Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskaper om vilka idéer om det europeiska medborgarskapet som förmedlas i undervisning om Europeiska unionen. Detta görs genom att studera svenska läroböcker för gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning. Särskilt fokus för analysen ligger vid hur texterna ger uttryck för idéer om medborgares deltagande i EU samt om de beskriver en europeisk tillhörighet och identitet. Detta görs med utgångspunkt i teorin om aktivt medborgarskap. Analysen visar att läroböckerna beskriver det europeiska medborgarskapet både som en status med tillhörande rättigheter och som olika typer av deltagande. Dock beskrivs deltagande främst som en medborgerlig rättighet bland andra och inte i termer av skyldigheter. Analysen visar även att läroböckerna uppmanar eleven att kritiskt reflektera och ta ställning i frågor rörande EU. Detta resultat står i kontrast mot tidigare forskningsresultat som uppvisat att objektiva och okritiska redogörelser av EU dominerar i läromedlen. Slutligen visar analysens hur majoriteten av läroböckerna inte för några direkta resonemang om en europeisk identitet men att flera läroböcker beskriver en gemensam europeisk historia och delade grundläggande värden som fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

This study intends to concretize the concept of ”human dignity”, as well as see to its role inpolitics, and what consequences it has on juridical implementation. The discussion deals withthe importance of citizenship in Sweden. The purpose of the study is to focus onundocumented immigrants, their conditions and what implications a lack of citizenship has onthe group in question – ergo which connection actually exists between human dignity andcitizenship. Using the research questions it is discussed whether the concept of ”humandignity” is able to concretize, as well as if it possible to determine an ethical duty towardsundocumented immigrants based on the principle of human dignity.The essay is based on a social constructivist theory which, alongside a criticaldiscourse analysis in accordance with Faircloughs three-dimensional model, aims to theorise awell-discussed and established concept as well as power relations in society, and how acondition as an undocumented immigrant creates a new form of powerlessness. The methodproblematises the importance of citizenship for the experience of having human dignity.With this as the basis of the essay the result mainly shows the meaning of theconcept of ”human dignity” from ethical, political and legal perspectives, as well as therelation between the concept and citizenship. Thereafter the essay examines citizenship,partially from a general perspective but with its main focus on Sweden. Undocumentedimmigration serves as a counterpart to citizenship, which is concretised through an evaluationof the conditions of undocumented immigrants in Sweden at present. The analysis thatfollows aims to show that human rights are not the only fundamental thing for experiencingan intrinsic value, hence the discussion must go further, by showing that human dignity canserve as an adequate starting point to ensure a fundamental protection of individuals. This dueto the fact that the meaning of the concept goes further than claiming rights, and therebyshedding light to an additional nuance of the meaning of being human.3The conclusions that follow shows the problematics that the essay raises, butmoreover the possible areas for change or improvement that comes with the increasedresonance of the concept, as well as its established importance.

Det har gått några år sedan en ny riksväg anlades ute på den svenska landsbygden. Det kom att påverka invånarna i ett samhälle där riksvägen tidigare passerade. Den här uppsatsen handlar om deras upplevelser av den nya vägen. Syftet med studien är att undersöka vad som sker med ett samhälle ute på den svenska landsbygden som nås av en modern infrastruktur. I uppsatsen diskuteras hur ett samhälle som präglas av det förflutna påverkas av en modern infrastruktursatsning, ortsbornas längtan efter en levande landsbygd och på vilket sätt vägen exkluderar ortsborna, vilket i sig blir en fråga om medborgarskap då det handlar om huruvida ortsborna har rätt till att nyttja vägen lika mycket som andra människor i landet. Empirin som presenteras i uppsatsen består av material från intervjuer, samtal och deltagande observation. Materialet har analyserats med hjälp av antropologiska begrepp/teorier om nostalgi och planering/konstruktion av vägar. Trots att samhället i fråga värnar om sitt förflutna hoppas ortsborna på att vägen kan leda till positiva förändringar i samhället, även om de är oroliga för att samhällets verksamheter och arbeten kan försvinna och därmed en del av samhällets förflutna. / A few years have passed since a new highway was built in the Swedish countryside. It came to affect the inhabitants of a community where the old highway used to pass. This essay is about their experiences of the new road. The purpose of the study is to investigate what happens to a community in the Swedish countryside when a modern infrastructure is built. The essay discusses how a community characterized by the past is affected by this modern infrastructure investment, the local residents' longing for a living countryside and in what way the road excludes the local residents, which in itself becomes a question of citizenship when the road in certain ways is built for other purposes. The empirical data presented in the essay consists of material from interviews, conversations and participant observation. The material has been analyzed using anthropological concepts/theories of nostalgia and road planning/construction. Although the community in question cherishes its past, the locals hope that the road can lead to positive changes in the community, although they are worried that the community's activities and jobs may disappear and thus a part of the community's relation to the past.

