Är demokratin i fara? Behövs nya sätt för demokratiska processer i dagens samhälle? Det är frågeställningar som jag har arbetat med i detta projekt. Genom ett spekulativt förhållningssätt inspirerat av designteorier som söker svara mot framtida behov har jag undersökt om informationsgrafik kan vara en möjlighet för att vidare utveckla den  kommunala kommunikationen, särskilt i frågor där man använt sig av medborgardialog i processen. Med en utgångspunkt i att information är en grund för delaktighet och möjligheten att göra sin röst hörd har jag funnit att informationsgrafiken har många egenskaper som kan bidra till att underhålla och stärka demokratiska processer. / Is democracy at risk? Are we in need of new ways to make democracy happen in todays society? That is what I have been working with examining in this projekt. Through a speculative approach, inspired by designmethods that seek to answer questions of future needs, I have examined if infographics could be a possibility to futher develop the muncipal communication(in Sweden). Especially in matters where the citizens have been invited to participate in the process of a desicion. With the theory that information is a foundation for participation and the possibility to make your voice heard as an outset I have found that infographics have many traits that can contribute to maintain and develop a democratic process.

Den svenska regeringen har beslutat om en strategi för IT-politiken, där målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Dessa möjligheter kommer öppna upp för en enklare vardag för privatpersoner och företag. Flera kommuner har idag samarbeten med EU, regioner och kommuner där syftet är att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen med hjälp av att utveckla innovativa digitala verktyg. Offentliga utredningar har påvisat brister i hur lösningarna presenteras och att det finns utvecklingspotential. I nuläget presenteras information för allmänheten i form av text och bilder, vilket ger en ofullständig bild av pågående och framtida byggprojekt. Tidigare studier inom andra områden har visat att 3D-teknik kan vara värdefullt på en bred front. Syftet med studien var att undersöka hur 3D-kartor påverkar användbarheten och förståelsen hos allmänheten i medborgardialoger inom samhällsbyggnadsprocessen. Studien berörde även hur processens virtualiserbarhet påverkas. Som teoretiskt ramverk och principer som underlag för studien, användes modellen Process Virtualization Theory (PVT) och användbarhet. Inom det sistnämnda används komponenter som effektivitet, fel, minnesbarhet, lärbarhet och tillfredsställelse för att mäta användbarheten av tjänsterna. PVT-modellen kan användas för att mäta hur lämpad en process är att vara digital och huruvida IT kan möjliggöra en bättre digital process eller inte. Studien har en genomgående kvalitativ ansats som undersökte  användbarheten och hur lämpad processen är att vara digital. Användbarhetstest med kompletterande intervjuer utfördes under två separata tillfällen där det ena riktades mot en befintlig webbtjänst och den andra mot en ny webbtjänst med en 3D-karta.  Resultatet i användandet av 3D-kartan påvisade att igenkänning och ovana är två återkommande teman där tillfredsställelse uppvisas i form av nyfikenhet och intresse. I jämförelse mellan webbtjänsterna så bidrog 3D-kartan till en ökad visuell förståelse av informationen som presenterades. Å andra sidan gav informationsdokumenten en djupare förståelse. 3D-kartan påverkade den undersökta processen positivt och var framförallt användbar för den visuella förståelsen. Processen var lämpad för att vara digital där representationen var en bidragande faktor för vad IT möjliggjorde. / The Swedish government has decided on a strategy for IT policy where the goal is for Sweden to be the best in the world at utilizing the possibilities of digitalisation. These opportunities will open up for a simpler everyday life for individuals and companies. Several municipalities today have collaborations with the EU, regions and municipalities where the purpose is to digitize the community building process with the help of developing innovative digital tools. Public investigations have shown shortcomings in how the solutions are presented and that there is development potential. At present, information is presented to the public in the form of text and images, which gives an incomplete picture of ongoing and future construction projects. Previous studies in other areas have shown that 3D technology can be valuable on a broad front. The purpose of the study was to investigate how 3D maps affect the public's usefulness and understanding in citizen dialogues in the community building process. The study also touched on how the virtualisability of the process is affected. As a theoretical framework and principles as a basis for the study, the model Process Virtualization Theory (PVT) and usability were used. Within usability, components such as efficiency, error, memorability, learnability and satisfaction are used to measure the usefulness of the services. The PVT model can be used to measure how appropriate a process is to be digital and whether IT can enable a better digital process or not. The study has a consistent qualitative approach that relates to examining usability and how appropriate the process is to be digital. Usability tests with supplementary interviews were performed on two separate occasions, where one is aimed at an existing web service and the other at a new web service with a 3D map. The results in the use of the 3D map showed that recognition and unfamiliarity are two recurring themes where satisfaction is shown in the form of curiosity and interest. In comparison between the web services, the 3D map contributed to an increased visual understanding of the information presented. However, the information documents provided a deeper understanding. The 3D map proved to have a positive effect on the investigated process and was above all useful for the visual understanding. The process also proved to be suitable for being digital, where representation was a contributing factor to what IT made possible.

