Den bosniska diasporan i Sverige är en etablerad grupp av individer som deltar både i samhället i Sverige och samhället i Bosnien och Hercegovina. Studien baseras på semi-strukturerade intervjuer som har gjorts på bosnier i Sverige och inom dessa intervjuer så identifieras och analyseras olika relevanta teman och mönster. I denna studie ifrågasätter jag genom vilka gränsöverskridande aktiviteter den bosniska diasporan etablerar sin närvaro i båda samhällena. Studien belyser de politiska, ekonomiska och sociokulturella aktiviteter som den bosniska diasporan i Sverige upprätthåller genom transnationella nätverk som binder samman Sverige och Bosnien och Hercegovina. Jag undersöker även hur den bosniska diasporan bildades i Sverige samt vad det innebär att vara en gränsöverskridande medborgare för den grupp av individer som den bosniska diasporan i Sverige består av. Den bosniska diasporan i Sverige etablerar sin närvaro genom en rad olika gränsöverskridande aktiviteter som består av politiskt, ekonomiskt och sociokulturellt engagemang till hemlandet, Bosnien och Hercegovina.

No description available.

No description available.

Den bosniska diasporan i Sverige är en etablerad grupp av individer som deltar både i samhället i Sverige och samhället i Bosnien och Hercegovina. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer som har gjorts på bosnier i Sverige och inom dessa intervjuer så identifieras och analyseras olika relevanta teman och mönster. I denna studie ifrågasätter jag genom vilka gränsöverskridande aktiviteter den bosniska diasporan etablerar sin närvaro i båda samhällena. Studien belyser de politiska, ekonomiska och sociokulturella aktiviteter som den bosniska diasporan i Sverige upprätthåller genom transnationella nätverk som binder samman Sverige och Bosnien och Hercegovina. Jag undersöker även hur den bosniska diasporan bildades i Sverige samt vad det innebär att vara en gränsöverskridande medborgare för den grupp av individer som den bosniska diasporan i Sverige består av. Den bosniska diasporan i Sverige etablerar sin närvaro genom en rad olika gränsöverskridande aktiviteter som består av politiskt, ekonomiskt och sociokulturellt engagemang till hemlandet, Bosnien och Hercegovina.

<p></p><p>During the last years around 100 000 immigrants have arrived to Sweden, people with different reasons and different goals for settling down in Sweden. The reason for immigrating to Sweden that will be dealt with in this thesis is following immigration, i.e. when someone moves here because they have relatives living in the country.</p><p>The reason why it is interesting to study following immigration is that it is an affecting factor for how many that will immigrate to Sweden the following years and may then be used to make a forecast, based on how many first time immigrants there are. To be able to investigate the following immigration analyses are made with time series, logistic regression and Poisson regression. An ARIMA-model has been used to estimate the number of following immigrants in the future.</p><p>The other part of this thesis will inquire the matter how inclined immigrants are to become Swedish citizens, whether they even apply for citizenship and also how long time it takes from the time when they fulfil the conditions for Swedish citizenship until they apply. Here also multiple logistic regression will be used and then ordinary regression.</p><p>The most common reason for permitted residence in Sweden is following immigration. Following immigration has increased since 1998, mainly over the last years there has been a substantial immigration increase. It is difficult to predict how the immigration will develop during the following years due to the occurred growth of immigrants at the end of the study period. Since 1998 about 5% of the persons that have got permitted residence in Sweden are association persons. Most common to be an association person is an older man and the reason he got permitted residence was asylum. The association persons have in average 3,16 following immigrants tied to them.</p><p>To be Swedish citizen through naturalization there are conditions that need to be fulfilled, for example, the immigrant has to have been settled in Sweden for a certain time. For the immigrants that fulfil this time condition there are about 79 % that apply for Swedish citizenship. The largest probability that an immigrant apply for citizenship occur if the person is young, woman and following immigrant. The ones that apply for citizenship are waiting in average 57 days until they are applying after they fulfil the time condition.</p><p> </p> / <p> </p><p>Under 2008 invandrade drygt 100 000 personer till Sverige, personer som invandrade av olika skäl och med olika mål med sin bosättning i Sverige. Den anledning för invandring till Sverige som framförallt behandlas i den här uppsatsen är att man har anhöriga i landet, vilket kallas följdinvandring.</p><p>Anledningen till att det är intressant att studera följdinvandring är att det är en påverkande faktor för hur många som kommer att invandra till Sverige under kommande år och kan alltså användas för prognoser, utifrån hur stort antalet förstagångsinvandrare är. För att kunna undersöka följdinvandringen analyseras den med tidsserier, logistisk regression och Poissonregression. Till skattningar av antalet följdinvandrare i framtiden har en ARIMA-modell anpassats.</p><p>Den andra delen av uppsatsen kommer att undersöka hur benägna invandrare är att bli svenska medborgare. Av intresse är om de alls ansöker om medborgarskap och givet att de gör det hur lång tid det tar ifrån det att de uppfyller villkoren för svenskt medborgarskap till dess att de ansöker. Även här kommer logistisk regression att användas och sedan linjär regression.</p><p>En av de vanligaste anledningarna till att få uppehållstillstånd är att man är följdinvandrare. Följdinvandringen har ökat sedan 1998, framför allt under de senaste åren då en kraftig ökning kan skönjas. Att en så stark ökning inträffar i slutet av perioden gör det svårt att förutsäga hur följdinvandringen kommer utvecklas inom de närmaste åren. Av de personer som sedan 1998 fått uppehållstillstånd i Sverige är idag ungefär 5 % anknytningspersoner. Att bli anknytningsperson är vanligast om man är äldre, man och har fått uppehållstillstånd på grund av asyl. Anknytningspersonerna hade i genomsnitt 3,16 följdinvandrare knutna till sig.</p><p>För att kunna bli svensk medborgare genom naturalisation krävs bland annat att man haft sin hemvist i Sverige under en viss tid. Av dem som uppfyllt tidskravet ansöker ungefär 79 % om medborgarskap. Störst sannolikhet att en person ska ansöka om medborgarskap är det om personen är ung, kvinna och följdinvandrare. De som ansöker om medborgarskap väntar i genomsnitt 57 dagar tills de ansöker efter det att de uppfyllt tidskravet.</p><p> </p><p> </p>

