Den här studien har undersökt hur traditionella och sociala medier samspelar med varandra i ett medieekologiskt system och hur lokala tidningar interagerar med sin publik på Facebook. Studien har genomförts genom en kvantitativ enkätstudie om lokaljournalistikens roll, och genom en textanalys av datainsamling från två lokala tidningars Facebookinlägg. De två tidningar som analyserades var Helsingborgs Dagblad och Piteå-Tidningen. Enkätresultatet visade att lokaljournalistiken fortfarande har en betydelsefull roll för läsarna och traditionella medier kommer inte att ersättas av sociala medier utan de kommer att samspela i ett så kallat hybridsystem. Resultatet från textanalysen visade att lokaltidningarna använder Facebook som en plats för att nå ut till en större publik, däremot inte som en plats för att ge läsarna mer utrymme i samhällsdebatten.

Idag är föräldrars reglering av små barns medieanvändning ett ämne som omdebatteras mellan forskare, politiker och lekmän och meningarna skiljer sig åt. Denna studie är baserad på empiri ifrån semistrukturerade kvalitativa intervjuer och syftar till att bidra med ökad förståelse för hur och varför småbarnsföräldrar reglerar sina barns (1–5 åringar) användning av mobila digitala medier. Studiens resultat identifierades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av medieekologi, praktikteori och föräldramedlingsteori. Resultatet visar att varje familjs medieekologi är unik och komplex men att det även finns vissa likheter mellan dem gällande tillgång till och användning av mobila digitala medier. Föräldrarna använder sig av flera olika praktiker och medlingsstrategier på ett dynamisktsätt där flera medlingsstrategier ibland kan kopplas till samma praktiker. Med dessa praktiker och medlingsstrategier vill föräldrarna åstadkomma avlastning, beskyddande, inlärning och hjälp i barnens vardagliga praktiker. Få av föräldrarna upplever att deras egen användning av mobila digitala medier påverkar deras reglering men är samtidigt oroligaför att det ska hända. Därför använder föräldrarna olika praktiker för att undvika att deras egna mediepraktiker ska påverka hur de reglerar barnens.

The aim of this study was to examine how Swedish tabloids value and prioritize news on different platforms and what kind of pictures they primarily publish on these platforms. The study answered the three following questions: what type of news do Swedish tabloids publish on Instagram? What kind of pictures Swedish tabloids publish on Instagram? And, what are the differences regarding tabloid news for Instagram compared to the tabloids’ front pages. The method used to answer the research questions was quantitative content analysis and our empirical materials consists of 783 social media posts and news articles. Based on a quantitative categorical scheme, we have analyzed the Swedish tabloids' Instagram pages and the front pages during the course of two months. Our study established that the most prominent news on Instagram is news that we have chosen to call soft news (news that does not inform or educate the reader), news regarding celebrities/elite were also found preeminent. The pictures that were most widely published on the Swedish tabloids' Instagram pages were pictures of celebrities/elites and montage pictures. The biggest difference when we compared the Instagram posts and the front pages was that, on the tabloids' Instagram pages, soft news is published to a greater extent than on the front pages. It also turned out that celebrity news is significantly more often published on the Swedish tabloids’ front pages compared to Instagram.