Denna studie handlar om hur utformningen av den fysiska miljön påverkar den sociala hållbarheten i områden med socioekonomiska svårigheter. Fokus ligger på hur kommuner, fastighetsbolag och andra berörda aktörer arbetar med frågor rörande gestaltning, boende, fysisk miljö, trygghet och säkerhet, hälsa, inflytande och delaktighet. Syftet är att samla kunskap om ämnet samt belysa innebörden av det. Målet är att ta fram riktlinjer för social hållbarhet som stöd till upprättande av en social hållbarhetsplan eller utveckling av ett område. Forskning som berör ämnet samt intervjuer med kommun, fastighetsbolag och sakkunnig har varit centrala i framtagandet av riktlinjerna. Intervjuer och tidigare forskning korrelerar med varandra och visar att den fysiska miljön har en inverkan på människans välmående. Studien ställer viktig forskning i samband med en inkluderande samarbetsprocess och ger förklaring till att involvera inblandade aktörer och befintliga invånare i utvecklingen av områdets fysiska miljö. En blandning av bebyggelse och verksamheter är viktigt. Tillsammans med en öppen och attraktiv fysisk miljö kan detta på lång sikt bidra till ökad rörelse och trygghetskänsla. Kollektivtrafiken i samband med verksamheter och bra förbindelser kan underlätta för boende att knyta sociala kontakter. / This paper illustrates how the built environment affects the social sustainability in areas with socio-economic difficulties. The focus is on how municipalities, real estate companies and other actors work on issues concerning design, housing, physical environment, security and safety, health, influence and participation. The purpose of this study is to gather knowledge about the subject and to highlight the meaning of it. The aim is to develop guidelines for the establishment of a social development plan or during the development of a region. Research that focuses on the subject as well as interviews with municipalities, real estate companies and an expert has been central to the preparation of the guidelines. Interviews and previous research correlate with each other and illustrate how the physical environment has an impact on the residents and their well-being. The study places important research in connection with an inclusive collaboration process and provides an explanation for involving concerned actors and existing residents in the development of the area's physical environment. A mix of buildings and operations is important. This together with an open and attractive physical environment, can in long terms contribute to increased movement and feelings of safety. Public transport in relation with activities and good connections can make it easier for residents to establish social contacts.

Studien analyserar hur tillämpning av genomtänkt samhällsplanering kan minimera brottslighet och öka trygghet i särskilt utsatta områden. Vikten av medborgarnas delaktighet för en socialt hållbar samhällsutveckling poängteras. Arbetets syfte är att med hjälp av åsikter från ungdomar bosatta i området ta fram ett förslag på hur området skulle kunna utvecklas positivt vid nybyggnation. Målet är att ta fram ett hållbart förslag som ska bidra till att minska kriminalitet i ett utsatt område. Ungdomarnas åsikter kombineras med polisens förslag på hur området bör utformas. För att få fram resultatet genomfördes en djupintervju med polis, och två workshops med ungdomar. Utformningsförslaget tillgodoser behovet av belysning, siktlinjer och samlingsplatser som efterfrågas. Arbetet kan användas som underlag vid förbättring av den offentliga miljön i utsatta områden. / This study is analyzing how well executed community planning might minimize crime and increase safety in segregated city areas. The importance of actively involving citizens in decision making is vital to achieve social sustainability in a community. The purpose of the study is to create an exemplifying idea of how the district area could develop and excel in a positive way. The study is based on opinions from adolescents living in the area in question and will be compared and used in relation to police officers needs to be able to do their job in the area. To reach the results, workshops with the adolescents and an interview with a police officer took place. The goal is to develop an example of how to minimize crime in a segregated city district. The proposal of how to design the area is focused on the need for lighting, openness and sightlines as is asked for. It also includes places to gather, which also is needed in the area. The study can be used to form ideas of ways to form public spaces in socially problematic areas.