This study is about the significance of dual citizenship and the feeling of belonging people experience. Descriptions about the problems with being a citizen in a state, but not being accepted as one, is also discussed in the thesis. The juristic aspects, what it means to be possessed of dual citizenship and the consequences when the negative aspects of dual citizenship arise, is also discribed. The reasons for having dual citizenship is very analogous but at the same time different. The common denominator is however pragmatics. The informants are very well aware of the merits and demerits the dual citizenship bring about. The thesis demonstrate further that people experience a feeling of belonging to more than one state and the apprehension of identity doesn’t necessarily derive from national citizenship. The significanse of national citizenship appears to be of reducible community when people become more spacepolygamous in a globalising world.

<p>This study is about the significance of dual citizenship and the feeling of belonging people experience. Descriptions about the problems with being a citizen in a state, but not being accepted as one, is also discussed in the thesis. The juristic aspects, what it means to be possessed of dual citizenship and the consequences when the negative aspects of dual citizenship arise, is also discribed. The reasons for having dual citizenship is very analogous but at the same time different. The common denominator is however pragmatics. The informants are very well aware of the merits and demerits the dual citizenship bring about. The thesis demonstrate further that people experience a feeling of belonging to more than one state and the apprehension of identity doesn’t necessarily derive from national citizenship. The significanse of national citizenship appears to be of reducible community when people become more spacepolygamous in a globalising world.</p>

Child safety is a well investigated field of research, as is the field of children’s citizenship. This study explores the intersection between these two areas. The aim of the study is to explore children’s lived citizenship from their everyday knowledge about injury risks and safety. The idea of "lived citizenship" refers to how children understand and negotiate rights and responsibilities, and to how they actually practice their citizenship in their daily lives. In the study, a concept of citizenship is used, defining it as composed of the following dimensions: rights, responsibilities, participation, identity, membership, equal status, respect, and recognition. In the study children in grades 2, 5 and 8 participated in focus group interviews. The results of the study suggest that, although the children had good awareness of risk and safety, they regarded risk as something largely positive, connecting it with opportunities for challenges and exciting adventures. School rules and also traffic rules were frequently called into question by the children, even though they were very well aware of the potential physical or legal consequences. The rules at the children’s sports clubs, in contrast, were not challenged. Talk of injury risks and safety may be understood as individual and collective identity work. When children told stories about injuries and accidents, they were also telling stories about themselves, who they were, and where they belonged. Being adventurous and daring gave status in the groups for both girls and boys.  Drawing on the results an “action zone,” as an analytical concept is suggested. The action zone is about the physical and symbolic dynamic space where children can move and act independently. Some features of the action zone are proposed in terms of boundaries, boundary guards, (rules, norms and authorities), negotiation, boundary crossing, identity, self-management and situated agency. I argue that the concept puts focus on children’s lived citizenship as a whole and that the physical aspect of citizenship is emphasized. / Barnsäkerhet och barns medborgarskap är två områden som var för sig är väl undersökta. Den här avhandlingen tar sitt avstamp i gränssnittet mellan dem, ett inte lika utforskat område. I studien samtalar barn mellan åtta och femton år i fokusgrupper om olycksrisker och säkerhet. Utifrån deras vardagskunskaper om dessa ämnen dras slutsatser om gemensamma föreställningar om levt medborgarskap. Studien visar att risker och olyckor enligt barnen är en del av livet, något som gör det roligare. Tal om säkerhet har således liten relevans i barnens tillvaro. Säkerhetsregler i skolan men också i trafiken ifrågasätts av barnen, trots att de är väl medvetna om såväl risker som tänkbara påföljder. I de idrottsföre­ningar som barnen tillhör, ifrågasätts regler däremot över huvud taget inte. Resultaten visar vidare att barn och föräldrar ofta har nått ett samförstånd runt regler och att barnen i stor utsträckning tar ett eget ansvar. När det gäller delaktighet i skolan, så finns möjligheter för barnen att göra sig hörda i råd av olika slag, även om inflytandet i realiteten tycks vara begränsat. Barnens tal om olycksrisker och säkerhet kan förstås som ett uttryck för identitetsskapande, visar studien. Att vara någon som tar risker ger status i kamratgruppen, för såväl flickor som pojkar. Utifrån resultaten föreslås aktionszon som ett begrepp för att studera barns levda medborgarskap. Aktionszonen avser det dynamiska, fysiska och symboliska utrymme barn har, i tid och rum, att fritt röra sig i och agera självständigt.

