Uppsatsens syfte är att undersöka hur samhällskunskapslärare behandlar Sverigedemokraterna i sin undervisning och hur det förhåller sig till lärarens syn på värderingar, elevens medborgarskap och Sverigedemokraternas ideologi. Detta sker genom samtalsintervjuer med fyra samhällskunskapslärare. Uppsatsen syftar även till att utifrån partiets åsiktsdokument föra en diskussion kring Sverigedemokraternas ideologiska utgångspunkter och hur dessa överensstämmer med skolans värdegrund. Uppsatsen föreslår att Sverigedemokraterna tillskrivs en högerpopulistisk politisk grundsyn och i åsiktsdokumentens jämförelse med skolans värdegrund bedöms den i flera fall vara problematisk. Partiets krav på assimilering samt delar av dess kritik av islam och mångkultur har setts som svårförenlig med skolans värdegrund. Lärarens syn på värderingar, elevens medborgarskap och framförallt huruvida Sverigedemokraternas ideologi strider mot värdegrunden eller ej, har visat sig delvis hänga samman med lärarens undervisning om partiet. Exakt hur de olika delarna påverkar är dock oklart.  Framförallt har ett värdenihilistiskt och i grunden värdeneutralt förhållningssätts relation till värnandet av värdegrunden utretts. Merparten av lärarna ansåg att de inte bör vara värdeneutrala i värdefrågor som berör värdegrunden, huruvida läraren bedömer Sverigedemokraternas åsikter som kompatibla med skolans värdegrund eller ej blir därför en nyckelfråga.

The aim is first to identify concept of citizenship and the dimensions of the same, in the political science theory, which can be crucial, to that a citizenship may be found available for people who have a cognitive delay. Thereafter examine the prevalence and significance of these, in policy documents from two different organizational forms, through an analysis, in the form of a discussion, on the basis of political science theories in the field. The study's aim in a reflective way, highlighting key requirements for an accessible citizenship for the target audience, and thereby clarify the priorities in daily activities that can support an emancipatory citizenship process for people who have a cognitive delay.

In this paper we examine how well the ideal type for citizenship is fulfilled according to the overall goals and guidelines for the compulsory school and in the teachers' speeches about civic studies teaching. With qualitative methods and based on an analysis model and our interpretation of the ideal type for citizenship, it is possible to show results for the asked questions in this paper. The results show that the ideal type of citizenship is not maintained by the school, neither in the guidelines nor in the teachers' speeches for many reasons, one of them being the teachers don't find the time to discuss nor teach about the social aspect of the citizenship. We find that school and its curriculum is greatly influenced by the ideology that permeates society.

En lagändring förmodas antas och börja gälla den första juli i år som ger papperslösarätt till skola. Många av oss lärarstudenter kommer att möta papperslösa elever och detfinns oerhört lite forskning på hur papperslösa elever kan inkluderas i skolan. Men detfinns papperslösa elever som sitter på värdefulla kunskaper om hur papperslösasskolgång ser ut. Därför undersöks i detta examensarbete papperslösa formella ochsubstantiella tillgång till gymnasieskolan. En diskussion förs kring vilket sätt elevernassituation som papperslösa påverkar deras tillgång till skola. Eftersom situationen sompapperslös till stor del präglas av avsaknaden av medborgarskap blir detta begreppcentralt för examensarbetet. Medborgarskapet blir också ett verktyg för att kunnastudera både den formella och substantiella tillgången till skolan. Sex kvalitativasemistrukturerade intervjuer har genomförts med sammanlagt sju personer för attundersöka frågeställningen. Av dessa sju personer var fem stycken elever mederfarenhet av att leva som papperslösa och två stycken var skolpersonal med erfarenhetav att undervisa papperslösa. Resultatet visar att skolan är en arena där man både känner tillhörighet och utanförskap, en arena genom vilken man får möjlighet att bli ettpolitiskt subjekt i samhället samtidigt som ens utanförskap i samhället accepteras.Skolan är en arena där man är o/synlig, en arena som man inte får samma tillgång tillsom elever som är asylsökande eller har uppehållstillstånd, samtidigt som det är enarena som ger ökad tillgång till samhället i stort. Slutsatsen är att det finns engenomgående attityd i skolan att det inte är lika noga med papperslösa som påverkarbåde den formella och substantiella tillgången, samtidigt som attityden skapas av ettkomplext samband mellan elevernas situation som papperslösa i samhället och derassituation som rättighetsbärande elever i skolan.

No description available.

I Sverige har jämställdhetsdebatten varit central sedan 1970-talet, men i och med det ökande antalet flyktingar befinner sig många utländska personer i Sverige, varav många är kvinnor. Jämställdhetspolitiken utgår från en generell beskrivning av skillnader mellan män och kvinnor och därmed nämns inte mycket om andra kvinnogruppers ställning i samhället. Därtill döljs kvinnor med utländsk bakgrund från jämställdhetsdebatten och deras ställning i samhället blir inte belyst på samma sätt. Dessutom har begreppet invandrare blivit ett sätt att skilja på människors ställning i samhället, vilket gör att det blir nödvändigt att lyfta information om genus och etnicitet. Därför valde vi att undersöka hur syriska kvinnor själva ser på inkludering och exkludering i det svenska samhället utifrån levt medborgarskap. För att uppnå syftet valde vi att använda oss av intervjuer som metod för att låta kvinnorna berätta om sin livsvärld. Vi intervjuade tio kvinnor från Syrien som är mellan 35–50 år gamla och alla har svenskt medborgarskap. Resultaten och slutsatserna är att det svenska medborgarskapet inte gav dem någon nytta till att känna sig tillhörande i det svenska samhället. De flesta kvinnorna kände inte sig inkluderade trots att de jobbar, samt att de utstår exkludering på grund av sin etnicitet mer än på grund av sitt kön.