The study of citizen dialogues primarily focuses on which citizens are included in dialogues, and how those citizens are included in dialogues, despite the fact that the influence perspective is at least as important as the inclusion perspective for the right to political participation. This essay thus addresses the challenge of citizen dialogues regarding their impact on political decisions. This study examines how citizen dialogue as a democratic innovation operates within a local political context, this to answer how the dialogue functions as a channel of political influence. The overall aim is to determine whether democratic innovation can revitalize representative democracy. This is answered by a qualitative case study of one of the dialogues of Huddinge municipality. The study is conducted with semi-structured interviews as primary materials. Graham Smith's institutional democracy theory forms the analysis framework, which is made up of various institutional and democratic ideals. The study's findings show that citizen dialogues, as democratic innovation, work well in a local political context, since the innovation is considered effective and because the innovation has a structure and a clear function in the political system. The results also show that citizens have a good chance of influencing political processes through citizen dialogues. This is mainly due to the fact that the studied citizen dialogue took place at an early stage of the decision-making process, which enabled better conditions for political participation. The results also reveal that there are no mechanisms within the political system that ensure that the participation will have significance. Consequently, it is not possible to draw conclusions as to whether a citizen dialogue is generally a good channel for political influence or not. The conclusions from this study are that a citizen dialogue can be considered to revitalize representative democracy, provided that it both fits in the local political context and has good conditions for integrating citizens' participation in the subsequent political decisions. / Studiet av medborgardialoger kretsar främst kring vilka och hur medborgare inkluderas i dialoger, trots att perspektivet inflytande har en minst lika viktig betydelse för rätten till politiskt deltagande som inkluderingsperspektivet. Uppsatsen tar därmed fasta på medborgardialogens utmaning kring inflytande. Studien undersöker hur medborgardialogen fungerar som demokratisk innovation i en lokalpolitisk kontext, detta för att svara på hur dialogen fungerar som kanal för politiskt inflytande. Det övergripande syftet är huruvida en demokratisk innovation kan vitalisera den representativa demokratin. Detta besvaras genom en kvalitativ fallstudie av en av Huddinge kommuns medborgardialoger. Undersökningen genomförs med semistrukturerade intervjuer som primärmaterial. Med avstamp i Graham Smiths institutionella demokratiteori skapas analysramverket bestående av olika institutionella och demokratiska ideal. Studiens resultat visar att medborgardialogen som demokratisk innovation, fungerar väl i en lokal-politisk kontext då innovationen ses som effektiv och innehar en tydlig funktion inom det politiska systemet. Resultatet visar även att medborgare har en god möjlighet till inflytande på politiska processer. Detta beror främst på att den studerade medborgardialogen skedde i ett tidigt skede av beslutsprocessen, vilket möjliggjorde bättre förutsättningar för politisk delaktighet. Av resultatet framkommer det även att det saknas mekanismer inom det politiska systemet som garanterar att deltagandet blir betydelsefullt. Det går följaktligen inte att dra slutsatsen kring om medborgardialogen i allmänhet är en bra kanal för politiskt inflytande eller inte. Slutsatserna är att medborgardialogen kan ses vitalisera den representativa demokratin, med förbehåll att medborgardialogen både passar i den lokala politiska kontexten och har goda förutsättningar för att integrera medborgarnas deltagande i efterföljande politiska beslut.

Abstract In the beginning of 2007 the Swedish municipality Örebro decided to have a democratic experiment, which ought to go under the name, “Dialouge for the citizens”. The representative elected politicians in Örebro tried to find ways to involve the people in the process of ruling. Why they choose to try this experiment on this very delicate matter, the closure of several schools in the municipal, is one of the questions this essay is trying to answer. The purpose of this essay is to find out whether the process was an attempt for the politicians of the representative democracy to implement deliberative democracy in the structure of the local governance. The result of this study is that the politicians didn’t manage to reach to the citizens the way they formerly had planned.