The aim of this master’s thesis is to trace examples of political rationality and governmental technologies in a selection of final reports of Swedish Public State Inquiries (SOU) where literacy and related concepts are fea-tured. I make use of the governmentality studies perspective developed by Nikolas Rose and colleagues. This can be described as a theoretical and methodological approach based on Michel Foucault’s concepts of govern-mentality, subjectivity, truth and knowledge, whose focus is on the ways in which social phenomena are repre-sented politically as problematic and how governmental technologies, in the shape of evaluative techniques, institutional practices, tools and programmes of reform and intervention, are developed for the remedy of such ‘social problems’. I pose questions, stemming from my primary aim, which relate to the observation of political rationality in my material, the kinds of governmental technologies which are suggested as useful or necessary, the aspirations of government discernible, as well as how literacy might be seen. I demonstrate that literacy can certainly be viewed as a governmental technology, employed in the realisation of political aspirations, on the basis of ideals of participation, influence, lifelong learning, and access, and through a political rationality, common in advanced liberal societies, which promotes notions of self-empowerment, autonomy and freedom. The ideal citizen is, I conclude, conceptualised principally as a Swedish-born, able-bodied, adult reader. This is achieved through a process of othering, or ‘dividing practices’, which places children, young people, immigrants, and to some ex-tent, people with reading difficulties and disabilities outside of the picture of literate normality. This is a two year master’s thesis in Archive, Library and Museum Studies. / Syftet med den här masteruppsatsen är att urskilja exempel på political rationality och governmental technologies i ett urval huvudbetänkande av Statliga offentliga utredningar, där litteracitet och närliggande begrepp framhävs. För att uppnå detta syfte, tillämpar jag ett governmentality studies-perspektiv såsom det har utvecklats av Nikolas Rose med kollegor. Perspektivet kan beskrivas som ett kombinerat teoretiskt och metodologiskt angreppssätt med utgångspunkt i Michel Foucaults begrepp på governmentality, subjektivitet, sanning och kunskap, och som lägger fokus på hur sociala fenomen representeras och problematiseras politiskt, och hur governmental technologies, i form av bedömningstekniker, institutionella praktiker, reformeringsverktyg och -program för avhjälpande av sociala problem, utvecklas. Följande är exempel på frågor jag ställer i relation till uppsatsens syfte: är det möjligt att skönja en political rationality i mitt empiriska material? Vilka governmental technologies rekommenderas som användbara eller nödvändiga? Hur ser politiska förhoppningar ut? Jag påvisar att litteracitet tydligt kan ses som en governmental technology, använd för att förverkliga politiska förhoppningar, på basis av ideal såsom deltagande, inflytande, det livslånga lärandet och tillgång, genom en political rationality som präglar senliberala samhällen, och som främjar föreställningar om empowerment, autonomi och frihet. Jag drar en slutsats som visar att den idealiska medborgaren konceptualiseras främst som den flergenerationssvenske, vuxna läsaren utan funktionshinder. Detta åstadkoms genom en process av othering, eller ’skiljande praktiker’, som placerar barn, ungdomar, invandrare och, till viss del, människor med lässvårigheter och läshinder utanför bilden av den litterata normaliteten. Detta arbete utgör en två-årig masteruppsats inom ABM.