<p>The concept of citizenship was created in Greece about 600 BC, and has for most of the time been treated as a philosophical concept, or as a concept of political science. In spite of the fact that sociologists have taken an interest in the concept in the second half of the 20th century there is hardly any empirical research to substantiate how the common man perceives and defines the concept. Disabled people to a great extent perceive themselves as belonging to a forgotten sector of society in that they experience administrative barriers, shortcomings in the way individuals and institutions behave towards them, institutional discrimination, being socially dead, etc. </p><p>—The aim of this study has been to explore how citizenship is perceived and defined by disabled people in Great Britain and Sweden, focusing on the perception of rights and obligations, and how these rights and obligations have been made available to them by society.</p><p>—The study was carried out as a qualitative study. Semi-structured interviews were conducted with disabled people defined as activists in a disability context (in Great Britain 19 informants, in Sweden 21 informants). The study was carried out in cooperation with the Wigforss Institute, Halmstad University, Sweden, and the Centre for Disability Studies, University of Leeds, Great Britain.</p><p>—The main conclusion of the study it that disabled people are knowledgeable on the concept of citizenship, on rights and responsibilities. They also have a strong sense of wanting to fulfill the responsibilities that are inherent in being a member of society, but that, through the lack of inclusion, institutional discrimination, and the rights that they have been denied, they are also denied the right fullfilling these responsibilities.</p>

During the last years around 100 000 immigrants have arrived to Sweden, people with different reasons and different goals for settling down in Sweden. The reason for immigrating to Sweden that will be dealt with in this thesis is following immigration, i.e. when someone moves here because they have relatives living in the country. The reason why it is interesting to study following immigration is that it is an affecting factor for how many that will immigrate to Sweden the following years and may then be used to make a forecast, based on how many first time immigrants there are. To be able to investigate the following immigration analyses are made with time series, logistic regression and Poisson regression. An ARIMA-model has been used to estimate the number of following immigrants in the future. The other part of this thesis will inquire the matter how inclined immigrants are to become Swedish citizens, whether they even apply for citizenship and also how long time it takes from the time when they fulfil the conditions for Swedish citizenship until they apply. Here also multiple logistic regression will be used and then ordinary regression. The most common reason for permitted residence in Sweden is following immigration. Following immigration has increased since 1998, mainly over the last years there has been a substantial immigration increase. It is difficult to predict how the immigration will develop during the following years due to the occurred growth of immigrants at the end of the study period. Since 1998 about 5% of the persons that have got permitted residence in Sweden are association persons. Most common to be an association person is an older man and the reason he got permitted residence was asylum. The association persons have in average 3,16 following immigrants tied to them. To be Swedish citizen through naturalization there are conditions that need to be fulfilled, for example, the immigrant has to have been settled in Sweden for a certain time. For the immigrants that fulfil this time condition there are about 79 % that apply for Swedish citizenship. The largest probability that an immigrant apply for citizenship occur if the person is young, woman and following immigrant. The ones that apply for citizenship are waiting in average 57 days until they are applying after they fulfil the time condition. / Under 2008 invandrade drygt 100 000 personer till Sverige, personer som invandrade av olika skäl och med olika mål med sin bosättning i Sverige. Den anledning för invandring till Sverige som framförallt behandlas i den här uppsatsen är att man har anhöriga i landet, vilket kallas följdinvandring. Anledningen till att det är intressant att studera följdinvandring är att det är en påverkande faktor för hur många som kommer att invandra till Sverige under kommande år och kan alltså användas för prognoser, utifrån hur stort antalet förstagångsinvandrare är. För att kunna undersöka följdinvandringen analyseras den med tidsserier, logistisk regression och Poissonregression. Till skattningar av antalet följdinvandrare i framtiden har en ARIMA-modell anpassats. Den andra delen av uppsatsen kommer att undersöka hur benägna invandrare är att bli svenska medborgare. Av intresse är om de alls ansöker om medborgarskap och givet att de gör det hur lång tid det tar ifrån det att de uppfyller villkoren för svenskt medborgarskap till dess att de ansöker. Även här kommer logistisk regression att användas och sedan linjär regression. En av de vanligaste anledningarna till att få uppehållstillstånd är att man är följdinvandrare. Följdinvandringen har ökat sedan 1998, framför allt under de senaste åren då en kraftig ökning kan skönjas. Att en så stark ökning inträffar i slutet av perioden gör det svårt att förutsäga hur följdinvandringen kommer utvecklas inom de närmaste åren. Av de personer som sedan 1998 fått uppehållstillstånd i Sverige är idag ungefär 5 % anknytningspersoner. Att bli anknytningsperson är vanligast om man är äldre, man och har fått uppehållstillstånd på grund av asyl. Anknytningspersonerna hade i genomsnitt 3,16 följdinvandrare knutna till sig. För att kunna bli svensk medborgare genom naturalisation krävs bland annat att man haft sin hemvist i Sverige under en viss tid. Av dem som uppfyllt tidskravet ansöker ungefär 79 % om medborgarskap. Störst sannolikhet att en person ska ansöka om medborgarskap är det om personen är ung, kvinna och följdinvandrare. De som ansöker om medborgarskap väntar i genomsnitt 57 dagar tills de ansöker efter det att de uppfyllt tidskravet.