The purpose of our thesis was to examine citizens' attitude in a smaller city to new digital innovations, specifically autonomous vehicles and carpools, as well as opinions about citizens' participation. Through a web-based questionnaire, which was distributed on social media, as well as a discussion group on Facebook, an understanding was formed about the human acceptance, motivation factors, views and mobility habits. This was then analyzed to create an understanding of how a citizen dialogue should be conducted in social media. In line with this, we examined whether connections regarding human acceptance of new digital innovations can be affected, depending on how the dialogue is conducted and how much information the citizens are provided with. The result showed a clear relationship between knowledge and attitude, where a little knowledge created a more negative opinion. Other interesting discoveries that were identified, were that people see both problem areas and opportunities with a more digitized society. We also found how the respondents wanted increased participation, and that citizens' views are taken into account and have a clear impact on urban development. Finally, we conclude that the degree of citizens' participation and how the dialogue is conducted, shape their acceptance and understanding of changes in society and mobility solutions. The research area on human acceptance, participation and dialogue on autonomous vehicles and carpools is an emerging area of research. This means that the essay is exploratory which can enable further and more in-depth research. / Syftet med vår uppsats var att undersöka medborgare i en mindre stads inställning till nya digitala innovationer, specifikt autonoma fordon och bilpooler, samt åsikter kring medborgares delaktighet. Genom ett webbaserat frågeformulär, som distribuerades på sociala medier, samt en diskussionsgrupp på Facebook, bildades uppfattning kring människans acceptans, motivationsfaktorer, synpunkter och mobilitetsvanor. Sedan analyserades detta för att skapa en förståelse kring hur en medborgardialog bör föras i sociala medier. I linje med det undersöktes även samband om människans acceptans till nya digitala innovationer påverkas, beroende på hur dialogen förs och hur mycket information medborgarna tillhandahålls. Resultatet visade en tydlig relation mellan kännedom och inställning, där en liten kännedom skapade en mer negativ åsikt. Andra intressanta upptäckter som identifierades var att människor ser både problemområden och möjligheter med ett mer digitaliserat samhälle. Vi fann även att respondenterna önskade en ökad inkludering, samt att medborgares synpunkter beaktas och har en tydlig påverkan inom stadsutveckling. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att graden av medborgarnas delaktighet och hur dialogen förs, formar deras acceptans samt förståelse för samhällsomställningar och mobilitetslösningar. Forskningsområdet kring människans acceptans, delaktighet och dialog kring autonoma fordon och bilpooler är ett växande undersökningsområde. Det gör att uppsatsen är explorativ vilket kan möjliggöra ytterligare och en mer djupgående forskning.

This thesis takes an interdisciplinary approach to research how design rationale may improve practices for participatory design in urban planning. Knowledge on sustainable development, participatory planning in public sector, design rationale and innovation are brought together to form a cohesive understanding for the matter of citizen dialogue and participation.  To further gain knowledge on the subject a case study is done following the planning of a consultation at the urban planning office in Norrköping by participatory observations. Furthermore, semi-structured interviews are conducted with civil servants from Norrköping and Norrtälje, discussing the theme of citizen dialogue and municipal capacity and competence for its performance. The knowledge contributions addresses the specific case study at first hand, but are also applicable in some general sense. The study shows that design rationale can be of use and inspiration to address issues of culture and mental models in public sector, as these as believed to stand in the way of forming a more innovative and adaptive public sector that can design better practices for dialogue and participation. Design thinking and attitude can bring openness and human centred perspectives, among other things, to public organisations.  For the case study in question it is suggested that the urban planning office would benefit from implementing and trying out ways of working that are more in line with design thinking and attitude. It is also suggested that they might benefit from employing an experienced designer to be part of planning procedures, as expert designers can adapt methods and tools for participation to design case specific activities. To employ a more case specific and local approach to participatory practices is proposed to bring better results, both in terms of its democratic breakthrough as well as its impact on social sustainability.  Overall, this thesis offers contributions to design knowledge, knowledge that in turn can be important for the area of sustainable development at large.