Denna studie undersöker olika användningar av begreppet "de facto statslöshet" och vilka djupare implikationer begreppsanvändningen har. Med avseende på centrala dimensioner av begreppet där olika tolkningar förekommer (vem som är de facto statslös, hur de facto statslöshet tar sig uttryck och vad som orsakar de facto statslöshet) redovisas variationerna i begreppsanvändningen. Slutligen diskuteras vilka följder det får att benämna en grupp "de facto statslös" och vilka lösningar och åtgärder på gruppens utsatthet som därigenom blir aktuell. Detta illustreras med ett konkret fall: asylsökande palestinier från Gaza i Sverige. Det undersöks i vilken mån dessa kan anses de facto statslösa, och hur deras problem uppfattas annorlunda i ljuset av olika tolkingar av begreppet, för att utvärdera de olika begreppsförståelserna. Jag når slutsatsen att det mest fruktbara är ett snävt begrepp, som betecknar ett mer fundamentalt utanförskap än bristen på skydd av olika praktiska rättigheter. Begreppet tappar sin analytiska och politiska udd om det görs för inklusivt, och de politiska implikationerna av att teoretiskt separera en utsatt individ från staten hon tillhör ska inte underskattas.

The objective with this paper has been to examine the opinion about the female suffrage in two local newspapers around 1918–1921 in Växjö. The newspaper was Nya Växjöbladet and Smålandsposten. The pick of the newspapers was made for the local connection and its political belonging which was liberal and conservative. As method has been used a qualitative text analysis. The articles were scanned for words associated with female suffrage. These are woman, female and female suffrage (kvinnor, kvinnlig, kvinnlig rösträtt). Via these words adequate articles has been picked and analysed from a political citizen perspective. Key words based on the theory have been status, internship and social benefits. The results show that opinions appeared in the newspapers confirm previous studies that the conservative newspaper harboured more negative approach to the female suffrage and the liberal newspaper more positive approach.

Socialt kapital är ojämnt fördelat i samhället och manifesterar sig som rumslig klassegregation. Det sociala kapitalet är av vikt för aktivt medborgarskap, som exempelvis avfallssortering. Betydelsen av social klass, socialt kapital och etnisk fragmentering för boendes avfallssorteringsgrad kan problematiseras. Syftet är att utifrån kopplingen mellan social klass och socialt kapital undersöka benägenhet hos de boende i Årby att avfallssortera, det vill säga bedriva aktivt medborgarskap. Första delen av metoden är ett teoretiskt resonemang kring relevanta teorier. Andra empiriska delen består av 30 enkätintervjuundersökningar med Årbybor i lokalområdet. Korstabulering har använts som statistisk analysmetod. Resultatet visar att Årbybor avfallssorterar i hög grad (70,0%) och avfallsorteringsgraden ökar med högt socialt kapital, hög social klass, bostadsrätt som boendeform framför hyresrätt samt trygga sociala miljöer. Slutsatsen innebär att gemenskap, samarbete och trygghet i den sociala miljön kan aktivera det sociala kapitalet och medborgarskapet i bostadsområden som karaktäriseras av etnisk fragmentering och underklass.