Studien syftar till att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnor med skyddade personuppgifterupplever sitt medborgarskap och om det finns någon kongruens mellan idén om medborgarskap och kvinnornas egna upplevelser. Utifrån medborgarskapsteori har två dimensioner identifierats: deltagande och känslor. Materialet utgörs av sekundärdata baserad påJämställdmyndighetens rapport 86 gömda kvinnor och deras 128 barn samt berättelser publicerade på organisationen Gömda kvinnors Instagramkonto @gomda.kvinnor. Studiedesignen utgörs av en tvärsnittsstudie där fler än ett fall undersöks över tid för att avslöja mönster i verkligheten. Materialet analyseras med hjälp av en kvalitativ textanalys, mer specifikt en kritisk idéanalys. Resultaten visar att kvinnorna ställs inför många problematiska situationer till följd av skyddet och upplever att samtliga medborgerliga dimensioner i någon mån påverkas av att leva med skyddade personuppgifter. Kvinnornas upplevelser tyder därmed på att det inte finns kongruens mellan idén om medborgarskap och deras egen upplevelse.Inkongruensen tolkas däremot vara störst i en i av subdimensionerna.

This study focuses on the poor regulation in year 1871 and 1918, in Sweden. By examining the regulation texts with help by Carol Bacchis method the study is easy to overview. With theories about gender, class and citizenship as the theoretical framework the study provides an analysis that the gender equality was poor and in booth class topics and the citizenship topics the equality and the love for the week and poor, subtle.             The empirical data illustrate that the law text speaks directly to the man, and thereby leaves the women out of the text, naming her only by the word ”wife” and once as women in the 1871 regulation. The gender equality was low and the man hade all the official power. The citizenship ideal was a hard working and sober man that took good care of himself hand his family. If the man did not succeed in this, his citizenship was not fulfilled. If you received money by the state as a poor subsidy, you lost your right to vote in national elections. This, and the fact that, if you hade family with money, they should take care of you instead of the state, by law, increased the class society.                      The synthesis argues that the thoughts about the less fortunate is not so very different, then as of today.

During the nineteenth century there was a series of reforms in the Swedish poor relief system. These changes laid the basis for the Swedish social policies implemented in today’s modern society. It is also during this period of time this paper has its focus. There were specific gender roles and citizenship ideals in the society and the aim of this paper is to illustrate how these roles and ideals took place in the poor relief system as well. This will be done by a comparative study of the poor relief organization in Karlstad and Kristinehamn in the county of Värmland. When the poor relief board had meetings they kept strict protocol of the discussions and those protocols are the subject of this qualitatively interpretive study.   In this paper the study is chronologically presented from the year 1871 to 1918. Previous research shows that there were strict roles and ideals in the society and in the poor relief system as well and the material of this study shows that it comprises these two cities also. This paper shows that gender-related discrimination in fact did exist within the poor relief. The poor relief did offer some chores to the poor people in exchange for care and these chores were gender-related as well. The conclusions of this paper are based on comparison with previous research and the theoretical basis presented in the study.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur begreppet ekonomi definieras i grundskolan och hur ekonomiska fenomen beskrivs i Skolverkets läroplan och kursplaner för grundskolan, samt i läromedel, med särskilt avseende på vilken slags ’ekonomisk medborgare’ som framträder i texterna. Den kvalitativa innehållsanalysen som genomförts på läroplan, kursplaner och fyra läroböcker har visat på att begreppet ekonomi sällan definieras och när den gör det så är definition mycket begränsad. De ekonomiska fenomen som beskrivs är främst pengar och den rådande synen på ekonomi, d.v.s. arbete = pengar = konsumtion = arbete och välfärd = pengar = etc. Konflikten mellan läroplanens normativa och kritiska uppdrag är tydlig, där det normativa uppdraget är dominerande särskilt i läroböckerna. Läroböckerna lyfter inte fram en nyanserad bild av ekonomi och lämnar inte utrymme för eleven att vara kritiskt tänkande. Crowley & Swan har tagit fram tre typer av ekonomiska medborgare; den personligen ansvarige, den deltagande och den rättvise-orienterade. Denna undersökning visar liknande resultat som resultaten från deras undersökning som gjordes på läroplaner och läromedel i USA. Den personligen ansvarige medborgaren är den som är mest synlig och emellanåt den enda. Den demokratiska och den rättviseorienterade är synlig i läroplanen, men desto mindre tydligt i kursplaner. I läroböckerna tas denna aspekt inte alls upp.