Cycling is recognised as a mode of transport with many health and environmental benefits yet remains relatively underfunded and lacks priority in many Swedish municipalities. Despite a will from the government to enhance sustainable transport, cycling is not given its rightful place in urban areas. This implies a presence of bottlenecks and barriers in cycle planning. Cycle advocacy organisations try to change this paradigm and develop tools, methods, and processes to improve this process. Cycling advocacy Cykelfrämjandet recently released a new process called Cyklisternas Cykelvägsanalys, cyclists’ cycle route analysis. This process can be used by any usual cyclist who will invite decision makers to experience the cycling environment and evaluate it together using a quality assessment method. A report is handed over to the municipality afterwards and a follow up is done one year after.To fully grasp what this new process entails, a thorough document analysis was conducted. Through an international review exploring similar initiatives developed by NGOs, individuals or governmental entities, the degree of innovation this process was assessed. This was then built upon using semi constructed interviews with participants of the three trial Cykelvägsanalys happening in Marks Kommun, Pitea and Varberg. The interview results were also used to evaluate how Cyklisternas Cykelvägsanalys can work on bottlenecks and use action levers to improve the cycling environment. Results show that whilst other methods to assess the quality of cycling environmentsexist, none are tied into a process, or at least nothing of the official kind. This emphasis on the process, the communication that it creates between politicians, planners, and everyday cyclists can help lift bottlenecks related to cycle planning linked to a lack of political support and the weak cycle lobby. In the three municipalities, it seems that CVA has more impact on municipalities that are less advanced on the cycling question. The results are very promising, and the participants on the municipal side willing to act on recommendations issued from the workshop. A big drawback however is the presence of very few politicians in the workshops which is what would have the most impact. A bigger emphasis on the necessity of getting these actors to participate in the methodology would be beneficial. More research can be done in a few years to assess the impact of follow up and if everyday cyclists took the initiative of trying out the method in their municipalities.

Forskning har framhävt problematiken som kan uppstå när tillgången och kvaliteten på grönytor intill bostadsområdet inte anpassats efter medborgarnas behov. Om användarens intressen och värderingar kring vad som anses vara en kvalitativ grönyta förbises, kan många hälsoaspekter kopplade till vistelsen bland grönytor försummas. För att stadsplanerare ska kunna avgöra vilka kvalitativa aspekter som intressegrupper värderar har medborgardialoger blivit ett användbart verktyg. Dessvärre upplever inte alla medborgare sig som delaktiga i planeringen.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medborgare i Malmös delområden Herrgården, Kronprinsen och Bellevue upplever tillgången och kvaliteten på grönytor utifrån ett rättviseperspektiv. Uppsatsen ämnar även undersöka om upplevelsen av delaktighet och inflytande skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper i förhållande till planeringen av grönyta och i så fall varför? Det teoretiska ramverket utgår från den rumsliga rättvisan och miljörättvisan. Metoderna som används är en demografisk undersökning av delområdena, en enkätundersökning om malmöbornas värderingar av grönytor samt intervjuer med medborgare och tjänsteperson om kvalitativa grönytor. Resultatet indikerar att upplevelsen av tillgång och kvalitet på grönytor skiljer sig åt mellan de olika delområdena. Även upplevelsen av delaktighet och inflytande i planeringen av grönytor skiljer sig åt mellan olika socioekonomiska grupper på grund av förväntan, medvetenhet, inkomst och kunskap. / Research has highlighted the problems that can arise when the availability and quality of green spaces next to the residential area have not been adapted to the needs of citizens. If the user's interests and values of what is considered a qualitative green space are overlooked, many health aspects linked to the usage of green spaces can be neglected. For city planners to be able to determine which qualitative aspects interest groups value, citizen dialogues have become a useful tool. Unfortunately, not all citizens feel involved in the planning. The purpose of the thesis is to investigate how citizens in Malmö's sub-areas Herrgården, Kronprinsen, and Bellevue experience the availability and quality of green spaces from a justice perspective. The thesis also intends to investigate whether the experience of participation and influence differs between different socio-economic groups in relation to the planning of green space and if so, why? The theoretical framework is based on spatial justice and environmental justice. The methods used are demographic surveys of the sub-areas, a survey of Malmö residents' values ​​of green spaces and interviews with citizens, and an official survey about qualitative green spaces. The results indicate that the experience of access and quality of green areas differs between the different sub-areas. The experience of participation and influence in the planning of green spaces also differs between different socio-economic groups due to expectation, awareness, income, and knowledge.