Inom svenskämnesdidaktisk forskning har digitala medier i undervisningen börjat få ett allt större fäste. Det som emellertid saknas är poddars plats i den digitala lärmiljön. Syftet med föreliggande undersökning var således att studera hur en didaktisk design som inkluderar poddar kan konstrueras för att motivera elever till muntlig framställning. Det empiriska materialet utgjordes av en triangulering baserat på enkäter, fokusgruppsamtal och observationer med etnografisk ansats. Målgruppen för undersökningen var en klass bestående av 15 elever från en kommunal gymnasieskola. För att undersöka huruvida motivationen hos eleverna förändrades, gjordes ett för- och eftertest utifrån en motivationsmodell. Modellen innehöll fem dimensioner, samtliga behandlades i både enkätundersökningen och under fokusgruppsamtalen. Resultatet visade att eleverna blev motiverade till muntlig framställning när poddar inkluderades i undervisningen. Vidare styrkte resultatet vikten av varierande undervisning, där alternativa strategier kopplade till muntlig framställning nyttjas. Undersökningen bidrar därför med ny kunskap om hur denna medieform formar villkor och möjligheter för kunskap i en allt mer digitaliserad skola. / Within didactic research regarding Swedish as a subject, digital media has started to gain a lot of ground. However, the podcasts' place within the digital learning environment is missing. The purpose of the present study was therefore to study how a didactic design that includes podcasts can be constructed to motivate students to perform oral presentations. The empirical material was constituted by a triangulation based on surveys, focus group discussions and observations with ethnographic approaches. The target group for the study was a class consisting of 15 students from a public upper secondary school. In order to investigate whether the students' motivational levels were changed, a pre- and a post test were conducted using a motivational model. The model contained five dimensions which were all treated in the survey and the focus group discussions respectively. The result showed that podcasts can make students more motivated for oral presentations. Furthermore, the result stressed the importance of a varied pedagogy where alternative strategies linked to oral presentations are utilized. Therefore, the research contributes with new knowledge regarding how this form of media creates conditions and options for acquiring knowledge in an increasingly digitalized school.

The main purpose of this essay is to investigate the role of teachers of religious education in the proactive work against violent extremism and radicalization. Furthermore, the ambition is to raise awareness of how these five teachers of religious education in the Swedish upper secondary schools and primary schools in the subject of religious studies work with and implement the school's democratic mission, and to find structures to teach about radicalization,fundamentalism, pro-violence extremism and terrorism. To obtain a result, five semi-structured interviews with active religious education teachers in the upper secondary schools and theprimary schools were conducted. To show the extent to which the school's democratic mission in the proactive work against radicalization and violent extremism is carried out, the collected empirical material has been analyzed based on Paulo Freire's awareness-raising pedagogy as a theoretical framework which indicates whether the interviewed teachers of religious education work according to what Freire calls the bank view or the liberating teaching. The study shows that all interviewed teachers work according to both these models. The teachers believe that it is inevitable to ignore the teaching of facts but prefer the liberating teaching. This is because all interviewed teachers believe that through dialogues and discussions, a critical thinking is created in the students.Furthermore, it appears that all teachers find it essential to create a good and open classroom climate where there is mutual acceptance of dissent. Thus, a long-term effort to create students as source-critical thinkers is fundamental.

I denna uppsats undersöks de olika samhällen som skildras i De kommer att drunkna i sina mödrars tårar utifrån premissen att de är medieekologiska landskap som samverkar med, men även påverkar, de individer som lever i dem. Anyurus roman präglas genomgående av en ständig medial närvaro, vare sig det är böcker, tv-nyheter, mobiltelefoner eller videoskärmar, som romanens karaktärer tvingas förhålla sig till. Genom en analys av interaktionen mellan romanens karaktärer och de olika mediala gränssnitt som skildras, där såväl karaktärer som gränssnitt betraktas som medieekologiska komponenter, är förhoppningen att ett medieekologiskt perspektiv kan ge en mer nyanserad och fördjupad förståelse för hur dessa samhällen upprättas och sedermera fungerar. Analysen kommer således utgå från frågor som rör den funktion de mediala gränssnitten som skildras i De kommer att drunkna i sina mödrars tårar har, och hur de kan sägas samverka i etableringen av romanens medieekologier, och följaktligen vilken effekt de olika medieekologiska landskapen har på romanens karaktärer och deras förhållande till varandra och till samhället. Vidare kommer det tidsresemotiv som skildras i De kommer att drunkna i sina mödrars tårar analyseras ur ett medieekologiskt perspektiv, genom att undersöka just hur olika konstellationer av medieekologiska komponenter i romanens två tidslinjer leder till utvecklingen av alternativa samhällen.