The concept of citizenship was created in Greece about 600 BC, and has for most of the time been treated as a philosophical concept, or as a concept of political science. In spite of the fact that sociologists have taken an interest in the concept in the second half of the 20th century there is hardly any empirical research to substantiate how the common man perceives and defines the concept. Disabled people to a great extent perceive themselves as belonging to a forgotten sector of society in that they experience administrative barriers, shortcomings in the way individuals and institutions behave towards them, institutional discrimination, being socially dead, etc. —The aim of this study has been to explore how citizenship is perceived and defined by disabled people in Great Britain and Sweden, focusing on the perception of rights and obligations, and how these rights and obligations have been made available to them by society. —The study was carried out as a qualitative study. Semi-structured interviews were conducted with disabled people defined as activists in a disability context (in Great Britain 19 informants, in Sweden 21 informants). The study was carried out in cooperation with the Wigforss Institute, Halmstad University, Sweden, and the Centre for Disability Studies, University of Leeds, Great Britain. —The main conclusion of the study it that disabled people are knowledgeable on the concept of citizenship, on rights and responsibilities. They also have a strong sense of wanting to fulfill the responsibilities that are inherent in being a member of society, but that, through the lack of inclusion, institutional discrimination, and the rights that they have been denied, they are also denied the right fullfilling these responsibilities.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur teckenspråkiga elever fostras till samhällsmedborgare genom gymnasielärares talhandlingar och språkbruk. Undersökningen fokuserar således på demokrati samt medborgarskap och i förhållande till elevernas specifika funktionshinder relateras detta till begreppen tillgänglighet och delaktighet. Materialet till undersökningen samlades in med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och har bearbetats utifrån en diskursanalytisk teori- och metodlära. Diskursanalys innebär att forskaren analyserar hur språket bidrar till att forma uppfattningen av olika fenomen vilket för denna uppsats medför att lärarna genom sina talhandlingar bidrar till att forma uppfattningen av eleverna som samhällsmedborgare. Den diskursiva analysen resulterade i att fyra separata diskurser kunde formuleras: kunskaps-, ansvars-, trygghets- respektive arbetslivsdiskursen. Dessa diskurser presenteras med hjälp av citat från det empiriska materialet och visar hur eleverna förväntas agera på det ena eller andra sättet för att leva upp till de skilda medborgarroller som diskurserna erbjuder. Konsekvenserna av diskurserna problematiseras i förhållande till tidigare forskning som behandlar medborgarfostran av hörande elever respektive identitetsgestaltning hos döva (och hörselskadade). I resultatdiskussionen framträder ett mönster som visar att vissa diskurser leder eleverna som medborgare till ökad delaktighet och tillgänglighet i samhället medan andra snarare verkar i motsatt riktning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur tre läroböcker för gymnasiet skriver om demokrati och medborgarskap. Vidare ämnar studien undersöka om medborgarskap ses som en process eller som ett mål samt om böckerna ger eleverna hjälp att bli aktiva medborgare. Böckerna undersöks utifrån en innehållslig idéanalys som även tar in utbildningsfilosofier och definitioner om medborgarskapsutbildning. Studien visar att böckerna i stort handlar om kunskapsförmedling, i uppgifterna finns sällan diskuterande eller problematiserande frågor. Det handlar om att repetera det som återfinns i boken. Slutsatsen är att böckerna i stort behandlar medborgarskap som ett mål, det är något som kommer senare. Eleverna får lära sig vilka skyldigheter och rättigheter de har efter att de är myndiga och vad som förväntas av dem. Eleverna får grundläggande information och hjälp till att bli goda medborgare men det saknas verktyg för att eleverna ska kunna bli aktiva medborgare.