket riskerar leda till besvikna medborgare med ökat misstroende för demokratin. Ofta diskuteras medborgarnas inflytande, eller brist på inflytande, över det faktiska slutgiltiga beslutet eller resultatet. Men även vem som har inflytande över och sätter agendan för medborgardialogen har stor betydelse då mycket makt utövas i det politiska systemet genom möjligheten att bestämma vilka frågor som ska, eller inte ska, diskuteras. Medborgarnas potentiella inflytande kan således även begränsas genom vilka frågor som hamnar på medborgardialogens agenda och hur dessa frågor diskuteras. Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie av dialogforum i Botkyrka kommun mellan åren 2010-2014, och med hjälp av kvantitativa metoder för datainsamling och analys, undersöka och  beskriva vilka frågor som står på medborgardialogens agenda och hur dessa frågor diskuteras. Detta för att få en ökad förståelse av medborgardialog i praktiken i en svensk kontext. Analysen visar att det som står på dialogforums agenda framförallt är politiskt icke-heta frågor inom området stadsbyggnad, men också icke-heta frågor kopplade till exempelvis skola och omsorg, ungdomar, äldre och trygghet. Medborgarna tillåts i majoriteten av dialogforumen fritt uttrycka sina synpunkter eller, genom diskussion, utveckla sina synpunkter tillsammans. Vid några enstaka tillfällen hittas politiskt heta frågor på dialogforums agenda, ofta kopplade till demokratiaspekter, men vid dessa tillfällen begränsas ofta medborgarnas diskussioner till att lyssna som åhörare och ställa frågor. Resultatet indikerar att medborgarnas inflytande begränsas genom medborgardialogens agenda, vilket riskerar att skapa besvikna medborgare med ökat misstroende mot demokratin. Fler studier kring ämnet behövs dock för att kunna ge en bättre och tydligare bild.